Om GAD

  • 5-6% av befolkningen drabbas någon gång[1]
  • Oron är överdriven och svårkontrollerad
  • Symtomen har funnits i minst 6 månader[2]
  • KBT är förstahandsbehandling med god effekt[3]

Vad är generaliserad ångest?

Generaliserat ångestsyndrom (GAD) kännetecknas av överdriven och okontrollerbar oro som pågår mer dagar än inte under minst sex månader.[2] Till skillnad från specifika fobier eller panikångest handlar GAD om en allmän oro som sprider sig till alla livets områden.

Alla oroar sig ibland - det är mänskligt. Men vid GAD är oron så intensiv och konstant att den tar över. Du kan inte sluta oroa dig även om du vet att oron är överdriven.

GAD är ett av flera ångestsyndrom. Vill du ha helheten – typerna, hur ångest skiljs från annat och när du bör söka vård – finns den i översikten om ångest.

Normal oro vs. GAD

Normal oro

  • Kopplad till verkliga problem
  • Går över när problemet löses
  • Kan läggas åt sidan
  • Stör inte vardagen allvarligt

GAD

  • Oron hoppar mellan olika saker
  • Finns där konstant, även utan orsak
  • Går inte att kontrollera
  • Påverkar sömn, jobb, relationer

Ständig oro: när är det GAD?

Ständig oro är inte samma sak som GAD: diagnosen kräver överdriven, svårkontrollerad oro kring flera olika händelser, fler dagar än inte under minst sex månader, plus minst tre av sex symtom.[2]

Oro som är kopplad till ett verkligt problem och går över när problemet löses är vanlig oro. Hur du hanterar vardagsoro och grubbel finns på sidan hantera ständig oro, och hur slutar man oroa sig? går igenom tekniker steg för steg.

Ångest inför något som ska hända kan ingå i oron vid GAD, men behöver inte betyda GAD. Den har en egen sida: förväntansångest. Kommer oron främst som återkommande attacker med intensiv ångest är paniksyndrom ett närmare alternativ, och en grov bild av var du ligger får du i ångesttestet.

Symtom på GAD

GAD yttrar sig genom en kombination av psykiska och fysiska symtom. För diagnos krävs överdriven oro kring flera olika händelser eller aktiviteter, svår att kontrollera, fler dagar än inte under minst sex månader – plus minst tre av följande sex symtom (för barn räcker ett):[2]

1. Rastlöshet

  • Rastlöshet eller känsla av att vara uppskruvad, svårt att sitta still

2. Uttröttbarhet

  • Blir lätt trött

3. Koncentration

  • Koncentrationssvårigheter eller känsla av att hjärnan är "tom"

4. Irritabilitet

  • Lättirriterad

5. Muskelspänning

  • Spända muskler, ofta i nacke, käkar och axlar[4]

6. Sömnstörning

  • Svårt att somna eller sova, eller orolig och otillfredsställande sömn

Många känner igen sig i mer än så. Grubbel som inte går att stänga av, svårt att fatta beslut, huvudvärk, magbesvär och katastroftankar är vanliga vid GAD – men de ingår inte i de sex symtom som räknas vid diagnos.

Vad oroar man sig för?

Vid GAD kan oron handla om nästan vad som helst:[5]

  • Jobbet och ekonomin
  • Hälsan (egen och närståendes)
  • Relationer och familj
  • Världshändelser
  • "Tänk om"-scenarion långt in i framtiden
  • Vardagliga beslut

Samsjuklighet

GAD förekommer ofta tillsammans med andra tillstånd. Cirka 60-70% har samtidig depression, och det är också vanligt med social ångest eller panikångest.[6]

Behandling av GAD

GAD är behandlingsbart. De mest effektiva metoderna är psykoterapi (särskilt KBT) och/eller läkemedel.[3] Forskning visar att cirka 50-60% blir betydligt bättre med behandling.[7]

Förstahandsval

KBT (kognitiv beteendeterapi)

Förstahandsbehandling vid GAD med stark evidens.[8] Fokuserar på:

Läs mer om KBT →

ACT

Acceptans- och engagemangsterapi fokuserar på:[9]

  • Acceptera svåra tankar
  • Mindfulness
  • Handla utifrån värderingar
  • Inte kämpa mot ångesten
Läs mer om ACT →

Läkemedel

Vid måttlig till svår GAD kan läkemedel hjälpa:[10]

