PTSD i korthet

  • Prevalens: 5-10% utvecklar PTSD efter trauma
  • Symtom: Flashbacks, undvikande, överspändhet
  • Behandling: EMDR och traumafokuserad KBT har stark evidens[2]
  • Prognos: De flesta blir symptomfria med rätt behandling[3]

Vad är PTSD?

PTSD (Posttraumatiskt stressyndrom) är ett tillstånd som kan utvecklas efter att en person upplevt eller bevittnat en traumatisk händelse.[4] Hjärnan fastnar i ett larmläge som ursprungligen var en överlevnadsreaktion.

Inte alla som upplever trauma utvecklar PTSD. De flesta bearbetar händelsen naturligt inom några veckor. Men för en del fastnar reaktionerna och blir kroniska - det är då vi talar om PTSD. Effektiv stresshantering kan vara en del av återhämtningen.

"Trauma är inte vad som händer dig. Trauma är vad som händer inuti dig som ett resultat av vad som hände." — Gabor Maté

Akut stressreaktion vs PTSD

En akut stressreaktion (ASD) är normal efter trauma och varar upp till en månad. PTSD diagnostiseras först när symtomen kvarstår längre än en månad och påverkar vardagsfunktionen.

Symtom på PTSD

PTSD-symtom delas in i fyra huvudkategorier enligt DSM-5.[4] För diagnos krävs symtom från alla fyra – men hur många som krävs skiljer sig mellan kategorierna, och det är den detaljen som avgör.

Tröskeln per kategori

Före kategorierna kommer kriterium A: exponering för död, livsfara, allvarlig skada eller sexuellt våld – genom att själv utsättas, bevittna det, få veta att det drabbat någon närstående, eller upprepat möta detaljer i tjänsten (till exempel som polis eller vårdpersonal). Att ha haft mycket svårt är inte i sig ett trauma i DSM-5:s mening.

  1. Återupplevande: minst 1 av 5
  2. Undvikande: minst 1 av 2 – bara två, och de gäller att undvika inre påminnelser respektive yttre
  3. Negativa tankar och känslor: minst 2 av 7
  4. Överspändhet och reaktivitet: minst 2 av 6

Därtill: mer än en månad, tydligt lidande eller nedsatt funktion, och inte orsakat av substans eller sjukdom. Att emotionell avstängning, minnesluckor och förlorat intresse hör till negativa tankar och känslor – inte till undvikande – är lätt att förväxla, och den här sidan gjorde det själv fram till augusti 2026.

Återupplevande

  • Flashbacks – känslan av att vara tillbaka i traumat. Groundingtekniker kan hjälpa
  • Mardrömmar om händelsen
  • Påträngande minnen
  • Intensiva känslomässiga reaktioner vid påminnelser
  • Fysiska reaktioner (hjärtklappning, svettningar)

Undvikande

  • Undviker tankar och känslor kopplade till traumat
  • Undviker platser, personer eller aktiviteter

Negativa tankar & känslor

  • Negativa övertygelser om sig själv eller världen
  • Svårt att minnas viktiga delar av händelsen
  • Tappar intresse för tidigare viktiga aktiviteter
  • Skuld och skam
  • Bestående negativa känslor (rädsla, ilska, sorg)
  • Känner sig avskuren från andra eller emotionellt avstängd
  • Svårt att känna positiva känslor

Överspändhet

  • Ständigt på sin vakt (hypervigilans)[5]
  • Lättskrämd
  • Sömnsvårigheter
  • Irritabilitet och utbrott
  • Riskfyllt eller självdestruktivt beteende
  • Koncentrationssvårigheter

Orsaker till PTSD

PTSD kan utvecklas efter många typer av traumatiska händelser. Risken påverkas av traumats karaktär, individuella faktorer och stöd efteråt.[6]

Typer av trauma

Våld, övergrepp, olyckor, naturkatastrofer, krig, medicinska trauman, eller att bevittna andras trauma. Interpersonellt trauma (från andra människor) ger högre risk än olyckor.[7]

Riskfaktorer

Tidigare trauma, psykisk ohälsa, brist på socialt stöd, dissociation under händelsen, och hur allvarligt traumat upplevdes.[8] Otrygg anknytning i barndomen ökar också risken.

Neurobiologi

Vid PTSD blir amygdala (hjärnans alarmsystem) överaktivt, medan prefrontala cortex (som reglerar känslor) blir underaktivt.[9] Traumaminnet lagras fragmenterat och "obearbetat".

Komplex PTSD

Vid upprepade eller långvariga trauman (särskilt i barndomen) kan komplex PTSD utvecklas, med ytterligare svårigheter med känsloreglering, självbild och relationer.[10]

Samsjuklighet

PTSD förekommer ofta tillsammans med depression (cirka 50%), ångestsyndrom, och substansbruk. Behandling måste ofta adressera flera tillstånd.[11]

Behandling av PTSD

PTSD är behandlingsbart. Traumafokuserade terapier har starkast evidens[2] och hjälper hjärnan att bearbeta traumat så att det inte längre triggar larmreaktioner.

Förstahandsval

EMDR

Eye Movement Desensitization and Reprocessing använder ögonrörelser medan du återkallar traumat.[12] Detta hjälper hjärnan att bearbeta minnet så att det tappar sin emotionella laddning. Ofta räcker 8-12 sessioner.

