EIPS i korthet
- Prevalens: Ca 1-2% av befolkningen
- Kärnsymtom: Känslomässig instabilitet, instabila relationer, osäker identitet
- Behandling: DBT och MBT har stark evidens[2]
- Prognos: Majoritet blir signifikant bättre över tid[3]
Vad är EIPS/Borderline?
Emotionellt instabil personlighetsstörning (EIPS) – internationellt känd som borderline personality disorder (BPD) – är ett tillstånd som kännetecknas av genomgående instabilitet i känsloreglering, självbild och relationer.[1]
Personer med EIPS upplever känslor intensivare och längre än andra. De kan gå från lugn till intensiv ilska, ångest eller förtvivlan snabbt – ofta som reaktion på relationella triggers. Detta är inte manipulation eller dramaturgi, utan ett genuint lidande. Att förstå sina emotioner är ett första steg.
"EIPS handlar inte om att 'vara dramatisk'. Det handlar om att uppleva känslor så intensivt att det blir överväldigande – och att sakna verktyg för att hantera det."
Tillståndet kallas också emotionell instabilitet, emotionellt instabil personlighetsstörning eller borderline personlighetsstörning.[15]
Fördjupa dig: hur en psykiatrisk utredning går till, bipolär sjukdom och komplex PTSD som närliggande tillstånd, DBT som behandling och att vara anhörig till någon med psykisk ohälsa.
Varför "borderline"?
Namnet kommer från 1930-talet, då man trodde att tillståndet låg på "gränsen" mellan neuros och psykos. Idag vet vi att det är missvisande – EIPS är ett eget tillstånd med egna kännetecken. I Sverige används därför allt mer "emotionellt instabilt personlighetssyndrom".
Vilka symtom har EIPS (borderline)?
Diagnosen kräver minst fem av nio kriterier enligt DSM-5.[4] De delas ofta in i fyra huvudområden:
Känslomässig instabilitet
- Intensiva, snabbt växlande känslor
- Kronisk tomhetskänsla
- Intensiv, svårkontrollerad ilska
- Svårt att lugna ner sig
Instabila relationer
- Idealisering/devalvering ("du är bäst/värst")
- Intensiv rädsla för att bli övergiven
- Frenetiska försök att undvika övergivande
- Stormiga, intensiva relationer
Identitetsstörning
- Osäker, instabil självbild
- "Vem är jag egentligen?"
- Snabbt skiftande mål och värderingar
- Kronisk känsla av tomhet
Impulsivitet
- Självskadebeteende
- Suicidala beteenden eller hot
- Impulsivitet (shopping, sex, droger)
- Dissociativa symtom vid stress
Om du har tankar på självskada
Självskadebeteende är vanligt vid EIPS men det finns hjälp. Kontakta:
- Mind Självmordslinjen: 90101
- SHEDO (självskada): shedo.se
- Psykiatrisk akutmottagning
Läs mer om suicidprevention och hur du kan hålla dig trygg →
Vad orsakar borderline?
EIPS utvecklas genom samspel mellan biologiska faktorer och miljöfaktorer – den biopsykosociala modellen.[5]
Biologisk sårbarhet
Forskning tyder på att personer med EIPS ofta kan ha ett mer reaktivt limbiskt system (hjärnans känslocentrum) och sämre koppling till prefrontala cortex (som reglerar känslor). Tvillingstudier visar en betydande ärftlighet.[6]
Invalidering i barndomen
Att växa upp i en miljö där ens känslor konsekvent ignoreras, kritiseras eller avvisas ("du överdriver", "sluta gråt") – särskilt i kombination med emotionell sårbarhet – ökar risken.[7]
Trauma
En stor andel av personer med EIPS rapporterar barndomstrauma: övergrepp, försummelse eller andra svåra upplevelser. Trauma är inte nödvändigt men vanligt.[8]
Otrygg anknytning
Desorganiserad anknytning – där anknytningspersonen både är källa till trygghet och rädsla – är överrepresenterat vid EIPS.[9]
Hur behandlas EIPS?
