Paniksyndrom i korthet
- Prevalens: 2-3% av befolkningen drabbas under sin livstid[1]
- Panikattack: Plötslig intensiv ångest med fysiska symtom[2]
- Faran: Attacken är i sig inte farlig, trots att den kan kännas så[13] – första gången eller vid osäkerhet: sök vård
- Behandling: KBT och exponering har stark evidens[3]
Vad är paniksyndrom?
En panikattack (i vardagsspråk ofta kallad ångestattack) är en plötslig våg av intensiv rädsla eller obehag som når sin topp inom minuter.[2] Den åtföljs av fysiska symtom som hjärtklappning, andnöd och yrsel – symtom som ofta misstolkas som hjärtinfarkt. Hur du klarar en pågående attack står på sidan om panikattack och panikångest.
Paniksyndrom innebär återkommande panikattacker och en ständig oro för att få fler.[4] Denna rädsla för rädslan blir ofta värre än attackerna själva. Paniksyndrom är ett av flera ångestsyndrom, nära relaterat till andra ångesttillstånd och förekommer ofta tillsammans med depression.
"En panikattack är kroppens alarmsystem som går igång när det inte finns någon fara. Den är obehaglig – men i sig inte farlig."
Agorafobi
Många med paniksyndrom utvecklar agorafobi – rädsla för platser eller situationer där de tror att de inte kan fly eller få hjälp om paniken kommer.[5] De börjar undvika tunnelbanan, affärer, folksamlingar eller att vara ensamma. Forskning visar att upp till 50% av personer med paniksyndrom också har agorafobi.[6]
Symtom under en panikattack
Enligt DSM-5 inkluderar en panikattack minst fyra av dessa symtom, som kommer plötsligt och når sin topp inom några minuter:[2]
Hjärta & cirkulation
- Hjärtklappning, bultande hjärta eller snabb puls
- Bröstsmärta eller obehag i bröstet
Andning
- Andnöd eller känsla av att inte få luft
- Kvävningskänsla
Kroppen
- Svettning
- Darrning eller skakningar
- Illamående eller obehag i magen
- Domningar eller stickningar
- Frossa eller värmevallningar
Sinnet
- Yrsel, ostadighet eller svimningskänsla
- Overklighetskänslor (derealisation) eller känslan av att stå utanför sig själv (depersonalisation)
- Rädsla att förlora kontrollen eller att "bli galen"
- Dödsskräck
Listan ovan är DSM-5:s 13 panikattacksymtom, varken fler eller färre. Det spelar roll: tröskeln är fyra av just dessa, och en lista med extra poster gör att fler tror sig uppfylla den än som gör det.
Viktigt att veta
En panikattack kan kännas som hjärtinfarkt, men enligt 1177 är själva panikattacken inte farlig. Om du är osäker och det är första gången – sök vård för att utesluta fysiska orsaker. Har en läkare undersökt dig och sagt att hjärtat är friskt är panik en vanlig förklaring till symtomen.
Panikcykeln
Paniksyndrom upprätthålls av en ond cirkel där rädslan för panik skapar mer panik. Detta kallas den kognitiva modellen för panik, utvecklad av David Clark:[7]
Trigger
En kroppsförnimmelse (snabbt hjärta, andfåddhet) eller en tanke ("Tänk om jag får panik").
Katastrofal tolkning
Du tolkar förnimmelsen som farlig: "Jag håller på att dö", "Jag kommer att svimma", "Jag förlorar kontrollen".
Ångest ökar
Tolkningen aktiverar kroppens alarmsystem ännu mer. Symtomen intensifieras.
Full panikattack
Ångesten eskalerar till panik. Attacken kulminerar och klingar sedan av.
Undvikande
Du börjar undvika situationer där attacken hände. Undvikandet förstärker rädslan.
Varför fortsätter det?
Undvikande och "säkerhetsbeteenden" (ha medicin nära, sitta nära utgången, ringa någon) förhindrar att du lär dig att paniken går över av sig själv och att du klarar det.[8] Hjärnan tror att du överlevde tack vare undvikandet. Detta är centralt i KBT-behandling för paniksyndrom.
