Kort svar: vad är ADHD och ADD?

ADHD är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som påverkar koncentration, impulskontroll och förmågan att planera.[3] ADD är den äldre benämningen på ADHD med huvudsakligen ouppmärksamhet.[5] Besvären börjar i barndomen men kan upptäckas först i vuxen ålder, och bara vården kan ställa diagnosen.[17]

Viktigt om ADHD

  • Omkring 3% av vuxna beräknas ha ADHD
  • Många får diagnos först i vuxen ålder[2]
  • ADHD är neurologiskt – inte lättja eller brist på vilja[3]
  • ADD är den äldre benämningen på ADHD med huvudsakligen ouppmärksamhet[5]
  • Med rätt strategier kan du använda ADHD som styrka

Fördjupa dig

Den här sidan är översikten. Följande sidor tar delarna närmare:

Vad är ADHD?

ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som påverkar hjärnans exekutiva funktioner – de processer som styr uppmärksamhet, impulskontroll, arbetsminne och förmågan att planera.[3]

Det handlar inte om intelligens eller motivation. Personer med ADHD har en hjärna som fungerar annorlunda – med både utmaningar och unika styrkor. Forskning visar att ADHD är starkt ärftligt, med en heritabilitet på omkring 74%.[4]

De tre typerna av ADHD

Kombinerad typ

Både ouppmärksamhet och hyperaktivitet/impulsivitet. Den vanligaste formen.[5]

Främst ouppmärksam (ADD)

Svårt att fokusera, organisera och slutföra uppgifter. Ofta underdiagnostiserad, särskilt hos kvinnor.[6] Mer om ADD nedan.

Främst hyperaktiv/impulsiv

Rastlöshet, svårt att sitta still, handlar utan att tänka. Mindre vanlig hos vuxna.

Symtom på ADHD hos vuxna

ADHD ser ofta annorlunda ut hos vuxna än hos barn. Hyperaktiviteten blir ofta inre rastlöshet, medan ouppmärksamheten och impulsiviteten visar sig i vardagliga situationer.[7]

Vad DSM-5 faktiskt kräver

Kriterierna är två listor om nio. Det krävs minst sex symtom från någon av dem – eller minst fem från 17 års ålder – under minst sex månader.

Ouppmärksamhet

  1. Ouppmärksam på detaljer eller gör slarvfel
  2. Svårt att bibehålla uppmärksamheten på uppgifter eller lekar
  3. Verkar inte lyssna vid direkt tilltal
  4. Följer inte instruktioner och slutför inte uppgifter
  5. Svårt att organisera uppgifter och aktiviteter
  6. Undviker uppgifter som kräver ihållande mental ansträngning
  7. Tappar bort saker som behövs för uppgifter
  8. Lättdistraherad av yttre stimuli
  9. Glömsk i vardagliga aktiviteter

Hyperaktivitet och impulsivitet – en enda lista i DSM-5, inte två

  1. Svårt att sitta stilla, plockar med händer eller fötter
  2. Lämnar sin plats när man förväntas sitta kvar
  3. Springer omkring eller klättrar olämpligt – hos vuxna ofta inre rastlöshet
  4. Svårt att vara sysselsatt lugnt och stillsamt
  5. Är "på språng", som driven av en motor
  6. Pratar överdrivet mycket
  7. Kastar ur sig svar innan frågan är färdig
  8. Svårt att vänta på sin tur
  9. Avbryter eller tränger sig på

Därtill krävs att flera symtom fanns före 12 års ålder, att de finns i minst två olika sammanhang (till exempel både hemma och på jobbet), att de tydligt försämrar funktionen, och att de inte förklaras bättre av något annat tillstånd.

Listorna nedan beskriver hur ADHD brukar märkas i vardagen. De är inte kriterier – impulsköp, jobbyten och sömnsvårigheter står inte i DSM-5, hur igenkännbara de än är. Kravet på debut före 12 år och på två sammanhang är dessutom det som oftast avgör en utredning, och det syns inte alls i en symtomlista.

