Bipolär sjukdom i korthet

  • Prevalens: Ca 1-2% av befolkningen
  • Debutålder: Vanligast 15-25 års ålder[2]
  • Genetik: Stark ärftlig komponent[3]
  • Behandling: Stämningsstabiliserare + psykoterapi[4]

Vad är bipolär sjukdom?

Bipolär sjukdom (tidigare manodepressiv sjukdom) är ett tillstånd där stämningsläget pendlar mellan två poler: perioder av förhöjt/uppvarvat läge (mani/hypomani) och perioder av depression.[1]

Mellan episoderna kan personen må helt normalt. Det är inte samma sak som "humörsvängningar" - det handlar om distinkta episoder som varar dagar till veckor.[5] Att lära känna sina emotioner kan vara till hjälp.

"Bipolär sjukdom är inte en karaktärsbrist. Det är en hjärnsjukdom som kan behandlas."

Inte samma som...

  • Vanliga humörsvängningar: Bipolära episoder är längre och mer intensiva[5]
  • Borderline: Vid borderline växlar stämningen snabbare, ofta som reaktion på händelser[6]
  • "Enpolig" depression: Vid bipolär finns också maniska/hypomana episoder

Symtom

Vad som skiljer mani från hypomani

DSM-5 delar upp episoden i två delar. Kriterium A är stämningsläget: förhöjt, expansivt eller irritabelt, och samtidigt ihållande ökad aktivitet eller energi. Ökad energi är alltså inget tillägg – det krävs.

Kriterium B är sju symtom, varav minst tre ska finnas – eller fyra om stämningsläget bara är irritabelt:

  1. Uppblåst självkänsla eller grandiositet
  2. Minskat sömnbehov – utvilad efter bara några timmars sömn
  3. Mer pratsam än vanligt eller ett tryck att fortsätta prata
  4. Tankeflykt eller upplevelsen av att tankarna rusar
  5. Lättdistraherad
  6. Ökad målinriktad aktivitet eller psykomotorisk agitation
  7. Överdrivet engagemang i aktiviteter med stor risk för obehagliga följder – köpraseri, sexuella snedsteg, vårdslösa investeringar

Skillnaden ligger i tid och konsekvens. Mani kräver minst en vecka (eller vilken varaktighet som helst om sjukhusvård behövs) och orsakar tydlig funktionsnedsättning, psykos eller inläggning. Hypomani kräver minst fyra sammanhängande dagar, är märkbar för omgivningen, men är inte tillräckligt svår för att förstöra funktionen. Det är den gränsen som avgör om diagnosen blir bipolär typ 1 eller typ 2.

Listorna nedan beskriver hur episoderna brukar te sig. "Dåligt omdöme" står inte i DSM-5 – det är en följd av symtomen, inte ett av dem – och lättdistraherad, som faktiskt är ett kriterium, saknades här fram till augusti 2026.

Mani / Hypomani

  • Förhöjt, euforiskt eller irritabelt stämningsläge[7]
  • Minskat sömnbehov (känner sig utvilad efter 3 timmars sömn)
  • Pratsjuk, tankarna rusar
  • Ökat självförtroende/grandiositet
  • Ökad aktivitetsnivå
  • Impulsivitet (shoppar, hasardspel, riskbeteenden)
  • Lättdistraherad, svårt att hålla en tanke

Depression

  • Nedstämdhet, hopplöshet
  • Förlorat intresse för aktiviteter
  • Energilöshet, trötthet
  • Sömnproblem (för mycket/lite)
  • Koncentrationssvårigheter
  • Skuldkänslor, värdelöshet
  • Tankar på döden eller självmord

Mani vs hypomani

Mani är allvarlig - påverkar funktion kraftigt, kan inkludera psykotiska symtom, och kräver ofta inläggning.[7] Hypomani är lindrigare - personen fungerar (ibland till och med bättre än vanligt), men symtomen är märkbara för omgivningen.[8]

Varning: Mani kan kännas bra

En av utmaningarna med bipolär sjukdom är att mani/hypomani ofta upplevs positivt - du har energi, självförtroende, kreativitet. Det kan göra att du inte vill behandla det eller inte ser det som ett problem - förrän konsekvenserna kommer.[9]

Typer av bipolär sjukdom

Bipolär typ I

Minst en manisk episod (kan vara svår, med psykotiska inslag). Depressiva episoder är vanliga men inte nödvändiga för diagnos.[7]

Bipolär typ II

Minst en hypoman episod och minst en depressiv episod. Aldrig fullskalig mani. Ofta längre och djupare depressioner än typ I.[8]

Cyklotymi

Kroniska, mildare svängningar mellan lätt hypomani och lätt depression. Aldrig fullskaliga episoder.[10]

Snabb cykling (rapid cycling)

Fyra eller fler episoder per år. Svårare att behandla och stabilisera.[11]

Behandling

Bipolär sjukdom är en kronisk sjukdom som kräver långsiktig behandling.[4] Med rätt behandling kan de flesta leva stabila, fullvärdiga liv.

Grundbehandling

Stämningsstabiliserare

Litium är förstahandsvalet - förebygger både mani och depression, minskar suicidrisk.[12] Andra alternativ: valproat, lamotrigin, karbamazepin.

Antipsykotiska läkemedel

Atypiska antipsykotika (quetiapin, olanzapin, aripiprazol) används vid akut mani och som stämningsstabiliserare.[13]

Antidepressiva

Används försiktigt vid bipolär depression - risk att trigga mani. Kombineras alltid med stämningsstabiliserare.[14]

Psykoedukation

Kunskap om sjukdomen, tidiga varningssignaler, triggers och hanteringsstrategier. Avgörande för långsiktig stabilitet.[15] Rutiner och vanor är centrala.

