ADHD eller autism – likheter och skillnader

ADHD eller autism – hur vet man skillnaden?

Det går inte att avgöra själv. Bara en neuropsykiatrisk utredning hos vården kan säga om svårigheterna beror på ADHD, autism, båda eller något helt annat.

Skälet är att samma vardagsproblem kan ha olika orsaker. Att inte få saker gjorda, att bli utmattad av sociala sammanhang eller att störas av ljud kan höra till det ena tillståndet, det andra eller ingetdera. Sömnbrist, ångest, depression och utmattning ger liknande bilder.

Därför finns här ingen checklista eller test. En lista du känner igen dig i säger ingenting om vad som ligger bakom. Det du kan göra är att förstå vad som skiljer tillstånden åt och att beskriva dina svårigheter konkret när du söker vård.

Vad har ADHD och autism gemensamt?

Båda är neuropsykiatriska tillstånd som börjar i barndomen och följer med upp i vuxenlivet. De delar flera svårigheter som syns i vardagen, och det är därför de så ofta blandas ihop.

• Uppmärksamhet: båda kan beskriva att uppmärksamheten är svår att styra. Den fastnar i det som engagerar och når inte det som borde göras.
• Sinnesintryck: ljud, ljus, material och trängsel kan upplevas som för starkt eller för svagt, vid båda tillstånden.
• Exekutiva funktioner: att planera, komma igång, byta aktivitet och avsluta kan vara svårt. Det beskrivs närmare under exekutiva funktioner.
• Sen upptäckt: många vuxna får först sent en förklaring till svårigheter som funnits hela livet.

Likheten är alltså ofta i ytan, i hur det märks. Vad det beror på kan vara olika.

Vad skiljer ADHD från autism?

Kärnan är olika. Vid ADHD handlar det om svårigheter att reglera uppmärksamhet, impulser och aktivitetsnivå. Vid autism handlar det om skillnader i socialt samspel och kommunikation, och om behov av förutsägbarhet, fasta mönster och särskilda intressen.

I vardagen beskrivs skillnaden ofta så här, med förbehållet att varje människa är annorlunda:

• ADHD: man vet vad som ska göras men har svårt att komma igång, hålla kvar uppmärksamheten eller avsluta. Impulser och rastlöshet kan ta över.
• Autism: man har svårt att läsa outtalade sociala regler, tolka antydningar eller klara oväntade förändringar. Rutiner och förutsägbarhet ger lugn.

Ett exempel utan namn: två personer kommer för sent till samma möte. Den ena glömde tiden fast hen ville vara i tid. Den andra stressades av att planen ändrades i sista stund och fick svårt att ta sig loss. Utåt ser det likadant ut.

Gränsen är inte skarp, och många drag förekommer i båda grupperna. De exakta kriterierna för varje diagnos hör hemma på ägarsidorna ADHD och autism. Den som känner igen enstaka drag utan att nå upp till en diagnos kan läsa om autistiska drag.

Kan man ha både ADHD och autism?

Ja. Sedan DSM-5 kom 2013 kan båda diagnoserna ställas hos samma person. Tidigare manual, DSM-IV, hindrade det, vilket är en del av förklaringen till att kombinationen länge förbisågs.

När båda finns kan strategier dra åt olika håll. Det som hjälper vid ADHD, till exempel variation och täta små mål, kan krocka med det som hjälper vid autism, som är fasta rutiner och förutsägbarhet. Det blir en avvägning som är olika för varje person.

Därför behöver en utredning bedöma båda tillstånden var för sig, även när ett av dem redan är känt. Misstänker du att båda kan finnas: säg det i början av kontakten med vården. ADHD-sidan tar också upp frågan.

ADHD och autism hos vuxna – varför upptäcks det sent?

