Viktigt att veta
- Depression är vanligt – många drabbas någon gång under livet[1]Källa
- Källa
- Socialstyrelsen (2021)
- Rapport
- Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom
- Depression är behandlingsbart – det finns flera sätt att få hjälp[18]
- Det är inte din skuld – depression är en sjukdom, inte en svaghet
- Tidig behandling ger bättre prognos[3]
Fördjupa dig
Depression ser olika ut beroende på när i livet den kommer och hur länge den varar. Här är sidorna som går djupare.
Vad är depression?
Depression (egentlig depression) är ett psykiatriskt tillstånd som kännetecknas av ihållande nedstämdhet, förlust av intresse eller glädje, och en rad fysiska och kognitiva symtom som påverkar din förmåga att fungera i vardagen.[4] Till skillnad från bipolär sjukdom saknas perioder av uppvarvning eller mani.
Vanlig sorgsenhet och tillfällig nedstämdhet är normala reaktioner på livets motgångar. Depression är något annat: ett tillstånd som varar över tid och påverkar alla delar av livet – arbete, relationer, sömn, aptit och självbild.
Depression vs. nedstämdhet
Normal nedstämdhet
- Går över inom dagar/veckor
- Kopplad till specifik händelse
- Du kan fortfarande känna glädje ibland
- Påverkar inte vardagen allvarligt
Depression
- Varar minst 2 veckor, ofta månader
- Kan komma utan tydlig orsak
- Svårt att känna glädje överhuvudtaget
- Påverkar arbete, relationer, hälsa
Symtom på depression
Depression yttrar sig på många sätt, och symtomen varierar från person till person. Enligt DSM-5 krävs minst fem symtom under samma tvåveckorsperiod, varav minst ett är nedstämdhet eller förlust av intresse.[4]
De nio symtomen i DSM-5
Det är de här nio tröskeln räknas mot – minst fem av dem, under samma tvåveckorsperiod, och minst ett av de två första. Symtomen ska innebära en förändring mot hur du fungerat tidigare och orsaka tydligt lidande eller nedsatt funktion.
- Nedstämdhet större delen av dagen, så gott som dagligen
- Klart minskat intresse eller minskad glädje av nästan alla aktiviteter
- Betydande viktförändring eller förändrad aptit
- Sömnstörning – för lite eller för mycket sömn
- Psykomotorisk agitation eller hämning, märkbar för omgivningen
- Svaghetskänsla eller brist på energi
- Känslor av värdelöshet eller överdrivna skuldkänslor
- Minskad tanke- eller koncentrationsförmåga, eller obeslutsamhet
- Återkommande tankar på döden, självmordstankar, plan eller försök
Listorna nedan beskriver hur depression brukar kännas och yttra sig. De är inte diagnoskriterier, och en del av det som står där – irritabilitet, ältande, social tillbakadragenhet – räknas inte in i de fem. Att blanda ihop de två listorna är lätt gjort och gör att fler tror sig uppfylla kriterierna än som faktiskt gör det.
Så brukar depression kännas
Känslomässiga symtom
- Ihållande nedstämdhet eller tomhetskänsla
- Hopplöshet inför framtiden
- Skuldkänslor och självkritik
- Irritabilitet och frustration
- ångest och oro
- Känslomässig avtrubbning
Kognitiva symtom
- Koncentrationssvårigheter
- Svårt att fatta beslut
- Minnessvårigheter
- Negativa tankemönster
- Grubbel och ältande
- Tankar på döden eller självmord
Fysiska symtom
- Sömnproblem (för mycket eller för lite)
- Förändrad aptit och vikt
- Energilöshet och trötthet
- Långsamma rörelser eller rastlöshet
- Kroppslig värk utan medicinsk orsak[5]
- Minskad sexlust
Beteendemässiga symtom
- Social tillbakadragenhet
- Minskad aktivitet och initiativ
- Försummande av ansvar
- Prokrastinering
- Undvikande av tidigare intressen
- Ökad alkohol- eller droganvändning
Om du har tankar på självmord
Om du har tankar på att skada dig själv eller ta ditt liv, sök hjälp omedelbart. Ring 112 vid akut fara, eller kontakta:
- Mind Självmordslinjen: 90101 (dygnet runt)
- Jourhavande medmänniska: 08-702 16 80
- Psykiatrisk akutmottagning på ditt närmaste sjukhus
Läs mer om suicidprevention och hur du kan hålla dig trygg →
Vad orsakar depression?
