Viktigt att veta

  • Säsongsbetonad depression förekommer hos 0–10 % i befolkningsstudier, och är vanligare på högre breddgrader[1]
  • SAD är vanligare i Norden på grund av de mörka vintrarna[2]
  • Ljusterapi har tydlig effekt vid SAD[3]
  • Symtomen återkommer årligen men kan förebyggas[4]

Vad är säsongsbetonad depression?

Säsongsbetonad depression (SAD - Seasonal Affective Disorder) är en undertyp av egentlig depression som uppträder under samma årstid varje år. I de flesta fall börjar symtomen under hösten och varar genom vintern, för att sedan lättas när våren kommer.[1]

Enligt DSM-5 klassificeras SAD som "Major Depressive Disorder with Seasonal Pattern". För diagnos krävs att depressiva episoder uppträder under en specifik årstid i minst två på varandra följande år, och att säsongsbetonade episoder klart överväger icke-säsongsbetonade episoder över livstiden.[4]

Vinter-SAD vs. sommar-SAD

Vinter-SAD (vanligast)

  • Drabbar de flesta SAD-patienter
  • Börjar september-november
  • Kopplad till ljusbrist
  • Ökad sömn, viktuppgång
  • Kolhydratssug och energilöshet

Sommar-SAD (ovanlig)

  • Drabbar en minoritet av SAD-patienterna
  • Börjar april-maj
  • Kopplad till värme och ljus
  • Sömnlöshet, minskad aptit
  • ångest och agitation

I Sverige är vinter-SAD den dominerande formen, vilket inte är förvånande med tanke på att vi under vintern har så få ljusa timmar. I norra Sverige kan solen under midvinter vara uppe bara några timmar – eller inte alls.[2]

Symtom på säsongsbetonad depression

SAD delar många symtom med egentlig depression, men har också sina karaktäristiska drag – särskilt de så kallade "atypiska" symtomen som ökad sömn och aptit.[5]

Typiska depressiva symtom

  • Ihållande nedstämdhet
  • Förlust av intresse och glädje
  • Hopplöshetskänslor
  • Koncentrationssvårigheter
  • Social tillbakadragenhet
  • Minskad självkänsla

Atypiska symtom (karakteristiska för SAD)

  • Hypersomni – ökad sömn, svårt att vakna[5]
  • Kolhydratssug – sug efter socker och stärkelse
  • Viktuppgång – 2-5 kg är vanligt
  • Blytyngdskänsla – armar och ben känns tunga
  • Ökad trötthet trots mer sömn
  • Social överkänslighet

Energi och motivation

  • Uttalad energibrist
  • Svårt att komma igång
  • Minskad produktivitet
  • Svårt att hålla rutiner
  • Ökad vilja att "gå i ide"
  • Svårt att motionera

Dygnsvariation

  • Värst på morgonen
  • Svårt att vakna i mörkret
  • Något bättre mot kvällen
  • Påverkat sömnmönster
  • Förskjuten dygnsrytm
  • "Vintertid" i kroppen

Subsyndromal SAD ("Vintermatthet")

Många fler upplever en mildare form av säsongsbetonade symtom som inte uppfyller kriterierna för fullständig depression. Detta kallas ibland "winter blues" eller vintermatthet. Symtomen är liknande men mindre allvarliga och påverkar inte vardagsfunktionen lika mycket.[1]

Den vardagliga tröttheten när mörkret kommer – den som inte är en diagnos – har en egen sida: hösttrötthet.

Vad orsakar säsongsbetonad depression?