Vuxna upptäcks sent för att svårigheterna ofta har dolts, förklarats på annat sätt eller blivit tydliga först när livets krav ökat. Det finns flera vanliga skäl:

• Kompensation: många har lärt sig iaktta andra, planera extra noga eller anstränga sig dubbelt. Det fungerar utåt men kostar energi.
• Annorlunda uttryck: svårigheterna syns inte alltid som det man förväntar sig, särskilt hos flickor och kvinnor. Läs mer om ADHD hos kvinnor.
• Annan förklaring först: ångest, depression eller utmattning har ofta setts som hela bilden, och det som låg under har inte efterfrågats.
• Ökande krav: nytt jobb, föräldraskap eller bortfall av stödjande rutiner kan göra att kompensationen inte längre räcker.

Hur arbetslivet påverkas beskrivs i NPF i arbetslivet. För barn finns motsvarande genomgång i NPF i skolan.

Hur utreds ADHD och autism?

Genom en neuropsykiatrisk utredning inom vården. Vuxna vänder sig oftast till vårdcentralen, som antingen utreder själv eller remitterar vidare till psykiatrin. Barn utreds via exempelvis elevhälsa, barnavårdscentral eller barn- och ungdomspsykiatri.

Utredningen bygger på flera delar:

• samtal om uppväxt och nuvarande liv, eftersom svårigheterna ska ha funnits sedan barndomen,
• ofta uppgifter från närstående eller gamla skolhandlingar,
• skattningsformulär och observation,
• vid behov tester av tänkande och minne.

Ett team med läkare och psykolog gör vanligen bedömningen. Rutiner och väntetider skiljer sig mellan regioner, så fråga din vårdcentral hur det går till där du bor. Hur testdelen fungerar beskrivs i neuropsykologisk utredning.

Spelar det någon roll vilken diagnos man får?

Ja, men en diagnos är ingen genväg. Den spelar roll på tre sätt, och inget av dem är en garanti.

• Strategier: det som hjälper skiljer sig åt mellan tillstånden. Rätt namn gör det lättare att välja rätt verktyg.
• Anpassningar: en utredning kan ligga till grund för samtal om stöd i skola och arbetsliv. Vad du faktiskt får beror på region, skola och arbetsgivare.
• Självförståelse: många beskriver att det blir begripligt varför vissa saker alltid varit svårare, utan att det behöver ändra vem man är.

Stöd ska dessutom inte alltid vänta på diagnos, vilket nästa avsnitt tar upp.

NPF och Socialstyrelsens riktlinje – ett svenskt sätt att se på ADHD och autism

I Sverige kallas ADHD och autism ofta tillsammans för NPF, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. NPF är inget namn på en diagnos utan ett samlingsbegrepp som används i skola, vård och vardagsspråk för flera tillstånd, bland dem ADHD och autism.

Socialstyrelsen har samlat de två tillstånden i en och samma riktlinje: Nationella riktlinjer 2024 – adhd och autism, publicerad 19 mars 2024. Riktlinjen vänder sig till dem som beslutar om resurser i hälso- och sjukvården, inklusive elevhälsan, och till socialtjänsten.

Två av budskapen är värda att känna till som patient eller förälder. Tidiga insatser ska ges utan att vänta på diagnos, och de neuropsykiatriska utredningarna ska inte fördröjas. Att tillstånden behandlas i samma riktlinje speglar att de ofta förekommer ihop och att vården behöver kunna möta båda.

När du ska söka vård

Sök vård om svårigheterna återkommande begränsar jobb, studier, relationer eller ditt mående, och om du misstänker att ADHD, autism eller båda ligger bakom. Börja hos vårdcentralen. Sök hjälp snabbare om du mår mycket dåligt, har tankar på att ta ditt liv eller känner dig utbränd.

Coaching ersätter inte en utredning eller en diagnos, och vi kan inte avgöra vilket tillstånd du har. Vill du ha stöd i det som ligger runtomkring, som återhämtning, vardagsstruktur eller hur du pratar om dina behov på jobbet, finns coaching som komplement. Är du osäker på vad du behöver är coaching eller terapi? en bra utgångspunkt, och återhämtning är ett område många behöver oavsett diagnos.