Depression har ingen enskild orsak. Istället är det ett samspel mellan biologiska, psykologiska och sociala faktorer – det vi kallar den biopsykosociala modellen.[6]
Biologiska faktorer
- Ärftlighet – ca 40% av risken är genetisk[7]
- Förändringar i hjärnans signalsystem (serotonin, dopamin, noradrenalin) – men depression orsakas inte av en enkel kemisk obalans
- Hormonella förändringar
- Inflammation i kroppen[8]
- Fysiska sjukdomar
Psykologiska faktorer
- Negativa tankemönster
- Låg självkänsla
- Perfektionism
- Trauma och svåra upplevelser
- Svårigheter att hantera stress
Sociala faktorer
- Ensamhet och isolering
- Relationsproblem
- Förlust (dödsfall, separation)
- Arbetslöshet eller ekonomisk stress
- Brist på socialt stöd
- Otrygg anknytning i barndomen
"Depression är inte ett tecken på svaghet – det är ett tecken på att du har varit stark för länge."
Behandling av depression
Depression är behandlingsbart. En stor majoritet blir bättre av psykoterapi, läkemedel eller en kombination – men hur många som svarar varierar med svårighetsgrad och utfallsmått.[2] De mest effektiva behandlingarna är psykoterapi, läkemedel, eller en kombination av båda.
Psykoterapi
Samtalsterapi är ofta förstahandsvalet vid mild till måttlig depression.[9] De mest evidensbaserade metoderna är:
- KBT (Kognitiv Beteendeterapi) – förändrar negativa tankemönster[10]
- IPT (Interpersonell Terapi) – fokuserar på relationer
- Psykodynamisk terapi – utforskar underliggande konflikter
- ACT – acceptans och värderingsbaserat arbete
- MBCT – mindfulness-baserad KBT, förebygger återfall[11]
Läkemedel
Antidepressiva läkemedel kan vara effektiva, särskilt vid måttlig till svår depression, och kombineras ofta med mindfulnessbaserade metoder:[12]
- SSRI – vanligaste typen (sertralin, escitalopram)
- SNRI – påverkar serotonin och noradrenalin
- Mirtazapin – kan hjälpa vid sömnproblem
- Effekt syns ofta efter 2-4 veckor[13]
Andra behandlingar
Vid svår depression eller när andra behandlingar inte hjälper:
- ECT – elektrokonvulsiv behandling, hög effekt vid svår depression[14]
- TMS – transkraniell magnetstimulering
- Ljusterapi – vid säsongsbetonad depression[15]
- Motion – dokumenterad antidepressiv effekt[16]
Självhjälp vid depression
Professionell behandling är viktigt, men det finns också mycket du kan göra själv för att stödja din återhämtning. Forskning visar att fysisk aktivitet kan lindra depressiva symtom.[16]
Rör på dig
Fysisk aktivitet kan lindra depressiva symtom.[16] Se det som ett komplement till behandling, inte ett alternativ. Börja smått – en promenad räcker. Läs mer i Hjälper träning mot depression? och se våra tips för vanebildning.
Håll rutiner
Depression gör att struktur försvinner. Försök hålla fasta tider för att gå upp, äta och sova – även om det känns tungt.
Socialt stöd
Isolering förvärrar depression. Tvinga dig att hålla kontakt med någon, även om det bara är ett kort samtal eller SMS.
Ifrågasätt tankarna
Depression förvränger tänkandet genom kognitiva förvrängningar. Dina negativa tankar är inte fakta.
Undvik alkohol
Alkohol är en depressant som kan lindra tillfälligt men förvärrar depressionen på sikt.[17]
Var snäll mot dig själv
Depression är inte din skuld. Träna självmedkänsla – behandla dig själv som du skulle behandla en vän.
Vanliga frågor om depression
Är depression en sjukdom?