EIPS behandlas främst med psykoterapi, till exempel DBT eller MBT, med individuell terapi och gruppterapi. Ibland används även läkemedel, men en del mår bäst helt utan.[15]
EIPS var länge ansett som "omöjligt att behandla". Det stämmer inte. Forskningen visar att de flesta blir betydligt bättre över tid, och många uppfyller inte längre kriterierna i en uppföljning över 16 år.[3]
DBT (Dialektisk beteendeterapi)
DBT utvecklades specifikt för EIPS av Marsha Linehan. Kombinerar individualterapi, färdighetsträning i grupp, telefoncoachning och konsultationsteam. Stark evidens för minskad självskada och suicidalitet.[2]
MBT (Mentaliseringsbaserad terapi)
Fokuserar på att utveckla förmågan att förstå egna och andras mentala tillstånd. Kombinerar individual- och gruppterapi. God effekt på relationer och självskada.[10]
Schematerapi
Integrerar KBT, psykodynamisk och anknytningsteori. Arbetar med tidiga maladaptiva scheman och modes. God evidens för EIPS.[11]
Läkemedel
Inga läkemedel är godkända specifikt för EIPS, men kan användas för samsjuklighet (depression, ångest) eller specifika symtom.
DBT:s fyra moduler
- Mindfulness – medveten närvaro
- Känsloreglering – förstå och hantera känslor
- Interpersonell effektivitet – gränssättning och kommunikation
- Krishantering – överleva kriser utan att göra det värre. Se TIPP-tekniken
DSM-5:s nio kriterier
Diagnosen kräver att minst fem av dessa nio kriterier är uppfyllda, och att mönstret är genomgripande sedan tidig vuxenålder och visar sig i flera olika sammanhang – inte bara i en enskild relation.[4] Här är kriterierna ett i taget, med exempel på hur de kan se ut i vardagen.
1. Desperata försök att undvika övergivenhet
Verklig eller inbillad övergivenhet – att en partner är sen hem eller inte svarar på ett meddelande – kan väcka panik: upprepade samtal, vädjanden om att inte lämnas, eller att själv lämna relationen först för att slippa vänta på att bli lämnad.
2. Instabila och intensiva relationer
Relationer växlar mellan idealisering och nedvärdering. En ny vän eller partner kan först ses som den bästa människan man träffat, för att efter en besvikelse plötsligt ses som otillräcklig eller illvillig – ibland inom loppet av en dag.
3. Identitetsstörning
Självbilden är påtagligt och ihållande instabil. Värderingar, karriärmål och vänkrets kan skifta radikalt beroende på vem man umgås med. Många vet inte riktigt vilka de är "på egen hand" – identiteten känns beroende av sammanhanget.
4. Impulsivitet på minst två självskadande områden
Impulsiv shopping som leder till skuld, riskfyllt sex, missbruk, hetsätning eller vårdslös bilkörning – utöver den självskada som räknas separat i kriterium 5. Impulsen kommer ofta som en reaktion på ett känslomässigt tryck.
5. Återkommande suicidalt beteende eller självskada
Suicidhandlingar, suicidhot eller självskadebeteende som återkommer, ofta som ett sätt att hantera outhärdlig känslomässig smärta. Det här kriteriet hanteras alltid med särskilt allvar i en klinisk bedömning.
6. Affektiv instabilitet
Snabbt växlande stämningsläge till följd av stark känslomässig reaktivitet – från lugn till intensiv nedstämdhet, irritabilitet eller ångest på några timmar, sällan mer än några dagar. En kommentar som uppfattas som kritik kan vända en hel eftermiddag.
7. Kronisk tomhetskänsla
En ihållande känsla av tomhet – "som om något fattas" – oavsett hur livet ser ut utifrån. Många upplever den som svårare att sätta ord på än sorg eller ångest.
8. Olämplig, intensiv ilska
Ilska som är svår att kontrollera eller står i missförhållande till situationen – återkommande utbrott, ständig irritation eller fysiska konflikter, ofta följt av skam och ånger efteråt.