Ljusbrist beskrivs som en central faktor, men mekanismerna är komplexa och involverar flera biologiska system.[3]

💡

Ljusbrist och dygnsrytm

  • Minskat dagsljus stör den inre klockan (cirkadisk rytm)[6]
  • Kroppen får fel signaler om dag och natt
  • Förskjuten fas – kroppen vill sova mer
  • Nucleus suprachiasmaticus (SCN) påverkas
  • Ljuskänsliga retinaceller triggar inte korrekt
🌙

Melatonin

  • Melatonin produceras vid mörker – "sömnhormonet"[6]
  • Förhöjda melatoninnivåer dagtid vid SAD
  • Orsakar trötthet och sömnighet
  • Förskjuten melatoninkurva
  • Ljusterapi normaliserar melatoninrytmen
🧠

Serotonin

  • Serotonin – "må bra-signalsubstansen"
  • Serotonintransportören (SERT) ökar vintertid[7]
  • Mer serotonin tas upp = mindre aktiv serotonin
  • Samma mekanism som vid annan depression
  • Ljus hämmar SERT-aktivitet

Riskfaktorer

1

Geografisk breddgrad

Risken tenderar att öka ju längre från ekvatorn du bor, men sambandet är inte entydigt.[2]

2

Kön

Kvinnor drabbas oftare än män, särskilt i fertil ålder.[1]

3

Ålder

Vanligast debuterar SAD i 20-30-årsåldern. Risken minskar med åldern.

4

Genetik

Ärftlighet spelar roll – SAD och depression i släkten ökar risken.[8]

"SAD är inte lathet eller fantasier – det är en biologisk reaktion på ljusbrist som påverkar hjärnans kemi och kroppens rytmer."

Behandling av säsongsbetonad depression

Den goda nyheten är att SAD är mycket behandlingsbart. Ljusterapi är förstahandsval och hjälper många drabbade.[3]

Förstahandsval

Ljusterapi

Behandling med starkt vitt ljus är den mest evidensbaserade metoden vid SAD och har i en sammanställning av studier visat tydlig effekt.[3]

  • Intensitet: lamporna är betydligt ljusstarkare än vanligt rumsljus – följ tillverkarens anvisningar
  • Tid på dagen och hur länge: bestäms bäst tillsammans med vården (1177)
  • Timing: Så snart som möjligt efter uppvaknande
  • Effekt: kan märkas efter några dagar till veckor
  • Fortsätt hela vintern för att förebygga återfall

KBT-SAD

Kognitiv beteendeterapi anpassad för SAD har visat sig vara ungefär lika effektiv som ljusterapi på kort sikt.[10]

  • Utmanar negativa tankar om vintern
  • Beteendeaktivering – bryter undvikande
  • Bygger upp aktiviteter trots mörker
  • Förebygger återfall kommande vintrar

Medicinering

Vid måttlig till svår SAD eller om ljusterapi inte räcker:

  • Antidepressiva (SSRI) har studerats vid SAD[11]
  • Vissa läkemedel kan användas förebyggande – det avgör du tillsammans med läkare (1177)
  • Kombineras ofta med ljusterapi
  • Kan sättas in inför hösten som prevention

Dawn simulation (gryningssimulator)

Ett alternativ till traditionell ljusterapi är gryningssimulatorer – lampor som gradvis ökar ljusintensiteten under 30-60 minuter före uppvaknande, som en artificiell soluppgång. Studier visar god effekt, om än något mindre än standard ljusterapi.[9] Fördelen är att det fungerar medan du sover – inget aktivt deltagande krävs.

Förebyggande åtgärder

Eftersom SAD återkommer varje år kan du förbereda dig och vidta åtgärder innan symtomen tar över. Prevention är ofta effektivare än behandling.[4]

1

Börja ljusterapi tidigt

Prata med vården i god tid om att starta ljusterapi redan på hösten, innan symtomen etablerat sig.

2

Maximera naturligt ljus

Gå ut mitt på dagen – även 30 minuters dagsljus hjälper. Sitta nära fönster, ta lunchpromenader, håll gardiner öppna.

3

Regelbunden motion

Motion har dokumenterad antidepressiv effekt och hjälper vid SAD. Utomhusträning ger dubbel effekt – rörelse plus ljus.[12]

4

Skydda sömnen

Håll regelbundna sovtider. Undvik att sova för mycket – det förvärrar ofta symtomen. Vakna samma tid varje dag.

5

Planera vinteraktiviteter

Boka sociala aktiviteter i förväg. Hitta vinterintressen du faktiskt uppskattar. Undvik isolering genom att schemalägga umgänge.