Ja. Depression är en psykisk sjukdom, inte en svaghet eller ett karaktärsfel. Det finns ingen tydlig gräns mot vanlig nedstämdhet, men vid depression är symtomen svårare och varar längre.[18]
Kan depression gå över av sig själv, och hur länge varar den?
Ibland, men det går inte att lova. Nedstämdhet går oftast över av sig själv, men för depression finns inget fastställt svar på hur länge den varar. 1177 betonar att man inte bör vänta för länge med att söka hjälp.[18] Tidig behandling ger bättre prognos.[3]
Kan man ärva depression?
Delvis. Sårbarheten för depression är ärftlig, men gener avgör inte ensamma – stress, förluster och andra livshändelser spelar också in.[18] Ärftligheten uppskattas till omkring 40 %.[7] Mer om orsakerna finns ovan.
Hur vet man om man är deprimerad?
Det kan bara vården avgöra, men en signal är att du under längre tid – en vanlig tumregel är två veckor eller mer – känner dig nedstämd, trött och utan glädje eller ork.[18][19] Ett självtest som depressionstestet (PHQ-9) ger en fingervisning, inte en diagnos. Se också symtomen och tecken på depression du inte bör ignorera.
När ska man söka hjälp?
Kontakta vårdcentralen om du varit nedstämd varje dag i två veckor eller mer, särskilt om sömn, koncentration eller vardag påverkas.[19] Vid tankar på att ta ditt liv: ring 112 vid akut fara eller sök akutmottagning.[18] Du kan också ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning, och läsa mer hos 1177 om depression. Se även suicidprevention och hur du kan hålla dig trygg.
Vad är skillnaden mellan depression och nedstämdhet?
Nedstämdhet är en vanlig reaktion som oftast går över av sig själv. Vid depression är symtomen svårare och varar längre, och det finns ingen tydlig gräns mellan de två.[18] Jämförelsen finns i tabellen under Vad är depression?
Vad orsakar depression?
Det finns ingen enskild orsak. Depression uppstår i samspel mellan biologiska, psykologiska och sociala faktorer, till exempel ärftlig sårbarhet, stress och förluster.[6]
Hur behandlas depression?
Depression kan behandlas på flera sätt: samtalsstöd, psykoterapi som KBT och antidepressiva läkemedel. Vilken behandling som passar beror på hur svår depressionen är, och det bedöms av vården.[18] Översikten finns under Behandling av depression.
Kan motion hjälpa mot depression?
Ja, som ett komplement. 1177 skriver att många studier visar att fysisk aktivitet hjälper vid depression, men motion ersätter inte vård vid måttlig eller svår depression.[18] Läs Hjälper träning mot depression?
Hur kan jag stötta någon som är deprimerad?
Lyssna utan att försöka fixa, erbjud konkret hjälp, uppmuntra till att söka vård och ta hand om dig själv. Du kan inte fixa någon annans depression, men du kan vara ett viktigt stöd. Fler råd finns i anhörigguiden om depression.
Vad mer kan det vara?
Flera tillstånd kan ge symtom som liknar depression. En noggrann utredning är viktig för rätt behandling.
Hypotyreos
Underfunktion i sköldkörteln ger trötthet, viktuppgång och nedstämdhet. Enkelt blodprov (TSH) kan utesluta detta.
B12-brist / Anemi
Vitaminbrist och blodbrist kan ge trötthet, koncentrationssvårigheter och nedstämdhet. Kontrolleras med blodprov.
Bipolär sjukdom
Om du haft perioder av uppvarvning eller mani kan det vara bipolär sjukdom, som kräver annan behandling.
PsykiskUtmattningssyndrom
Stressrelaterad ohälsa med trötthet och kognitiva svårigheter. Ofta kopplat till arbetsbelastning.
PsykiskDystymi
Långvarig men mildare nedstämdhet. Symtomen är inte lika intensiva men varar minst 2 år.
Sorg
Normal sorgereaktion efter förlust kan likna depression men följer ett annat mönster och lättar ofta med tiden.
PMDS
Premenstruellt dysforiskt syndrom ger liknande symtom, men bara under veckan före mens – och klingar av när mensen kommer.
Viktigt: Endast legitimerad vårdpersonal kan ställa diagnos. Om du känner igen dig i flera tillstånd, sök professionell hjälp för en ordentlig utredning.