Så brukar ADHD märkas i vardagen

Ouppmärksamhet

  • Svårt att fokusera på tråkiga uppgifter
  • Glömmer möten, deadlines, åtaganden
  • Tappar bort nycklar, mobil, plånbok
  • Svårt att lyssna i samtal
  • Hoppar mellan uppgifter utan att slutföra
  • Undviker pappersarbete och administration

Hyperaktivitet/Rastlöshet

  • Inre känsla av att aldrig kunna varva ner
  • Svårt att sitta still länge
  • Pratar mycket, avbryter andra
  • Alltid på språng, överbokar sig
  • Behov av ständig stimulans
  • Sömnsvårigheter

Impulsivitet

  • Säger saker utan att tänka
  • Fattar snabba beslut man ångrar
  • Impulsiva köp
  • Svårt att vänta på sin tur
  • Byter jobb, relationer, intressen ofta
  • Riskbeteenden

Emotionella symtom

  • Känslig för kritik (ibland kallat RSD, inte en diagnos)[8]
  • Snabba humörsvängningar
  • Låg frustrationstolerans
  • Låg självkänsla
  • Lätt uttråkad
  • ångest och nedstämdhet

Hyperfokus – ADHD:s dolda superkraft

Personer med ADHD kan också uppleva hyperfokus – ett tillstånd av intensiv koncentration på något som intresserar dem.[9] Under hyperfokus kan man prestera exceptionellt, men det är svårt att styra och kan göra att annat försummas.

Sömnproblem vid ADHD

Sömnproblem är vanligt hos personer med ADHD, och tillräcklig sömn är en av de viktigaste faktorerna för att må bättre.[17] Sömnsvårigheter står inte bland kriterierna i DSM-5, men är en vanlig del av bilden. Läs mer i vår guide om sömn, och ta upp långvariga sömnproblem med vården.

ADD – ADHD med huvudsakligen ouppmärksamhet

ADD (Attention Deficit Disorder) är den äldre benämningen på vad som idag officiellt kallas ADHD predominantly inattentive presentation, eller på svenska: ADHD med huvudsakligen uppmärksamhetsstörning.[5] Till skillnad från presentationen med hyperaktivitet saknas de yttre, synliga tecknen på rastlöshet.

Personer med ADD har samma grundläggande svårigheter med uppmärksamhet, arbetsminne och exekutiva funktioner som vid ADHD, men hyperaktiviteten och impulsiviteten är mindre framträdande eller saknas helt. Istället upplever de ofta en inre rastlöshet, dagdrömmeri och svårigheter att komma igång med och slutföra uppgifter.

ADD jämfört med ADHD med hyperaktivitet

ADD (Ouppmärksam typ)

  • Dagdrömmande, "borta" i tankar
  • Svårt att fokusera på tråkiga uppgifter
  • Glömsk och tappar bort saker
  • Svårt att komma igång
  • Mindre synligt utåt

ADHD (Kombinerad/Hyperaktiv)

  • Fysisk rastlöshet, svårt att sitta still
  • Impulsivitet, avbryter andra
  • Pratar mycket och snabbt
  • Svårt att vänta på sin tur
  • Mer synligt utåt

Det är viktigt att förstå att ADD inte är en "mildare" form av ADHD – det är en annan presentation av samma neurobiologiska funktionsnedsättning. Konsekvenserna för vardagen kan vara lika omfattande, men de tar sig annorlunda uttryck och upptäcks ofta senare i livet.[16]

Symtom på ADD

Symtomen vid ADD handlar primärt om svårigheter med uppmärksamhet, organisation och att reglera sin kognitiva energi. Kriterierna för ouppmärksamhet finns i rutan Vad DSM-5 faktiskt kräver ovan.

Uppmärksamhet & Fokus

  • Svårt att hålla fokus på uppgifter eller aktiviteter
  • Lättdistraherad av yttre stimuli eller egna tankar
  • Svårt att följa instruktioner i flera steg
  • Hyperfokus på intressanta uppgifter[9]
  • Dagdrömmeri och "zoning out"

Organisation & Planering

  • Svårt att organisera uppgifter och aktiviteter
  • Svårt att uppskatta tid (tidsblindhet)[3]
  • Prokrastinering och svårt att komma igång
  • Påbörjar projekt men slutför sällan
  • Kaotisk hantering av papper och ägodelar

Minne & Glömska

  • Nedsatt arbetsminne
  • Svårt att komma ihåg vad man just läst
  • Glömmer bort det man skulle säga mitt i en mening
  • Behöver ständiga påminnelser

Energi & Motivation

  • Mental trötthet, särskilt av rutinuppgifter
  • Svårt att motivera sig utan yttre deadline
  • Inre rastlöshet snarare än yttre[2]
  • Känslomässig dysreglering

Underdiagnostik – den tysta ADHD:n

ADD kallas ibland för "den tysta ADHD:n" eftersom symtomen är mindre synliga utåt. Detta leder till att många, särskilt flickor och kvinnor, förblir odiagnostiserade långt in i vuxen ålder.[16]

Varför missas ADD?

