Om social ångest
- 13% drabbas någon gång i livet[1]
- En av de vanligaste ångeststörningarna
- Börjar ofta i tonåren (genomsnitt 13 år)[2]
- KBT med exponering har mycket god effekt[3]
Vad är social ångest?
Social ångest (social fobi) innebär en intensiv och ihållande rädsla för sociala situationer där du kan bli granskad av andra.[4] Rädslan handlar om att göra bort sig, säga något dumt, eller att andra ska se att du är nervös.
Det som skiljer social ångest från vanlig nervositet är intensiteten och konsekvenserna. Du vet ofta att rädslan är överdriven, men kan inte kontrollera den. Du börjar undvika situationer, vilket begränsar ditt liv. Att arbeta med självmedkänsla kan vara en bra start.
Blyghet vs. Social ångest
Blyghet
- Obehag i nya situationer
- Avtar när du blir bekväm
- Begränsar inte livet nämnvärt
- Personlighetsdrag
Social ångest
- Intensiv rädsla för granskning
- Avtar inte med tid
- Leder till undvikande
- Psykiatrisk diagnos
Situationer som triggar social ångest
Prestationssituationer
Tala inför grupp, presentationer, vara i centrum för uppmärksamhet
Interaktionssituationer
Småprata, dejta, ringa samtal, prata med auktoriteter
Observationssituationer
Äta inför andra, skriva när någon ser på, gå in i ett rum
Symtom på social ångest
Vad DSM-5 kräver
Kärnan är inte blyghet utan rädslan att bli granskad och bedömd negativt – att visa ångestsymtom eller bete sig på ett sätt som leder till förnädring eller avvisande.
- Uttalad rädsla eller ångest inför en eller flera sociala situationer där man kan granskas av andra
- Rädsla för att agera på ett sätt som bedöms negativt
- Situationerna framkallar nästan alltid rädsla eller ångest
- De undviks, eller uthärdas med intensiv ångest
- Rädslan står inte i proportion till det faktiska hotet
- Den är ihållande, typiskt sex månader eller mer
- Den orsakar tydligt lidande eller nedsatt funktion
Sexmånadersgränsen är det som skiljer social ångest från en period av nervösitet, och den saknades på den här sidan fram till augusti 2026. Det finns också en specifikation för enbart prestationssituationer – tala, uppräda eller framträda – där övriga sociala sammanhang fungerar bra.
Listorna nedan beskriver hur det brukar kännas och vad man brukar göra. De är inte kriterier.
Fysiska symtom
- Rodnad
- Svettningar
- Darrig röst eller händer
- Hjärtklappning
- Illamående
- Svårt att få luft
- Muskelspänning
- "Blackout" – tomhet i huvudet
Tankemässiga symtom
- "Alla tittar på mig"
- "De ser att jag är nervös"
- "Jag kommer göra bort mig"
- "De tycker jag är tråkig/konstig"
- Efteranalysera sociala situationer. Läs om kognitiva förvrängningar
- Katastrofscenarier
Beteenden
- Undviker sociala situationer
- Säger så lite som möjligt
- Undviker ögonkontakt
- Kommer sent eller går tidigt
- Använder alkohol för att klara situationer
- Förbereder vad du ska säga
Säkerhetsbeteenden
- Håller händerna i fickorna
- Undviker varma drycker (svett)
- Sitter längst bak
- Pratar snabbt för att bli klar
- Memorerar meningar
- Fokuserar inåt på hur du framstår
Vad orsakar social ångest?
Social ångest utvecklas genom ett samspel av genetik, temperament och erfarenheter.[5]
Genetik och temperament
Vissa föds med ett mer känsligt nervsystem som reagerar starkare på sociala hot.[6] Blyga barn har högre risk. Läs mer om anknytning och hur tidiga relationer påverkar oss.
Negativa erfarenheter
Mobbning, förödmjukande upplevelser, kritiska föräldrar eller att ha blivit utskrattad kan lägga grunden.[7] Detta kan också påverka din självkänsla.
Inlärda beteenden
Om föräldrar visade social rädsla kan du ha lärt dig att sociala situationer är farliga.
Överbeskydd
Föräldrar som skyddade dig från sociala utmaningar kan ha hindrat dig från att bygga social tillit.
Samsjuklighet
Social ångest förekommer ofta tillsammans med andra tillstånd. Ungefär hälften har samtidig depression, och det är också vanligt med GAD eller alkoholproblematik som självmedicinering.[8]
Behandling av social ångest
Social ångest har mycket god prognos med rätt behandling.[3] Den mest effektiva metoden är KBT med exponering.