6

Överväg D-vitamin

D-vitaminbrist är vanligt vintertid i Sverige. Även om effekten på SAD är osäker, rekommenderas tillskott av andra skäl.[13]

När ska du söka professionell hjälp?

Sök hjälp om symtomen påverkar ditt dagliga liv märkbart – arbete, relationer eller grundläggande funktioner som hygien och matlagning. Sök alltid hjälp om du har:

  • Tankar på att skada dig själv eller självmord
  • Svårt att ta dig till arbete/skola
  • Ökat alkohol- eller droganvändande för att hantera symtomen

Vad mer kan det vara?

Flera tillstånd kan ge liknande symtom. En professionell bedömning är viktig för rätt diagnos.

Viktigt: Endast legitimerad vårdpersonal kan ställa diagnos. Om du känner igen dig i flera tillstånd, sök professionell hjälp för en ordentlig utredning.

Faktagranskat av
Fil. mag. i psykologi
Senast granskat: april 2026 · Uppdaterad: oktober 2026

Observera: Informationen på denna sida är endast avsedd för utbildning och ersätter inte professionell medicinsk bedömning, diagnos eller behandling. Endast legitimerad vårdpersonal kan ställa diagnoser. Kontakta din vårdcentral eller ring 1177 för rådgivning.

Ämnen: Depression och nedstämdhet

Vetenskapliga referenser

  1. Magnusson, A. (2000). An overview of epidemiological studies on seasonal affective disorder. Acta Psychiatrica Scandinavica, 101(3), 176-184. doi:10.1034/j.1600-0447.2000.101003176.x
  2. Mersch, P. P., et al. (1999). Seasonal affective disorder and latitude: A review of the literature. Journal of Affective Disorders, 53(1), 35-48. doi:10.1016/s0165-0327(98)00097-4
  3. Golden, R. N., et al. (2005). The efficacy of light therapy in the treatment of mood disorders: A review and meta-analysis of the evidence. American Journal of Psychiatry, 162(4), 656-662. doi:10.1176/appi.ajp.162.4.656
  4. American Psychiatric Association. (2022). Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (5th ed., text rev.). Washington, DC: APA.
  5. Rosenthal, N. E., et al. (1984). Seasonal affective disorder: A description of the syndrome and preliminary findings with light therapy. Archives of General Psychiatry, 41(1), 72-80. doi:10.1001/archpsyc.1984.01790120076010
  6. Lewy, A. J., et al. (2006). The circadian basis of winter depression. Proceedings of the National Academy of Sciences, 103(19), 7414-7419. doi:10.1073/pnas.0602425103
  7. Willeit, M., et al. (2008). Seasonal variation in human brain serotonin transporter binding. Archives of General Psychiatry, 65(9), 1072-1078. doi:10.1001/archpsyc.65.9.1072
  8. Partonen, T., & Lönnqvist, J. (1998). Seasonal affective disorder. The Lancet, 352(9137), 1369-1374. doi:10.1016/s0140-6736(98)01015-0
  9. Terman, M., & Terman, J. S. (2006). Controlled trial of naturalistic dawn simulation and negative air ionization for seasonal affective disorder. American Journal of Psychiatry, 163(12), 2126-2133. doi:10.1176/appi.ajp.163.12.2126
  10. Rohan, K. J., et al. (2016). Randomized trial of cognitive-behavioral therapy versus light therapy for seasonal affective disorder: Acute outcomes. American Journal of Psychiatry, 173(3), 244-251. doi:10.1176/appi.ajp.2015.15060773
  11. Lam, R. W., et al. (2006). The Can-SAD study: A randomized controlled trial of the effectiveness of light therapy and fluoxetine in patients with winter seasonal affective disorder. American Journal of Psychiatry, 163(5), 805-812. doi:10.1176/ajp.2006.163.5.805
  12. Cooney, G. M., et al. (2013). Exercise for depression. Cochrane Database of Systematic Reviews, (9), CD004366.
  13. Spedding, S. (2014). Vitamin D and depression: A systematic review and meta-analysis comparing studies with and without biological flaws. Nutrients, 6(4), 1501-1518. doi:10.3390/nu6041501