  • Inga störande beteenden: Personer med ADD stör sällan i klassrummet eller på arbetsplatsen
  • Kompensationsstrategier: Många utvecklar strategier som döljer svårigheterna
  • Hög intelligens: Begåvning kan maskera funktionsnedsättningen
  • Internaliserande symtom: ångest och depression blir mer synliga än ADD:n
  • Könsstereotyper: ADHD förknippas ofta med hyperaktiva pojkar[6]

ADD hos flickor och kvinnor

Forskning visar att flickor med ADD diagnostiseras i genomsnitt fem år senare än pojkar.[6] Flickor tenderar att:

  • Vara dagdrömmande snarare än störande
  • Ha mer internaliserade symtom (ångest, låg självkänsla)
  • Anstränga sig hårdare för att dölja svårigheterna
  • Få diagnosen depression eller ångest istället
  • Uppleva symtomförsämring vid hormonella förändringar

Mer om hur det kan se ut, varför det missas och hur en utredning går till finns i ADHD hos kvinnor och flickor.

Konsekvenserna av sen diagnos kan vara allvarliga: sämre självkänsla, högre risk för depression, ångest och utmattningssyndrom.[16]

Vad orsakar ADHD och ADD?

ADHD och ADD är neurobiologiska funktionsnedsättningar med stark genetisk grund. Forskningen visar att hjärnans exekutiva funktioner och dopaminsystem fungerar annorlunda.[11]

🧬

Genetiska faktorer

  • Flera gener involverade, ingen enskild "ADD-gen"
  • Vanligt att förälder också har ADHD/ADD
  • Gener som påverkar dopamintransport och -receptorer
🧠

Neurobiologiska faktorer

  • Lägre aktivitet i prefrontala cortex[15]
  • Dopamin- och noradrenalinbrist i vissa hjärnområden
  • Annorlunda utveckling av exekutiva nätverk
  • Försenad mognad av hjärnans kontrollsystem
⚙️

Miljöfaktorer

  • Prematur födsel eller låg födelsevikt
  • Exponering för toxiner under graviditeten
  • Rökning eller alkohol under graviditet
  • Tidig hjärnskada eller hjärnhinneinflammation

Det är viktigt att förstå att ADHD och ADD inte orsakas av dålig uppfostran, för mycket skärmtid eller brist på vilja. Det är en neurobiologisk funktionsnedsättning som påverkar hjärnans förmåga att reglera uppmärksamhet, motivation och exekutiva funktioner.

Få en ADHD-diagnos

Om du misstänker att du har ADHD är första steget att söka en utredning. Det görs vanligtvis via vårdcentralen eller privat. Väntetiderna varierar mellan regionerna och kan vara långa i den offentliga vården.[10]

1

Kontakta vården

Börja med din vårdcentral. Berätta om dina besvär och be om remiss till neuropsykiatrisk utredning. Mer om hur vuxna utreds finns hos 1177 och i vår text om neuropsykologisk utredning.

2

Neuropsykiatrisk utredning

Utredningen sträcker sig över flera besök och inkluderar intervjuer, tester, och ibland samtal med anhöriga.

3

Diagnos och behandlingsplan

Om du får diagnosen ADHD diskuteras behandlingsalternativ: medicinering, coaching, KBT, eller en kombination.

Vad ingår i en utredning?

Utredningen görs av legitimerad psykolog eller läkare med kompetens inom neuropsykiatri och syftar till att kartlägga symtom, funktionspåverkan och utesluta andra förklaringar.