KBT med exponering
Guldstandarden för social ångest:[9]
- Identifiera och utmana negativa tankemönster
- Gradvis exponering för fruktade situationer
- Minska säkerhetsbeteenden
- Skifta fokus utåt istället för inåt
Social färdighetsträning
Öva på konkreta sociala situationer:[10]
- Starta konversationer
- Småprata
- Ge och ta emot komplimanger
- Hävda dig själv
Läkemedel
Kan användas som komplement:[11]
- SSRI - förstahandsval (sertralin, paroxetin)
- SNRI (venlafaxin)
- Betablockerare (vid specifika prestationssituationer)
- Kombineras ofta med KBT för bäst effekt
Övning: Utmana säkerhetsbeteenden
Säkerhetsbeteenden (som att undvika ögonkontakt) håller ångesten vid liv. Ångestövningar kan hjälpa. Välj ett säkerhetsbeteende och gör tvärtom:
- Identifiera ett säkerhetsbeteende du använder
- Förutspå vad du tror händer om du slutar
- Gör ett experiment: släpp beteendet i en situation
- Utvärdera: Hände det du fruktade?
Vad mer kan det vara?
Rädsla i sociala situationer kan ha olika orsaker. Andra förklaringar bör övervägas.
Generaliserad ångest
GAD ger ångest i många situationer, inte bara sociala.
PsykiskPaniksyndrom
Panikattacker kan uppstå i sociala situationer men är inte begränsade till dem.
PsykiskAgorafobi
Rädsla för offentliga platser kan överlappa med social ångest.
PsykiskAutism
Sociala svårigheter vid autism kan likna social ångest men har annan grund.
PsykiskUndvikande personlighet
Liknande undvikande men mer genomgripande och långvarig.
PsykiskDepression
Social tillbakadragenhet vid depression kan misstas för social ångest.
Viktigt: Endast legitimerad vårdpersonal kan ställa diagnos. Om du känner igen dig i flera tillstånd, sök professionell hjälp för en ordentlig utredning.
Observera: Informationen på denna sida är endast avsedd för utbildning och ersätter inte professionell medicinsk bedömning, diagnos eller behandling. Endast legitimerad vårdpersonal kan ställa diagnoser. Kontakta din vårdcentral eller ring 1177 för rådgivning.
Vetenskapliga referenser
- Kessler, R. C., et al. (2005). Lifetime prevalence and age-of-onset distributions of DSM-IV disorders in the National Comorbidity Survey Replication. Archives of General Psychiatry, 62(6), 593-602. doi:10.1001/archpsyc.62.6.593
- Beesdo, K., et al. (2007). Incidence of social anxiety disorder and the consistent risk for secondary depression in the first three decades of life. Archives of General Psychiatry, 64(8), 903-912. doi:10.1001/archpsyc.64.8.903
- Mayo-Wilson, E., et al. (2014). Psychological and pharmacological interventions for social anxiety disorder in adults: a systematic review and network meta-analysis. The Lancet Psychiatry, 1(5), 368-376. doi:10.1016/s2215-0366(14)70329-3
- American Psychiatric Association. (2022). Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (5th ed., text rev.). Washington, DC: APA.
- Stein, M. B., & Stein, D. J. (2008). Social anxiety disorder. The Lancet, 371(9618), 1115-1125. doi:10.1016/s0140-6736(08)60488-2
- Kagan, J., & Snidman, N. (1999). Early childhood predictors of adult anxiety disorders. Biological Psychiatry, 46(11), 1536-1541. doi:10.1016/s0006-3223(99)00137-7
- Storch, E. A., et al. (2004). Peer victimization and social-psychological adjustment in young adults with social anxiety disorder. Journal of Anxiety Disorders, 18(4), 497-509.
- Ruscio, A. M., et al. (2008). Social fears and social phobia in the USA: results from the National Comorbidity Survey Replication. Psychological Medicine, 38(1), 15-28. doi:10.1017/s0033291707001699
- Clark, D. M., et al. (2006). Cognitive therapy versus exposure and applied relaxation in social phobia: A randomized controlled trial. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 74(3), 568-578. doi:10.1037/0022-006x.74.3.568
- Herbert, J. D., et al. (2005). Social skills training augments the effectiveness of cognitive behavioral group therapy for social anxiety disorder. Behavior Therapy, 36(2), 125-138. doi:10.1016/s0005-7894(05)80061-9
- Baldwin, D. S., et al. (2014). Evidence-based pharmacological treatment of anxiety disorders. International Journal of Neuropsychopharmacology, 17(2), 259-276. doi:10.1002/9781118775349.ch43