9. Övergående paranoida tankar eller dissociation
Under stark stress kan kortvariga, stressrelaterade paranoida tankar eller allvarliga dissociativa symtom uppstå – till exempel att betrakta sig själv utifrån (depersonalisation). Symtomen klingar vanligen av när stressen minskar.
Fem av nio – inte alla
Ingen enskild person med EIPS har alla nio kriterier, och det finns 256 olika sätt att uppfylla minst fem av nio. Det är en av anledningarna till att två personer med samma diagnos kan se väldigt olika ut i vardagen.
Avgränsningar mot andra tillstånd
Flera diagnoser kan likna EIPS på ytan. Gränsdragningen är viktig eftersom den påverkar vilken behandling som är mest verkningsfull.
Mot bipolär sjukdom – den viktigaste gränsen
Detta är den kliniskt mest betydelsefulla avgränsningen, eftersom felaktig diagnos påverkar läkemedelsval och terapiinriktning.[12] Skillnaden ligger inte i om känslorna svänger, utan i svängningarnas varaktighet och utlösande faktor. Vid bipolär sjukdom varar en manisk/hypoman eller depressiv episod dagar till veckor och uppstår ofta utan tydlig yttre orsak. Vid EIPS växlar stämningen inom timmar till någon enstaka dag och är nästan alltid en reaktion på en relationell händelse – ett meddelande som inte besvaras, en upplevd kritik, en separation. En person med EIPS kan uppleva flera sådana svängningar under en och samma dag; det gör i princip aldrig en person med bipolär sjukdom under en episod.
Mot komplex PTSD
Många med EIPS har en bakgrund av upprepat trauma, och symtombilderna överlappar: svårigheter med känsloreglering, negativ självbild och relationsproblem finns vid båda.[1] Det som skiljer är kärnan i självbilden och relationsmönstret. Vid komplex PTSD är självbilden genomgående negativ (skam, värdelöshet) snarare än instabil, och personen tenderar att dra sig undan relationer snarare än att växla mellan idealisering och nedvärdering. Vid EIPS är identiteten i sig instabil, inte bara nedvärderad. De två diagnoserna kan också förekomma tillsammans, vilket ställer krav på en noggrann anamnes.
Mot ADHD
Impulsivitet och svårigheter med känsloreglering finns vid båda tillstånden, och vuxna med odiagnostiserad ADHD förväxlas ibland med EIPS. Skillnaden är dels ursprung, dels mönster: ADHD-symtom är i grunden konstanta och kognitiva (koncentration, uppmärksamhet, planering), medan EIPS-symtomen är relationellt utlösta och centrerade kring självbild och rädsla för övergivenhet. De två diagnoserna förekommer också tillsammans betydligt oftare än slumpen skulle förutsäga, vilket gör en bred utredning motiverad snarare än att välja den ena diagnosen och utesluta den andra.
Så skiljer sig EIPS från de vanligaste förväxlingarna
| Aspekt | Bipolär sjukdom | Komplex PTSD | ADHD |
|---|---|---|---|
| Vad tillståndet kretsar kring | Episoder av mani eller hypomani och depression | En genomgående negativ självbild (skam, värdelöshet) | Koncentration, uppmärksamhet och planering |
| Så skiljer det sig från EIPS | Episoder varar dagar till veckor och uppstår ofta utan yttre orsak; vid EIPS växlar stämningen inom timmar till ett dygn, som reaktion på en relationell händelse | Personen drar sig ofta undan relationer; vid EIPS är identiteten instabil och relationerna växlar mellan idealisering och nedvärdering | Symtomen är i grunden konstanta; EIPS-symtomen är relationellt utlösta och kretsar kring självbild och rädsla för övergivenhet |
| Kan förekomma tillsammans med EIPS | Ja | Ja | Ja, oftare än slumpen skulle förutsäga |
Sidan om bipolär sjukdom går igenom samma gräns från andra hållet, och komplex PTSD och ADHD har egna sidor.[12]
Hur går en utredning för borderline till?