Källor och riktlinjer
- Myndighet Socialstyrelsen - Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom
- Myndighet 1177 Vårdguiden - Patientinformation om depression
- Klinisk DSM-5-TR - Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders
- Klinisk ICD-11 - WHO:s internationella klassifikation av sjukdomar
- Forskning NICE Guidelines - Depression in adults: treatment and management
Observera: Informationen på denna sida är endast avsedd för utbildning och ersätter inte professionell medicinsk bedömning, diagnos eller behandling. Endast legitimerad vårdpersonal kan ställa diagnoser. Kontakta din vårdcentral eller ring 1177 för rådgivning.
Vetenskapliga referenser
- Socialstyrelsen. (2021). Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom – Stöd för styrning och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen. socialstyrelsen.se
- Cuijpers, P., Berking, M., Andersson, G., Quigley, L., Kleiboer, A., & Dobson, K. S. (2013). A meta-analysis of cognitive-behavioural therapy for adult depression, alone and in comparison with other treatments. The Canadian Journal of Psychiatry, 58(7), 376-385.
- Ghio, L., et al. (2014). Duration of untreated illness and outcomes in unipolar depression. Journal of Affective Disorders, 152, 45-51. doi:10.1016/j.jad.2013.10.002
- American Psychiatric Association. (2022). Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (5th ed., text rev.). Washington, DC: APA.
- Bair, M. J., et al. (2003). Depression and pain comorbidity. Archives of Internal Medicine, 163(20), 2433-2445. doi:10.1001/archinte.163.20.2433
- Engel, G. L. (1977). The need for a new medical model: A challenge for biomedicine. Science, 196(4286), 129-136. doi:10.1126/science.847460
- Sullivan, P. F., et al. (2000). Genetic epidemiology of major depression. American Journal of Psychiatry, 157(10), 1552-1562. doi:10.1176/appi.ajp.157.10.1552
- Miller, A. H., & Raison, C. L. (2016). The role of inflammation in depression. Nature Reviews Immunology, 16(1), 22-34. doi:10.1038/nri.2015.5
- National Institute for Health and Care Excellence. (2022). Depression in adults: Treatment and management. NICE guideline NG222.
- Hofmann, S. G., et al. (2012). The efficacy of cognitive behavioral therapy. Cognitive Therapy and Research, 36(5), 427-440. doi:10.1007/s10608-012-9476-1
- Kuyken, W., et al. (2016). Efficacy of mindfulness-based cognitive therapy in prevention of depressive relapse. JAMA Psychiatry, 73(6), 565-574. doi:10.1001/jamapsychiatry.2016.0076
- Cipriani, A., et al. (2018). Comparative efficacy and acceptability of 21 antidepressant drugs. The Lancet, 391(10128), 1357-1366. doi:10.1016/s0140-6736(17)32802-7
- Machado-Vieira, R., Baumann, J., Wheeler-Castillo, C., Latov, D., Henter, I. D., Salvadore, G., & Zarate, C. A. (2010). The timing of antidepressant effects: A comparison of diverse pharmacological and somatic treatments. Pharmaceuticals, 3(1), 19-41. doi:10.3390/ph3010019
- UK ECT Review Group. (2003). Efficacy and safety of electroconvulsive therapy in depressive disorders. The Lancet, 361(9360), 799-808. doi:10.1016/s0140-6736(03)12705-5
- Lam, R. W., et al. (2016). Efficacy of bright light treatment, fluoxetine, and the combination in patients with nonseasonal major depressive disorder. JAMA Psychiatry, 73(1), 56-63. doi:10.1001/jamapsychiatry.2015.2235
- Schuch, F. B., et al. (2016). Exercise as a treatment for depression: A meta-analysis. Journal of Psychiatric Research, 77, 42-51. doi:10.1016/j.jpsychires.2016.02.023
- Boden, J. M., & Fergusson, D. M. (2011). Alcohol and depression. Addiction, 106(5), 906-914. doi:10.1111/j.1360-0443.2010.03351.x
- 1177 Vårdguiden. Depression. Läst 2026-09-29. 1177.se
- 1177 Vårdguiden. Nedstämdhet. Läst 2026-09-29. 1177.se