  • Klinisk intervju: Detaljerad anamnes om symtom, barndom och funktionspåverkan
  • Självskattningsformulär: ASRS, WURS, Brown ADD Scale
  • Neuropsykologiska tester: CPT, arbetsminne, exekutiva funktioner
  • Information från anhöriga: Föräldrar, partner eller närstående
  • Skolinformation: Betyg, omdömen, tidigare bedömningar

Självskattningsformulär ingår som en del av underlaget i en utredning. Ett självtest på nätet kan inte ställa diagnos.

Behandling av ADHD och ADD

ADHD-behandling är ofta multimodal, vilket innebär att flera behandlingsformer kombineras för bäst effekt.[11]

Bedöms av läkare

Läkemedelsbehandling

Läkemedelsbehandling är en av behandlingsformerna vid ADHD och har i studier visat effekt på symtomen.[12] Om och vilket läkemedel som passar avgörs tillsammans med läkare; läs mer hos 1177.

KBT för ADHD

Kognitiv beteendeterapi anpassad för ADHD fokuserar på struktur, tidshantering och hantering av negativa tankemönster.[13]

Coaching

ADHD-coaching hjälper med praktiska strategier för organisation, planering och prokrastinering.

Terapi fokuserar på praktiska strategier och på att hantera sekundära problem som ångest och låg självkänsla. Utöver KBT används ACT – acceptans av svårigheter och fokus på värderingar – och mindfulnessträning för bättre uppmärksamhetsreglering.

Strategier för vardagen med ADHD

Oavsett om du har diagnos eller inte kan dessa strategier hjälpa dig att hantera ADHD-relaterade utmaningar. På jobbet handlar det ofta om andra saker än hemma – läs mer i vår guide om NPF i arbetslivet.

1

Externalisera minnet

Använd kalendrar, appar, listor. Skriv ner allt. ADHD-hjärnan behöver påminnelser – acceptera det. Läs mer om effektiv tidshantering.

2

Skapa rutiner

Struktur minskar antalet beslut. Samma morgonrutin, samma plats för nycklarna, samma tid för uppgifter. Läs om vanebildning.

3

Bryt ner uppgifter

Stora uppgifter förlamar. Dela upp dem i små, konkreta steg. Fokusera på nästa handling, inte slutmålet.

4

Hantera distraktioner

Stäng av notifikationer. Använd hörlurar. Arbeta i korta intervaller (Pomodoro). Ha en "distraktionslista". Läs mer om fokusstrategier.

5

Rörelse varje dag

Regelbunden motion kan hjälpa en del att fokusera och kan vara ett komplement till annan behandling.[14]

6

Skapa deadlines

ADHD-hjärnan behöver brådska. Skapa artificiella deadlines och yttre ansvar för att mobilisera motivation.

7

Prioritera sömn

Sömnbrist kan förvärra ADHD- och ADD-symtom. Skapa en fast sömnrutin och undvik skärmar före läggdags.

8

Acceptera din hjärna

ADHD är inte ett misslyckande. Sluta kämpa mot din hjärna – lär dig arbeta med den istället.

Mer om vardag, jobb, relationer och känslor finns i leva med ADHD som vuxen.

Vanliga frågor om ADHD och ADD

Vad är skillnaden mellan ADHD och ADD?

ADD är den äldre benämningen på vad som idag officiellt kallas ADHD predominantly inattentive presentation, på svenska ADHD med huvudsakligen uppmärksamhetsstörning. Personer med ADD har samma grundläggande svårigheter med uppmärksamhet, arbetsminne och exekutiva funktioner, men de yttre tecknen på rastlöshet och impulsivitet är mindre framträdande eller saknas.

Är ADD en mildare form av ADHD?

Nej. ADD är en annan presentation av samma neurobiologiska funktionsnedsättning. Konsekvenserna för vardagen kan vara lika omfattande, men de tar sig annorlunda uttryck och upptäcks ofta senare i livet.

Vilka symtom har vuxna med ADHD?

Hos vuxna blir hyperaktiviteten ofta inre rastlöshet, medan ouppmärksamheten och impulsiviteten visar sig i vardagen: svårt att fokusera på tråkiga uppgifter, glömska, tappade saker, impulsiva beslut och känslighet för kritik. Kriterierna i DSM-5 består av två listor om nio symtom, och symtomen ska ha funnits före 12 års ålder och i minst två sammanhang.

Hur märks ADD hos vuxna?