Diagnosen ställs genom en strukturerad intervju med läkare och psykolog.[15] Man börjar oftast på vårdcentralen, som vid behov skriver en remiss vidare till specialistpsykiatrin.
Utredningen bygger på upprepade samtal över tid snarare än ett enskilt test, eftersom mönstret ska vara genomgripande och stabilt, och en stor del av arbetet handlar om att skilja EIPS från tillstånd som liknar det. Hur en utredning går till, vad ett bedömningssamtal innebär och hur vägen ser ut i Sverige beskrivs i genomgången av psykiatrisk utredning. Rutinerna skiljer sig mellan regioner; din region eller 1177.se visar vad som gäller där du bor.
Finns det ett test för borderline?
Nej. Inget självtest på nätet kan ställa diagnosen borderline; det kräver en bedömning över tid av läkare och psykolog.
De självskattningsformulär som finns online kan ge en fingervisning om hur du mår men kan inte skilja EIPS från bipolär sjukdom, komplex PTSD, ADHD eller depression. Sidan Vad självskattningsskalor mäter – och vad de inte kan säga går igenom var gränsen går. Känner du igen dig i beskrivningen är vårdcentralen rätt första steg.
Finns det behandlingshem, öppenvård och slutenvård för borderline?
Vilken vårdnivå som passar avgörs av psykiatrin utifrån din situation, inte av en allmän lista. Behandlingen består enligt 1177 främst av psykoterapi som DBT eller MBT, med individuell terapi och gruppterapi.[15]
Vid akut kris finns psykiatrisk akutmottagning, och vid livsfara ringer du 112.[15] Den här sidan rekommenderar inga enskilda kliniker eller behandlingshem. På 1177.se kan du söka mottagningar i din region. Om du redan är i behandling: se sidan om DBT för vad behandlingen innebär.
Vad visar forskningen om behandlingseffekt?
De tre huvudbehandlingarna för EIPS har alla stöd i randomiserade kontrollerade studier, vilket skiljer EIPS från många andra personlighetsstörningar där evidensläget är betydligt tunnare.
I Linehans tvååriga uppföljningsstudie hade patienter som fick DBT färre suicidförsök och färre akutbesök för suicidalitet än patienter som fick behandling av experter, trots att båda grupperna förbättrades över tid.[2] MBT visade liknande resultat i Bateman och Fonagys studie: fler förbättrades jämfört med strukturerad klinisk hantering, mätt i minskad självskada och bättre social funktion.[10] Schematerapi jämfördes i en stor studie med överföringsfokuserad psykoterapi och gav högre andel tillfrisknande och färre avhopp över tre års uppföljning.[11] Det gemensamma fyndet är kanske inte vilken metod som "vinner", utan att strukturerad, specialiserad behandling ger bättre resultat än ostrukturerad vård.
Kan man bli frisk från borderline?
Ja, många blir betydligt bättre, och en stor majoritet uppnår symtomatisk remission i långtidsstudier, även om återfall förekommer.[3]
EIPS har länge haft ett rykte om sig att vara kroniskt och svårbehandlat. Långtidsdata säger något annat. Zanarinis longitudinella studier vid McLean Hospital, som följt samma patientgrupp i över ett decennium, visar att en stor majoritet uppnår symtomatisk remission – att inte längre uppfylla diagnoskriterierna – och att remissionen för de flesta blir bestående över tid.[3] Redan sex år in i uppföljningen hade en tydlig majoritet av deltagarna gått under diagnosgränsen minst en gång.[13]
Återfall förekommer, men är mindre vanligt än man kanske tror. Det som återhämtar sig långsammast är sällan de mest dramatiska symtomen utan förmågan att fungera socialt och yrkesmässigt – relationer och arbete tar ofta längre tid att bygga upp igen än vad det tar att bli kvitt symtomen.
Diagnosens rykte stämmer inte med data
Bilden av EIPS som livslångt och obehandlingsbart hör hemma i tiden innan DBT och MBT fanns. Med dagens kunskap är EIPS ett av de personlighetsstörningar där prognosen är bäst dokumenterad – och betydligt mer hoppfull än diagnosens historiska rykte.