Behandling av paniksyndrom
Paniksyndrom har bland de bästa behandlingsresultaten av alla ångeststörningar. De flesta blir märkbart förbättrade med adekvat behandling.[3]
KBT för panik
Du lär dig förstå panikcykeln, utmana katastrofala tolkningar och utsätta dig för paniktriggers utan att undvika. KBT ges oftast under ett begränsat antal sessioner, och effekten kan bestå över tid.[9]
Interoceptiv exponering
Du framkallar medvetet panikliknande symtom (snurra runt, hyperventilera) för att lära kroppen att de är ofarliga. Obehagligt men mycket effektivt.[10] Lär dig om känsloreglering.
In vivo exponering
Gradvis exponering för situationer du undviker – tunnelbanan, folksamlingar, att vara ensam.
Läkemedel (SSRI)
SSRI kan minska panikfrekvens och intensitet. Bäst i kombination med KBT. Risk för återfall vid utsättning.[11]
Under en pågående attack
Den här sidan handlar om diagnosen paniksyndrom. Vad du kan göra medan en attack pågår – andning, grounding och vad du kan säga till dig själv – finns på sidan om panikattack och panikångest. Möter du panik för första gången kan till dig som har panikångest vara en bra ingång.
Vanliga frågor om paniksyndrom
Vad är paniksyndrom?
Paniksyndrom innebär återkommande panikattacker och en ständig oro för att få fler. Rädslan för nästa attack blir ofta värre än attackerna själva.[4]
Vad är skillnaden mellan panikattack och paniksyndrom?
En panikattack är en plötslig våg av intensiv rädsla som når sin topp inom minuter. Paniksyndrom är diagnosen när attackerna återkommer och man lever i oro för nya.[2] Om själva attacken, se panikattack och panikångest.
Vilka symtom har en panikattack?
Enligt DSM-5 räknas 13 symtom, och minst fyra ska förekomma: bland annat hjärtklappning, andnöd, svettning, darrningar, yrsel, domningar, overklighetskänslor, rädsla att förlora kontrollen och dödsskräck.[2]
Är en panikattack farlig, och kan man dö av panikångest?
En panikattack är obehaglig men enligt 1177 i sig inte farlig, trots att den kan kännas som en hjärtinfarkt. Är det första gången eller du är osäker, sök vård för att utesluta fysiska orsaker.
Hur vet jag om det är panik eller hjärtinfarkt?
Det kan du inte alltid avgöra själv. Enligt 1177 ska stark, tryckande eller krampartad smärta i bröstet som inte går över inom 15 minuter, eller bröstsmärta med andfåddhet, illamående, kallsvettning eller oregelbundna hjärtslag, bedömas akut: ring 112.[12]
Vad är panikcykeln?
Panikcykeln är en ond cirkel där en kroppsförnimmelse eller tanke tolkas katastrofalt, ångesten ökar, attacken kulminerar och undvikandet förstärker rädslan. Den beskrivs i den kognitiva modellen för panik.[7]
Hur hänger paniksyndrom ihop med agorafobi?
Många med paniksyndrom utvecklar agorafobi, rädsla för platser där man tror att man inte kan fly eller få hjälp om paniken kommer.[5] Läs mer om agorafobi.
Hur behandlas paniksyndrom?
KBT är förstahandsval, med interoceptiv exponering och gradvis exponering för undvikna situationer som viktiga delar. SSRI kan minska panikfrekvens och intensitet, bäst i kombination med KBT.[3][11]
När bör jag söka vård för panikattacker?
Sök vård första gången du får en attack eller om attackerna återkommer och du börjar undvika platser eller situationer. Kontakta din vårdcentral eller ring 1177, och läs mer om ångest på 1177.[13]
Vad mer kan det vara?
Panikattacker kan ha många orsaker. Fysiska orsaker bör alltid uteslutas först.