ADD märks främst som svårigheter med uppmärksamhet, organisation och att komma igång med och slutföra uppgifter. Vanligt är dagdrömmeri, tidsblindhet, glömska, nedsatt arbetsminne, mental trötthet och inre rastlöshet snarare än yttre.

Kan man få ADHD som vuxen?

Man kan få diagnosen som vuxen, och samma diagnostiska kriterier gäller oavsett ålder.[17] Besvären ska däremot ha funnits sedan barndomen: kriterierna kräver att flera symtom fanns före 12 års ålder, även om de kan ha blivit tydliga först när kraven i vuxenlivet ökade. Vuxna vänder sig till vårdcentralen eller en psykiatrisk mottagning för utredning.

Är ADHD ärftligt?

Ja, ärftlighet är oftast den faktor som påverkar mest, och det är vanligt att flera i samma familj har ADHD.[17] Forskning anger en heritabilitet på omkring 74 %.[4] Det finns ingen enskild "ADHD-gen": flera gener är inblandade.

Vad orsakar ADHD och ADD?

ADHD och ADD har en stark genetisk grund, och hjärnans exekutiva funktioner och dopaminsystem fungerar annorlunda. Även miljöfaktorer som prematur födsel spelar in. Tillstånden orsakas inte av dålig uppfostran, för mycket skärmtid eller brist på vilja.

Kan ADHD växa bort?

ADHD börjar i barndomen och är ofta långvarigt. Svårigheterna kan minska med tiden, och överaktiviteten tenderar att bli mindre med åren, samtidigt som många som vuxna har hittat egna sätt att lösa det som var svårt tidigare.[17] Hur det blir för en enskild person går inte att säga i förväg.

Kan man ha ADHD och autism samtidigt?

Ja, ADHD och autism har överlappande symtom och förekommer ofta tillsammans. Just därför krävs en utredning för att reda ut vad som är vad. Läs mer om hur ADD, ADHD och autistiska drag överlappar och om autism hos vuxna. Likheter och skillnader går vi igenom i ADHD eller autism.

Varför missas ADD ofta hos flickor och kvinnor?

ADD är mindre synligt utåt: flickor är oftare dagdrömmande än störande, har mer internaliserade symtom som ångest och låg självkänsla, och anstränger sig hårdare för att dölja svårigheterna. Forskning visar att flickor diagnostiseras i genomsnitt fem år senare än pojkar.[6]

Hur får man en ADHD- eller ADD-diagnos, och var vänder jag mig?

Första steget är vanligtvis vårdcentralen eller en privat utredning. Utredningen görs av legitimerad psykolog eller läkare med kompetens inom neuropsykiatri och omfattar klinisk intervju, självskattningsformulär, neuropsykologiska tester och ofta information från anhöriga. Väntetiderna varierar mellan regionerna.

Kan ett självtest visa att jag har ADD eller ADHD?

Nej. Självskattningsformulär ingår som en del av underlaget i en utredning, men ett självtest på nätet kan inte ställa diagnos. Endast legitimerad vårdpersonal kan ställa diagnos.

Hur behandlas ADHD och ADD?

Behandlingen är ofta multimodal, det vill säga flera former kombineras: läkemedelsbehandling som bedöms av läkare, KBT anpassad för ADHD och coaching. Praktiska strategier som att externalisera minnet, skapa rutiner och röra på sig kompletterar behandlingen.

Vad mer kan det vara?

ADHD kan förväxlas med flera andra tillstånd. Noggrann utredning krävs för korrekt diagnos.

Somatisk

Sömnapné

Ofrivilliga andningsuppehåll under sömnen ger dagtidströtthet och koncentrationssvårigheter.

Somatisk

Järnbrist

Låga järnvärden kan ge rastlöshet och koncentrationsproblem, särskilt hos barn.

Psykisk

Bipolär sjukdom

Hypomana episoder kan likna ADHD med ökad energi och impulsivitet.

 Psykisk

Autism

Autism och ADHD har överlappande symtom och förekommer ofta tillsammans.

 Psykisk

Ångestsyndrom

Ångest kan ge koncentrationssvårigheter och rastlöshet som liknar ADHD.

 Psykisk

Depression

Koncentrationsproblem och minskad motivation vid depression kan misstas för ADHD.