Läs mer om EMDR →
Förstahandsval

Traumafokuserad KBT

Inkluderar gradvis exponering för traumaminnet i en trygg miljö.[13] Du lär dig att konfrontera det du undviker och bearbeta negativa övertygelser om traumat.

Läs mer om KBT →

Prolonged Exposure (PE)

Du berättar om traumat upprepade gånger tills minnet tappar sin kraft.[14] Kombineras med exponering för triggers i vardagen.

CPT (Cognitive Processing Therapy)

Fokuserar på att identifiera och utmana "stuck points" - de negativa övertygelser om traumat som håller dig fast.[15]

Läkemedel

SSRI (sertralin, paroxetin) kan minska symtom men botar inte grundproblemet.[16] Bäst i kombination med traumaterapi.

Stabilisering först

Vid komplex PTSD eller instabilitet börjar behandlingen med stabilisering och färdighetsträning (DBT-färdigheter) innan traumabearbetning. Känsloreglering är en central del.

Viktigt att veta

Undvikande är ett kärnsymtom vid PTSD, vilket kan göra det svårt att söka hjälp. Men undvikande förstärker problemet. Traumafokuserad behandling kan kännas skrämmande, men den är trygg och vägledd – och den fungerar.

Vad mer kan det vara?

Traumareaktioner kan yttra sig på olika sätt. Andra diagnoser bör övervägas vid traumahistorik.

Viktigt: Endast legitimerad vårdpersonal kan ställa diagnos. Om du känner igen dig i flera tillstånd, sök professionell hjälp för en ordentlig utredning.

Faktagranskat av
Fil. mag. i psykologi
Senast granskat: april 2026

Observera: Informationen på denna sida är endast avsedd för utbildning och ersätter inte professionell medicinsk bedömning, diagnos eller behandling. Endast legitimerad vårdpersonal kan ställa diagnoser. Kontakta din vårdcentral eller ring 1177 för rådgivning.

Ämnen: Trauma och PTSD Terapiformer och behandling Stress och utmattning

Vetenskapliga referenser

  1. Kessler, R. C., et al. (2017). Trauma and PTSD in the WHO World Mental Health Surveys. European Journal of Psychotraumatology, 8(sup5), 1353383.
  2. Bisson, J. I., et al. (2013). Psychological therapies for chronic post-traumatic stress disorder (PTSD) in adults. Cochrane Database of Systematic Reviews, (12).
  3. Bradley, R., et al. (2005). A multidimensional meta-analysis of psychotherapy for PTSD. American Journal of Psychiatry, 162(2), 214-227. doi:10.1176/appi.ajp.162.2.214
  4. American Psychiatric Association. (2022). Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (5th ed., text rev.). Washington, DC: APA.
  5. Pitman, R. K., et al. (2012). Biological studies of post-traumatic stress disorder. Nature Reviews Neuroscience, 13(11), 769-787. doi:10.1038/nrn3339
  6. Brewin, C. R., et al. (2000). Meta-analysis of risk factors for posttraumatic stress disorder in trauma-exposed adults. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 68(5), 748-766. doi:10.1037/0022-006x.68.5.748
  7. Forbes, D., et al. (2010). A guide to guidelines for the treatment of PTSD. Journal of Traumatic Stress, 23(5), 537-552. doi:10.1002/jts.20565
  8. Ozer, E. J., et al. (2003). Predictors of posttraumatic stress disorder and symptoms in adults: a meta-analysis. Psychological Bulletin, 129(1), 52-73. doi:10.1037/0033-2909.129.1.52
  9. Shin, L. M., & Liberzon, I. (2010). The neurocircuitry of fear, stress, and anxiety disorders. Neuropsychopharmacology, 35(1), 169-191. doi:10.1038/npp.2009.83
  10. Cloitre, M., et al. (2011). Treatment of complex PTSD: Results of the ISTSS expert clinician survey on best practices. Journal of Traumatic Stress, 24(6), 615-627. doi:10.1002/jts.20697
  11. Rytwinski, N. K., et al. (2013). The co-occurrence of major depressive disorder among individuals with posttraumatic stress disorder: a meta-analysis. Journal of Traumatic Stress, 26(3), 299-309. doi:10.1002/jts.21814
  12. Shapiro, F. (2014). The role of eye movement desensitization and reprocessing (EMDR) therapy in medicine. The Permanente Journal, 18(1), 71-77. doi:10.7812/tpp/13-098
  13. Ehlers, A., & Clark, D. M. (2000). A cognitive model of posttraumatic stress disorder. Behaviour Research and Therapy, 38(4), 319-345. doi:10.1016/s0005-7967(99)00123-0
  14. Foa, E. B., et al. (2007). Prolonged exposure therapy for PTSD: Emotional processing of traumatic experiences. Oxford University Press.
  15. Resick, P. A., et al. (2008). A randomized clinical trial to dismantle components of cognitive processing therapy for posttraumatic stress disorder. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 76(2), 243-258. doi:10.1037/0022-006x.76.2.243
  16. Stein, D. J., et al. (2006). Pharmacotherapy for post traumatic stress disorder (PTSD). Cochrane Database of Systematic Reviews, (1).