Psykoterapi

KBT, IPT (interpersonell terapi) och IPSRT (social rytm-terapi) har visat effekt som tillägg till läkemedel.[16]

Livsstilsfaktorer

Regelbunden sömn, undvika alkohol/droger, struktur i vardagen, stresshantering - alla viktiga för stabilitet.

Varning: Sluta inte medicinen

En av de största riskerna vid bipolär sjukdom är att sluta med medicinen när man mår bra. "Jag behöver det inte längre" är en vanlig tanke - men återfallsrisken är hög.[17] Diskutera alltid förändringar med din läkare. Läs mer om känsloreglering.

Vad mer kan det vara?

Bipolär sjukdom kan förväxlas med andra tillstånd. Korrekt diagnos är avgörande för behandlingen.

Psykisk

Depression

De depressiva faserna kan misstas för unipolär depression, särskilt om mani/hypomani missas.

 Psykisk

ADHD

Impulsivitet och rastlöshet vid hypomani kan likna ADHD-symtom.

 Psykisk

Borderline

Känslomässig instabilitet finns vid båda tillstånd men följer olika mönster.

 Psykisk

Cyklotymi

Mildare variant av bipolär sjukdom med mindre uttalade svängningar.
Somatisk

Hypertyreos

Sköldkörtelöverfunktion kan ge symtom som liknar mani.

Somatisk

Läkemedelsbiverkning

Vissa läkemedel (t.ex. kortison, antidepressiva) kan utlösa maniliknande symtom.

Viktigt: Endast legitimerad vårdpersonal kan ställa diagnos. Om du känner igen dig i flera tillstånd, sök professionell hjälp för en ordentlig utredning.

Faktagranskat av
Mikael Glännström
Fil. mag. i psykologi
Senast granskat: april 2026

Observera: Informationen på denna sida är endast avsedd för utbildning och ersätter inte professionell medicinsk bedömning, diagnos eller behandling. Endast legitimerad vårdpersonal kan ställa diagnoser. Kontakta din vårdcentral eller ring 1177 för rådgivning.

Ämnen: Depression och nedstämdhet

Vetenskapliga referenser

  1. Merikangas, K. R., et al. (2011). Prevalence and correlates of bipolar spectrum disorder in the World Mental Health Survey Initiative. Archives of General Psychiatry, 68(3), 241-251. doi:10.1001/archgenpsychiatry.2011.12
  2. Baldessarini, R. J., et al. (2010). Age at onset versus family history and clinical outcomes in bipolar disorder. Psychological Medicine, 42(12), 2511-2520.
  3. McGuffin, P., et al. (2003). The heritability of bipolar affective disorder and the genetic relationship to unipolar depression. Archives of General Psychiatry, 60(5), 497-502. doi:10.1001/archpsyc.60.5.497
  4. Goodwin, G. M., et al. (2016). Evidence-based guidelines för treating bipolar disorder: Revised third edition. Journal of Psychopharmacology, 30(6), 495-553. doi:10.1177/0269881116636545
  5. American Psychiatric Association. (2013). Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (5th ed.). Arlington, VA: American Psychiatric Publishing.
  6. Paris, J., et al. (2007). Differential diagnosis of bipolar disorder and borderline personality disorder. Journal of Psychiatric Practice, 13(4), 233-237.
  7. Yatham, L. N., et al. (2018). Canadian Network för Mood and Anxiety Treatments (CANMAT) guidelines för bipolar disorder. Bipolar Disorders, 20(2), 97-170. doi:10.1111/bdi.12609
  8. Vieta, E., et al. (2018). Bipolar disorders. Nature Reviews Disease Primers, 4, 18008.
  9. Jamison, K. R. (1995). An Unquiet Mind: A Memoir of Moods and Madness. New York: Vintage Books.
  10. Van Meter, A. R., et al. (2012). Cyclothymic disorder: A critical review. Clinical Psychology Review, 32(4), 229-243. doi:10.1016/j.cpr.2012.02.001
  11. Carvalho, A. F., et al. (2014). Rapid cycling in bipolar disorder: A systematic review. Journal of Clinical Psychiatry, 75(6), e578-e586.
  12. Cipriani, A., et al. (2013). Lithium in the prevention of suicide in mood disorders. British Journal of Psychiatry, 203(5), 317-319. doi:10.1136/bmj.f3646
  13. Cipriani, A., et al. (2011). Comparative efficacy and acceptability of antimanic drugs in acute mania: a multiple-treatments meta-analysis. Lancet, 378(9799), 1306-1315. doi:10.1016/s0140-6736(11)60873-8
  14. Pacchiarotti, I., et al. (2013). The ISBD Task Force report on antidepressant use in bipolar disorders. American Journal of Psychiatry, 170(11), 1249-1262. doi:10.1176/appi.ajp.2013.13020185
  15. Colom, F., et al. (2003). A randomized trial on the efficacy of group psychoeducation in bipolar disorder. Archives of General Psychiatry, 60(4), 402-407. doi:10.1001/archpsyc.60.4.402
  16. Miklowitz, D. J., et al. (2007). Psychosocial treatments för bipolar depression: A systematic review. Archives of General Psychiatry, 64(4), 419-426. doi:10.1001/archpsyc.64.4.419
  17. Sajatovic, M., et al. (2006). Treatment adherence in bipolar disorder. Bipolar Disorders, 8(3), 232-241. doi:10.1111/j.1399-5618.2006.00314.x

Läs vidare

Diagnos

Cyklotymi

Komplett guide om cyklotymi (cyclothymic disorder).

 Psykologi

Kronisk Sjukdom

Hur påverkar kronisk sjukdom psykiskt mående?

 Självtest

Depressionstest (PHQ-9)

Gör vårt depressionstest (PHQ-9) och få reda på din depressionsnivå.