Viktigt: Endast legitimerad vårdpersonal kan ställa diagnos. Om du känner igen dig i flera tillstånd, sök professionell hjälp för en ordentlig utredning.

Faktagranskat av
Mikael Glännström
Fil. mag. i psykologi
Senast granskat: april 2026 · Uppdaterad: oktober 2026

Observera: Informationen på denna sida är endast avsedd för utbildning och ersätter inte professionell medicinsk bedömning, diagnos eller behandling. Endast legitimerad vårdpersonal kan ställa diagnoser. Kontakta din vårdcentral eller ring 1177 för rådgivning.

Ämnen: ADHD, autism och NPF

Vetenskapliga referenser

  1. Fayyad, J., et al. (2017). The descriptive epidemiology of DSM-IV Adult ADHD in the World Health Organization World Mental Health Surveys. ADHD Attention Deficit and Hyperactivity Disorders, 9(1), 47-65. doi:10.1007/s12402-016-0208-3
  2. Kooij, J. J. S., et al. (2019). Updated European Consensus Statement on diagnosis and treatment of adult ADHD. European Psychiatry, 56, 14-34. doi:10.1016/j.eurpsy.2018.11.001
  3. Barkley, R. A. (2015). Attention-Deficit Hyperactivity Disorder: A Handbook for Diagnosis and Treatment (4th ed.). Guilford Press.
  4. Faraone, S. V., & Larsson, H. (2019). Genetics of attention deficit hyperactivity disorder. Molecular Psychiatry, 24(4), 562-575. doi:10.1038/s41380-018-0070-0
  5. American Psychiatric Association. (2022). Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (5th ed., text rev.). Washington, DC: APA.
  6. Quinn, P. O., & Madhoo, M. (2014). A review of attention-deficit/hyperactivity disorder in women and girls. The Primary Care Companion for CNS Disorders, 16(3).
  7. Asherson, P., et al. (2016). Adult attention-deficit hyperactivity disorder: key conceptual issues. The Lancet Psychiatry, 3(6), 568-578. doi:10.1016/s2215-0366(16)30032-3
  8. Dodson, W. (2021). Rejection Sensitive Dysphoria in ADHD. ADDitude Magazine.
  9. Ashinoff, B. K., & Abu-Akel, A. (2021). Hyperfocus: The forgotten frontier of attention. Psychological Research, 85(1), 1-19.
  10. Socialstyrelsen. (2024). Väntetider i vården: Neuropsykiatriska utredningar.
  11. NICE. (2018). Attention deficit hyperactivity disorder: diagnosis and management. NICE guideline NG87.
  12. Cortese, S., et al. (2018). Comparative efficacy and tolerability of medications for attention-deficit hyperactivity disorder. The Lancet Psychiatry, 5(9), 727-738. doi:10.1016/s2215-0366(18)30269-4
  13. Safren, S. A., et al. (2010). Cognitive-behavioral therapy for ADHD in medication-treated adults with continued symptoms. JAMA, 304(8), 875-880. doi:10.1001/jama.2010.1192
  14. Mehren, A., et al. (2020). Physical exercise in attention deficit hyperactivity disorder – evidence and implications for the treatment. Frontiers in Psychiatry, 11, 579.
  15. Cortese, S., et al. (2012). Toward systems neuroscience of ADHD: A meta-analysis of 55 fMRI studies. American Journal of Psychiatry, 169(10), 1038-1055. doi:10.1176/appi.ajp.2012.11101521
  16. Hinshaw, S. P., Nguyen, P. T., O'Grady, S. M., & Rosenthal, E. A. (2022). Annual Research Review: Attention-deficit/hyperactivity disorder in girls and women: underrepresentation, longitudinal processes, and key directions. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 63(4), 484-496. doi:10.1111/jcpp.13480
  17. 1177 Vårdguiden. ADHD. Hämtad 29 september 2026 från 1177.se.

Läs vidare

Psykologi

Exekutiva Funktioner

Vad är exekutiva funktioner?

 Psykologi

Uppmärksamhet

Hur fungerar uppmärksamhet?

 Diagnos

Tourettes syndrom och tics

Tourettes syndrom och tics: så märks tics hos barn och vuxna, vad som är känt om orsaker, hu…