Vad händer om borderline inte behandlas?
Det finns inget fastställt svar på hur det går utan behandling, och det ser olika ut för olika personer. De studier som sidan bygger på följer patienter inom vården och kan därför inte säga hur det går för den som aldrig får behandling.
Det som går att säga är vad mönstret innebär i vardagen: instabila relationer, kraftiga känsloväxlingar, impulsivitet och i vissa fall självskada påverkar vardag, arbete och relationer påtagligt. Självskada och suicidtankar med plan kräver akut vård. Enligt 1177 finns det behandlingar som kan hjälpa, och det finns också mycket du kan göra själv för att må bättre.[15]
Stigma kring diagnosen
Få psykiatriska diagnoser bär på så mycket stigma som EIPS – inte bara i samhället i stort utan även inom vården. Forskning visar att vårdpersonal ibland beskriver patienter med EIPS i mer negativa termer än patienter med andra diagnoser, till exempel som "manipulativa" eller "krävande", vilket kan påverka bemötande och tillgång till behandling.[14]
Självskadebeteende, intensiva relationssvängningar och stark rädsla för övergivenhet är uttryck för genuint lidande och bristande förmåga till känsloreglering – inte ett val eller ett sätt att manipulera omgivningen. Den förståelsen är själva utgångspunkten för DBT och MBT.
Vad kan jag göra som anhörig till någon med borderline?
Du kan bidra mest genom att vara förutsägbar och tydlig, ta suicidala uttalanden på allvar och söka eget stöd. Behandlingen hör hemma hos vården, inte hos dig.[15]
Att stå nära någon med EIPS kan vara krävande, särskilt under perioder av intensiva svängningar. Några saker är värda att veta:
- Det handlar inte om att "vara dramatisk". Bakom beteendet ligger genuin, ofta outhärdlig känslomässig smärta.
- Idealisering och nedvärdering säger mer om tillståndet än om dig. Att växla mellan att vara "bäst" och "värst" i någons ögon är ett symtom, inte en objektiv bedömning av dig.
- Var förutsägbar och konsekvent. Tydliga, stabila gränser är lugnande, även om de i stunden möts med protest.
- Ta suicidala uttalanden på allvar varje gång, utan att belöna dem med extra uppmärksamhet. Vid akut oro, sök vård direkt.
- Sök eget stöd. Anhörigstöd minskar risken för utmattning hos den som står bredvid.
Relationer och konflikter
Relationer med någon med EIPS präglas ofta av intensitet: rädslan för att bli övergiven kan visa sig som upprepade samtal eller vädjanden, och en kommentar som uppfattas som kritik kan vända en hel eftermiddag. Konflikterna handlar då ofta mer om tillståndet än om er relation. Enkla, förutsägbara besked och att ta upp svåra samtal när båda är lugna underlättar.
Medberoende och att sätta gränser
Enligt 1177 kan närstående behöva sätta gränser och söka eget stöd, och behöver ta hand om sig själva för att orka vara ett stöd.[15] Märker du att du hela tiden anpassar ditt liv efter den andres mående kan sidorna om medberoende och gränssättning vara till hjälp.
Stöd för dig som anhörig
Det finns anhörigföreningar, till exempel AnBo (anhörigförening borderline), och SHEDO för självskada.[15] Mer om din egen roll finns i guiden för dig som är anhörig till någon med psykisk ohälsa.
När är det dags att söka vård?
Sök professionell bedömning om mönstret av instabila relationer, självbild och impulsivitet har funnits sedan tonåren eller tidig vuxenålder och stör vardagen, arbetet eller relationerna påtagligt. Sök akut vård omedelbart vid pågående självskada eller suicidtankar med plan – oavsett hur många gånger liknande uttalanden gjorts tidigare. Se rutan högre upp på sidan för krisresurser. Du kan läsa mer hos 1177 om emotionellt instabilt personlighetssyndrom.
Vanliga frågor om borderline
Vad är EIPS (borderline)?