  • SSRI - förstahandsval
  • SNRI - alternativ (venlafaxin, duloxetin)
  • Pregabalin[11]
  • Kombineras ofta med KBT för bäst effekt

Självhjälp vid GAD

Utöver professionell behandling finns mycket du kan göra själv för att minska ångesten. Dessa strategier har stöd i forskning och används även i KBT-behandling.[12]

1

Schemalagd oro

Sätt av 20 minuter per dag för att oroa dig. Resten av tiden, skjut upp oron till det schemalagda tillfället. Detta är en effektiv vanebildning.[13]

2

Utmana orostankar

Fråga dig: Hur sannolikt är det egentligen? Vad är beviset? Vad skulle jag säga till en vän? Läs mer om kognitiva förvrängningar.

3

Begränsa "säkerhetsbeteenden"

Identifiera saker du gör för att lugna dig (googla symtom, söka försäkran) och minska dem gradvis.

4

Fysisk aktivitet

Motion kan minska ångest.[14] Läs mer om stresshantering.

5

Undvik undvikanden

Att undvika det du oroar dig för förstärker ångesten. Gör det du fruktar - stegvis om nödvändigt. Läs mer om groundingtekniker som kan hjälpa vid exponering.

6

Sömn och koffein

Prioritera god sömn. Minska koffein - det kan förstärka ångestsymtom hos många.

"Oro förbereder dig inte för morgondagens problem - den berövar dig bara dagens frid."

Vanliga frågor om GAD

Vad är generaliserad ångest (GAD)?

GAD är ett ångestsyndrom med överdriven och okontrollerbar oro som pågår mer dagar än inte under minst sex månader. Oron är allmän och sprider sig till många av livets områden, till skillnad från fobier eller panikångest.[2]

Hur skiljer sig GAD från vanlig oro?

Vanlig oro är kopplad till verkliga problem, går över när problemet löses och stör inte vardagen allvarligt. Vid GAD hoppar oron mellan olika saker, finns där konstant, går inte att kontrollera och påverkar sömn, jobb och relationer.

Vilka symtom har GAD?

Utöver oron krävs minst tre av sex symtom: rastlöshet, uttröttbarhet, koncentrationssvårigheter, irritabilitet, muskelspänning och sömnstörning. För barn räcker ett.[2]

Hur länge måste oron ha pågått för att räknas som GAD?

Oron ska ha funnits fler dagar än inte under minst sex månader.[2] Kortare perioder av stark oro kan vara mycket plågsamma, men räknas inte som GAD.

Vad är skillnaden mellan GAD och paniksyndrom?

GAD är en allmän oro som finns där konstant, medan paniksyndrom är mer episodiskt med återkommande panikattacker och rädsla för nya attacker. Läs mer på sidan om paniksyndrom.

Kan man ha GAD och depression samtidigt?

Ja. Cirka 60–70 % med GAD har samtidig depression, och det är också vanligt med social ångest eller panikångest.[6]

Hur behandlas GAD?

KBT är förstahandsbehandling med stark evidens, och ACT är ett alternativ. Vid måttlig till svår GAD kan läkemedel hjälpa, och de kombineras ofta med KBT. Beslut om läkemedel fattas tillsammans med läkare.[3]

Vad kan jag göra själv mot ständig oro?

Schemalagd oro, att utmana orostankar, att minska säkerhetsbeteenden, fysisk aktivitet, god sömn och mindre koffein är strategier som används även i KBT-behandling. Självhjälp ersätter inte behandling vid GAD.

När bör jag söka vård för oro?

Kontakta din vårdcentral eller ring 1177 om oron är ständig, tar över vardagen eller påverkar sömn och arbete. Endast legitimerad vårdpersonal kan ställa diagnos. Läs mer om ångest på 1177.[15]

Vad mer kan det vara?

Många tillstånd kan ge ångestliknande symtom. Det är viktigt att utesluta andra orsaker.

Somatisk

Hypertyreos

Överfunktion i sköldkörteln ger hjärtklappning, rastlöshet och ångestkänslor. Kontrolleras med TSH.

Somatisk

Hjärtsjukdom

Hjärtrytmrubbningar kan ge symtom som liknar panikattacker. EKG kan utesluta detta.

Psykisk

Paniksyndrom

Åtkommande panikattacker med intensiv ångest. Mer episodiskt än GAD.

 Psykisk

Social ångest

Ångest specifikt kopplad till sociala situationer och rädsla för bedömning.