Hjärtsjukdom
Hjärtklappning och bröstsmärta bör utredas medicinskt först.
Hypertyreos
Sköldkörtelöverfunktion kan ge symtom identiska med panikattacker.
Astma
Andningssvårigheter vid astma kan utlösa panikliknande symtom.
Generaliserad ångest
GAD har mer konstant oro medan paniksyndrom är episodiskt.
PsykiskSocial ångest
Panik specifikt i sociala situationer kan vara social ångest.
PsykiskPTSD
Panikliknande symtom vid triggers kan vara del av PTSD.
Viktigt: Endast legitimerad vårdpersonal kan ställa diagnos. Om du känner igen dig i flera tillstånd, sök professionell hjälp för en ordentlig utredning.
Observera: Informationen på denna sida är endast avsedd för utbildning och ersätter inte professionell medicinsk bedömning, diagnos eller behandling. Endast legitimerad vårdpersonal kan ställa diagnoser. Kontakta din vårdcentral eller ring 1177 för rådgivning.
Vetenskapliga referenser
- Kessler, R. C., Chiu, W. T., Jin, R., Ruscio, A. M., Shear, K., & Walters, E. E. (2006). The epidemiology of panic attacks, panic disorder, and agoraphobia in the National Comorbidity Survey Replication. Archives of General Psychiatry, 63(4), 415-424. doi:10.1001/archpsyc.63.4.415
- American Psychiatric Association. (2022). Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (5th ed., text rev.). Washington, DC: APA.
- Hofmann, S. G., & Smits, J. A. (2008). Cognitive-behavioral therapy for adult anxiety disorders. Journal of Clinical Psychiatry, 69(4), 621-632. doi:10.4088/jcp.v69n0415
- Craske, M. G., & Barlow, D. H. (2014). Panic disorder and agoraphobia. In D. H. Barlow (Ed.), Clinical handbook of psychological disorders (5th ed., pp. 1-61). Guilford Press.
- Wittchen, H. U., et al. (2010). Agoraphobia: A review of the diagnostic classificatory position and criteria. Depression and Anxiety, 27(2), 113-133. doi:10.1002/da.20646
- Kessler, R. C., et al. (2005). Lifetime prevalence and age-of-onset distributions of DSM-IV disorders. Archives of General Psychiatry, 62(6), 593-602. doi:10.1001/archpsyc.62.6.593
- Clark, D. M. (1986). A cognitive approach to panic. Behaviour Research and Therapy, 24(4), 461-470. doi:10.1016/0005-7967(86)90011-2
- Salkovskis, P. M., et al. (1999). An experimental investigation of the role of safety-seeking behaviours in the maintenance of panic disorder with agoraphobia. Behaviour Research and Therapy, 37(6), 559-574. doi:10.1016/s0005-7967(98)00153-3
- Sánchez-Meca, J., et al. (2010). Psychological treatment of panic disorder with or without agoraphobia: A meta-analysis. Clinical Psychology Review, 30(1), 37-50. doi:10.1016/j.cpr.2009.08.011
- Craske, M. G., et al. (1997). Interoceptive exposure versus breathing retraining within cognitive-behavioural therapy for panic disorder with agoraphobia. British Journal of Clinical Psychology, 36(1), 85-99. doi:10.1111/j.2044-8260.1997.tb01233.x
- Batelaan, N. M., Bosman, R. C., Muntingh, A., Scholten, W. D., Huijbregts, K. M., & van Balkom, A. J. (2017). Risk of relapse after antidepressant discontinuation in anxiety disorders, obsessive-compulsive disorder, and post-traumatic stress disorder: systematic review and meta-analysis of relapse prevention trials. BMJ, 358, j3927. doi:10.1136/bmj.j3927
- 1177. (u.å.). Ont i bröstet. 1177, nationella redaktionen. Läst 2026-09-29. 1177.se/…/ont-i-brostet
- 1177. (u.å.). Ångest. 1177, nationella redaktionen. Läst 2026-09-29. 1177.se/…/angest