Emotionellt instabil personlighetsstörning (EIPS), internationellt känd som borderline personality disorder, är ett tillstånd som kännetecknas av genomgående instabilitet i känsloreglering, självbild och relationer. Det är inte manipulation eller dramatik utan ett genuint lidande, och det finns behandling som hjälper.
Vad betyder emotionell instabilitet?
Emotionell instabilitet är en del av namnet på diagnosen. Tillståndet kallas också emotionellt instabil personlighetsstörning eller borderline personlighetsstörning, och innebär enligt 1177 att hantera starka känslor på sätt som kan bli skadliga för en själv. Namnet borderline kommer från 1930-talet och anses idag missvisande.
Vilka symtom har borderline?
Diagnosen kräver minst fem av nio kriterier i DSM-5. De är desperata försök att undvika övergivenhet, instabila och intensiva relationer, instabil självbild, impulsivitet och återkommande självskada eller suicidalt beteende. Dessutom ingår snabbt växlande stämning, kronisk tomhetskänsla, intensiv ilska och övergående paranoida tankar eller dissociation.
Vad orsakar borderline?
EIPS utvecklas genom ett samspel mellan biologiska faktorer och miljöfaktorer. Ärftligheten uppskattas i tvillingstudier till cirka 40 procent, och invalidering i barndomen, trauma och otrygg anknytning är vanliga bakgrundsfaktorer. Trauma är inte nödvändigt för diagnosen men vanligt.
Hur går en utredning för borderline till?
Diagnosen ställs enligt 1177 genom en strukturerad intervju med läkare och psykolog. Du börjar oftast på vårdcentralen, som vid behov skriver en remiss till specialistpsykiatrin. Utredningen bygger på upprepade samtal över tid snarare än ett enskilt test, eftersom mönstret ska vara genomgripande och stabilt.
Finns det ett test för borderline?
Nej. Inget självtest på nätet kan ställa diagnosen borderline. Diagnosen kräver en bedömning över tid av en läkare och psykolog, som också skiljer EIPS från tillstånd som liknar det, till exempel bipolär sjukdom, komplex PTSD och ADHD.
Kan man bli frisk från borderline?
Ja, många blir betydligt bättre. I långtidsstudier uppnår en stor majoritet symtomatisk remission, alltså att inte längre uppfylla diagnoskriterierna, och för de flesta blir remissionen bestående. Återfall förekommer men är mindre vanligt än man kan tro.
Vad är skillnaden mellan borderline och bipolär sjukdom?
Skillnaden ligger i svängningarnas varaktighet och utlösare. Vid bipolär sjukdom varar en episod dagar till veckor och uppstår ofta utan tydlig yttre orsak. Vid EIPS växlar stämningen inom timmar till en enstaka dag och är nästan alltid en reaktion på en relationell händelse. De två kan också förekomma samtidigt.
Finns det behandlingshem eller slutenvård för borderline?
Vilken vårdnivå som passar avgörs av psykiatrin utifrån din situation. Behandlingen består enligt 1177 främst av psykoterapi som DBT eller MBT, med individuell terapi och gruppterapi. Vid akut kris finns psykiatrisk akutmottagning, och vid livsfara ska du ringa 112. Sajten rekommenderar inga enskilda kliniker.
Hur kan jag stötta någon med borderline?
Var förutsägbar och konsekvent, håll tydliga gränser, ta suicidala uttalanden på allvar varje gång och sök eget stöd. Enligt 1177 behöver närstående ta hand om sig själva för att orka vara ett stöd. Det finns anhörigföreningar, till exempel AnBo, för den som står nära någon med EIPS.
Vad mer kan det vara?
Borderline delar symtom med flera andra tillstånd. Noggrann bedömning krävs.
Bipolär sjukdom
Båda har känslomässiga svängningar, men vid borderline är de snabbare och mer reaktiva.
PsykiskKomplex PTSD
Många med borderline har traumabakgrund. Komplex PTSD kan vara en mer passande diagnos.
PsykiskDepression
Depressiva symtom är vanliga vid borderline men följer andra mönster.
PsykiskADHD
Impulsivitet och känsloreglering svårigheter finns vid båda tillstånd.
