Om GAD
- 5-6% av befolkningen drabbas någon gång[1]
- Oron är överdriven och svårkontrollerad
- Symtomen har funnits i minst 6 månader[2]
- KBT är förstahandsbehandling med god effekt[3]
Vad är generaliserad ångest?
Generaliserat ångestsyndrom (GAD) kännetecknas av överdriven och okontrollerbar oro som pågår mer dagar än inte under minst sex månader.[2] Till skillnad från specifika fobier eller panikångest handlar GAD om en allmän oro som sprider sig till alla livets områden.
Alla oroar sig ibland - det är mänskligt. Men vid GAD är oron så intensiv och konstant att den tar över. Du kan inte sluta oroa dig även om du vet att oron är överdriven.
Normal oro vs. GAD
Normal oro
- Kopplad till verkliga problem
- Går över när problemet löses
- Kan läggas åt sidan
- Stör inte vardagen allvarligt
GAD
- Oron hoppar mellan olika saker
- Finns där konstant, även utan orsak
- Går inte att kontrollera
- Påverkar sömn, jobb, relationer
Symtom på GAD
GAD yttrar sig genom en kombination av psykiska och fysiska symtom. För diagnos krävs överdriven oro kring flera olika händelser eller aktiviteter, svår att kontrollera, fler dagar än inte under minst sex månader – plus minst tre av följande sex symtom (för barn räcker ett):[2]
1. Rastlöshet
- Rastlöshet eller känsla av att vara uppskruvad, svårt att sitta still
2. Uttröttbarhet
- Blir lätt trött
3. Koncentration
- Koncentrationssvårigheter eller känsla av att hjärnan är "tom"
4. Irritabilitet
- Lättirriterad
5. Muskelspänning
- Spända muskler, ofta i nacke, käkar och axlar[4]
6. Sömnstörning
- Svårt att somna eller sova, eller orolig och otillfredsställande sömn
Många känner igen sig i mer än så. Grubbel som inte går att stänga av, svårt att fatta beslut, huvudvärk, magbesvär och katastroftankar är vanliga vid GAD – men de ingår inte i de sex symtom som räknas vid diagnos.
Vad oroar man sig för?
Vid GAD kan oron handla om nästan vad som helst:[5]
- Jobbet och ekonomin
- Hälsan (egen och närståendes)
- Relationer och familj
- Världshändelser
- "Tänk om"-scenarion långt in i framtiden
- Vardagliga beslut
Samsjuklighet
GAD förekommer ofta tillsammans med andra tillstånd. Cirka 60-70% har samtidig depression, och det är också vanligt med social ångest eller panikångest.[6]
Behandling av GAD
GAD är behandlingsbart. De mest effektiva metoderna är psykoterapi (särskilt KBT) och/eller läkemedel.[3] Forskning visar att cirka 50-60% blir betydligt bättre med behandling.[7]
KBT (Kognitiv Beteendeterapi)
Förstahandsbehandling vid GAD med stark evidens.[8] Fokuserar på:
- Utmana orostankar (kognitiv omstrukturering)
- Exponering för oro
- Avslappningstekniker
- Minska säkerhetsbeteenden
ACT
Acceptans- och engagemangsterapi fokuserar på:[9]
- Acceptera svåra tankar
- Mindfulness
- Handla utifrån värderingar
- Inte kämpa mot ångesten
Läkemedel
Vid måttlig till svår GAD kan läkemedel hjälpa:[10]
- SSRI - förstahandsval
- SNRI - alternativ (venlafaxin, duloxetin)
- Pregabalin[11]
- Kombineras ofta med KBT för bäst effekt
Självhjälp vid GAD
Utöver professionell behandling finns mycket du kan göra själv för att minska ångesten. Dessa strategier har stöd i forskning och används även i KBT-behandling.[12]
Schemalagd oro
Sätt av 20 minuter per dag för att oroa dig. Resten av tiden, skjut upp oron till det schemalagda tillfället. Detta är en effektiv vanebildning.[13]
Utmana orostankar
Fråga dig: Hur sannolikt är det egentligen? Vad är beviset? Vad skulle jag säga till en vän? Läs mer om kognitiva förvrängningar.
Begränsa "säkerhetsbeteenden"
Identifiera saker du gör för att lugna dig (googla symtom, söka försäkran) och minska dem gradvis.
Fysisk aktivitet
Motion minskar ångest.[14] 30 minuters promenad har mätbar effekt på stresshormoner. Läs mer om stresshantering.
Undvik undvikanden
Att undvika det du oroar dig för förstärker ångesten. Gör det du fruktar - stegvis om nödvändigt. Läs mer om groundingtekniker som kan hjälpa vid exponering.