 Psykisk

Depression

Depression och ångest förekommer ofta tillsammans. Vilket tillstånd som är primärt påverkar behandlingen.

 Psykisk

PTSD

Traumarelaterad ångest med specifika triggers och återupplevanden.

Viktigt: Endast legitimerad vårdpersonal kan ställa diagnos. Om du känner igen dig i flera tillstånd, sök professionell hjälp för en ordentlig utredning.

Faktagranskat av
Mikael Glännström
Fil. mag. i psykologi
Senast granskat: april 2026 · Uppdaterad: oktober 2026

Observera: Informationen på denna sida är endast avsedd för utbildning och ersätter inte professionell medicinsk bedömning, diagnos eller behandling. Endast legitimerad vårdpersonal kan ställa diagnoser. Kontakta din vårdcentral eller ring 1177 för rådgivning.

Ämnen: Ångest och oro

Vetenskapliga referenser

  1. Wittchen, H. U. (2002). Generalized anxiety disorder: prevalence, burden, and cost to society. Depression and Anxiety, 16(4), 162-171. doi:10.1002/da.10065
  2. American Psychiatric Association. (2022). Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (5th ed., text rev.). Washington, DC: APA.
  3. National Institute for Health and Care Excellence. (2011, uppdaterad 2020). Generalised anxiety disorder and panic disorder in adults: management. Clinical guideline CG113. nice.org.uk
  4. Pluess, M., et al. (2009). Muscle tension in generalized anxiety disorder: a critical review of the literature. Journal of Anxiety Disorders, 23(1), 1-11. doi:10.1016/j.janxdis.2008.03.016
  5. Ruscio, A. M., et al. (2017). Cross-sectional comparison of the epidemiology of DSM-5 generalized anxiety disorder across the globe. JAMA Psychiatry, 74(5), 465-475. doi:10.1001/jamapsychiatry.2017.0056
  6. Kessler, R. C., et al. (2008). The global burden of mental disorders: an update from the WHO World Mental Health (WMH) surveys. Epidemiologia e Psichiatria Sociale, 18(1), 23-33.
  7. Cuijpers, P., et al. (2014). Psychological treatment of generalized anxiety disorder: a meta-analysis. Clinical Psychology Review, 34(2), 130-140. doi:10.1016/j.cpr.2014.01.002
  8. Hofmann, S. G., & Smits, J. A. (2008). Cognitive-behavioral therapy for adult anxiety disorders: a meta-analysis of randomized placebo-controlled trials. Journal of Clinical Psychiatry, 69(4), 621-632. doi:10.4088/jcp.v69n0415
  9. A-Tjak, J. G., et al. (2015). A meta-analysis of the efficacy of acceptance and commitment therapy for clinically relevant mental and physical health problems. Psychotherapy and Psychosomatics, 84(1), 30-36. doi:10.1159/000365764
  10. Baldwin, D. S., et al. (2011). Evidence-based pharmacological treatment of anxiety disorders. International Journal of Neuropsychopharmacology, 14(5), 697-710. doi:10.1017/s1461145710001434
  11. Generoso, M. B., et al. (2017). Pregabalin for generalized anxiety disorder: an updated systematic review and meta-analysis. International Clinical Psychopharmacology, 32(1), 49-55. doi:10.1097/yic.0000000000000147
  12. Clark, D. A., & Beck, A. T. (2011). Cognitive therapy of anxiety disorders: Science and practice. New York: Guilford Press.
  13. Borkovec, T. D., et al. (1983). Stimulus control applications to the treatment of worry. Behaviour Research and Therapy, 21(3), 247-251. doi:10.1016/0005-7967(83)90206-1
  14. Stubbs, B., et al. (2017). An examination of the anxiolytic effects of exercise for people with anxiety and stress-related disorders. Psychiatry Research, 249, 102-108. doi:10.1016/j.psychres.2016.12.020
  15. 1177. (u.å.). Ångest. 1177, nationella redaktionen. Läst 2026-09-29. 1177.se/…/angest

Läs vidare

Artikel

Hur slutar man oroa sig?

Lär dig hur du slutar oroa dig med 8 evidensbaserade tekniker.

 Artikel

Stoisk ångesthantering – antik visdom för moderna orostankar

Stoikerna levde för 2000 år sedan, men deras tekniker för att hantera oro och ångest är lika…

 Frågor och svar

Frågor och svar om ångest

Svar på de vanligaste frågorna om ångest: Vad är ångest?