PsykiskAutism
Sociala svårigheter och känslighet kan finnas vid båda diagnoser.
Hormonella rubbningar
Hormonella svängningar kan förstärka känslomässig instabilitet.
Viktigt: Endast legitimerad vårdpersonal kan ställa diagnos. Om du känner igen dig i flera tillstånd, sök professionell hjälp för en ordentlig utredning.
Observera: Informationen på denna sida är endast avsedd för utbildning och ersätter inte professionell medicinsk bedömning, diagnos eller behandling. Endast legitimerad vårdpersonal kan ställa diagnoser. Kontakta din vårdcentral eller ring 1177 för rådgivning.
Vetenskapliga referenser
- Leichsenring, F., et al. (2011). Borderline personality disorder. The Lancet, 377(9759), 74-84. doi:10.1016/s0140-6736(10)61422-5
- Linehan, M. M., et al. (2006). Two-year randomized controlled trial and follow-up of dialectical behavior therapy vs therapy by experts for suicidal behaviors and borderline personality disorder. Archives of General Psychiatry, 63(7), 757-766. doi:10.1001/archpsyc.63.7.757
- Zanarini, M. C., et al. (2012). Attainment and stability of sustained symptomatic remission and recovery among patients with borderline personality disorder and axis II comparison subjects: A 16-year prospective follow-up study. American Journal of Psychiatry, 169(5), 476-483. doi:10.1176/appi.ajp.2011.11101550
- American Psychiatric Association. (2022). Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (5th ed., text rev.). Washington, DC: APA.
- Crowell, S. E., Beauchaine, T. P., & Linehan, M. M. (2009). A biosocial developmental model of borderline personality: Elaborating and extending Linehan’s theory. Psychological Bulletin, 135(3), 495-510. doi:10.1037/a0015616
- Torgersen, S., et al. (2000). A twin study of personality disorders. Comprehensive Psychiatry, 41(6), 416-425. doi:10.1053/comp.2000.16560
- Linehan, M. M. (1993). Cognitive-behavioral treatment of borderline personality disorder. New York: Guilford Press.
- Battle, C. L., et al. (2004). Childhood maltreatment associated with adult personality disorders: Findings from the Collaborative Longitudinal Personality Disorders Study. Journal of Personality Disorders, 18(2), 193-211. doi:10.1521/pedi.18.2.193.32777
- Levy, K. N. (2005). The implications of attachment theory and research for understanding borderline personality disorder. Development and Psychopathology, 17(4), 959-986. doi:10.1017/s0954579405050455
- Bateman, A., & Fonagy, P. (2009). Randomized controlled trial of outpatient mentalization-based treatment versus structured clinical management for borderline personality disorder. American Journal of Psychiatry, 166(12), 1355-1364. doi:10.1176/appi.ajp.2009.09040539
- Giesen-Bloo, J., et al. (2006). Outpatient psychotherapy for borderline personality disorder: Randomized trial of schema-focused therapy vs transference-focused psychotherapy. Archives of General Psychiatry, 63(6), 649-658. doi:10.1001/archpsyc.63.6.649
- Gunderson, J. G. (2011). Borderline personality disorder. New England Journal of Medicine, 364(21), 2037-2042. doi:10.1056/nejmcp1007358
- Zanarini, M. C., Frankenburg, F. R., Hennen, J., & Silk, K. R. (2003). The longitudinal course of borderline psychopathology: 6-year prospective follow-up of the phenomenology of borderline personality disorder. American Journal of Psychiatry, 160(2), 274-283.
- Aviram, R. B., Brodsky, B. S., & Stanley, B. (2006). Borderline personality disorder, stigma, and treatment implications. Harvard Review of Psychiatry, 14(5), 249-256. doi:10.1080/10673220600975121
- 1177 Vårdguiden. (u.å.). Emotionellt instabilt personlighetssyndrom. Inera. 1177.se/sjukdomar--besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/angest/emotionellt-instabilt-personlighetssyndrom--borderline-personlighetssyndrom (läst 2026-09-29).