"Oro förbereder dig inte för morgondagens problem - den berövar dig bara dagens frid."
Vad mer kan det vara?
Många tillstånd kan ge ångestliknande symtom. Det är viktigt att utesluta andra orsaker.
Hypertyreos
Överfunktion i sköldkörteln ger hjärtklappning, rastlöshet och ångestkänslor. Kontrolleras med TSH.
Hjärtsjukdom
Hjärtrytmrubbningar kan ge symtom som liknar panikattacker. EKG kan utesluta detta.
Paniksyndrom
Åtkommande panikattacker med intensiv ångest. Mer episodiskt än GAD.
PsykiskSocial ångest
Ångest specifikt kopplad till sociala situationer och rädsla för bedömning.
PsykiskDepression
Depression och ångest förekommer ofta tillsammans. Vilket tillstånd som är primärt påverkar behandlingen.
PsykiskPTSD
Traumarelaterad ångest med specifika triggers och återupplevanden.
Viktigt: Endast legitimerad vårdpersonal kan ställa diagnos. Om du känner igen dig i flera tillstånd, sök professionell hjälp för en ordentlig utredning.
Observera: Informationen på denna sida är endast avsedd för utbildning och ersätter inte professionell medicinsk bedömning, diagnos eller behandling. Endast legitimerad vårdpersonal kan ställa diagnoser. Kontakta din vårdcentral eller ring 1177 för rådgivning.
Vetenskapliga referenser
- Wittchen, H. U. (2002). Generalized anxiety disorder: prevalence, burden, and cost to society. Depression and Anxiety, 16(4), 162-171. doi:10.1002/da.10065
- American Psychiatric Association. (2022). Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (5th ed., text rev.). Washington, DC: APA.
- National Institute for Health and Care Excellence. (2019). Generalised anxiety disorder and panic disorder in adults: management. NICE guideline CG113.
- Pluess, M., et al. (2009). Muscle tension in generalized anxiety disorder: a critical review of the literature. Journal of Anxiety Disorders, 23(1), 1-11. doi:10.1016/j.janxdis.2008.03.016
- Ruscio, A. M., et al. (2017). Cross-sectional comparison of the epidemiology of DSM-5 generalized anxiety disorder across the globe. JAMA Psychiatry, 74(5), 465-475. doi:10.1001/jamapsychiatry.2017.0056
- Kessler, R. C., et al. (2008). The global burden of mental disorders: an update from the WHO World Mental Health (WMH) surveys. Epidemiologia e Psichiatria Sociale, 18(1), 23-33.
- Cuijpers, P., et al. (2014). Psychological treatment of generalized anxiety disorder: a meta-analysis. Clinical Psychology Review, 34(2), 130-140. doi:10.1016/j.cpr.2014.01.002
- Hofmann, S. G., & Smits, J. A. (2008). Cognitive-behavioral therapy for adult anxiety disorders: a meta-analysis of randomized placebo-controlled trials. Journal of Clinical Psychiatry, 69(4), 621-632. doi:10.4088/jcp.v69n0415
- A-Tjak, J. G., et al. (2015). A meta-analysis of the efficacy of acceptance and commitment therapy for clinically relevant mental and physical health problems. Psychotherapy and Psychosomatics, 84(1), 30-36. doi:10.1159/000365764
- Baldwin, D. S., et al. (2011). Evidence-based pharmacological treatment of anxiety disorders. International Journal of Neuropsychopharmacology, 14(5), 697-710. doi:10.1017/s1461145710001434
- Generoso, M. B., et al. (2017). Pregabalin for generalized anxiety disorder: an updated systematic review and meta-analysis. International Clinical Psychopharmacology, 32(1), 49-55. doi:10.1097/yic.0000000000000147
- Clark, D. A., & Beck, A. T. (2011). Cognitive therapy of anxiety disorders: Science and practice. New York: Guilford Press.
- Borkovec, T. D., et al. (1983). Stimulus control applications to the treatment of worry. Behaviour Research and Therapy, 21(3), 247-251. doi:10.1016/0005-7967(83)90206-1
- Stubbs, B., et al. (2017). An examination of the anxiolytic effects of exercise for people with anxiety and stress-related disorders. Psychiatry Research, 249, 102-108. doi:10.1016/j.psychres.2016.12.020
- Richards, G., & Smith, A. (2015). Caffeine consumption and self-assessed stress, anxiety, and depression in secondary school children. Journal of Psychopharmacology, 29(12), 1236-1247. doi:10.1177/0269881115612404