Autistiska drag

Vad är autistiska drag?

Autistiska drag är enskilda egenskaper som hör till autismspektrumtillstånd, utan att personen når upp till kriterierna för diagnosen. Autism beskrivs som ett spektrum med bred variation och utan tydliga gränser^[1] – det finns inget skarpt "antingen eller", utan en glidande skala där diagnosen kräver att flera saker stämmer samtidigt: svårigheter i socialt samspel, begränsade eller repetitiva mönster, och att det faktiskt stör vardagen. Se diagnoser/autism för hela kriteriebilden.

Att ha autistiska drag betyder alltså att en eller flera av de här egenskaperna finns – till exempel svårt med småprat, starkt behov av rutin, eller känslighet för ljud – utan att helheten uppfyller tröskeln för diagnos. Det är ett vanligt sätt att beskriva sig själv eller sitt barn för den som känner igen mönstret men aldrig fått, eller sökt, en utredning.

Det säger ingenting om hur "mycket" autism någon har. Drag utan diagnos kan i vissa fall påverka livet mer än en mild diagnos gör i ett annat – det som avgör är hur mycket egenskaperna begränsar just den personens vardag, inte hur många kriterier som råkar vara uppfyllda på pappret.

Autistiska drag hos vuxna

Hos vuxna syns autistiska drag ofta tydligast i situationer med hög belastning: en ny arbetsplats, ett socialt sammanhang med många outtalade regler, eller perioder av stress. Många vuxna har under hela livet lärt sig kompensera – observera andra och imitera vad som förväntas – vilket gör att dragen kan vara osynliga för omgivningen men fortfarande kosta mycket energi.

Vanliga beskrivningar från vuxna som känner igen sig är att sociala tillställningar är uttömmande snarare än roliga, att oplanerade ändringar i schemat väcker stark olust, och att ett eller ett par intresseområden tar mer plats än de "borde". Många beskriver också en lättnad i att sätta ord på det – inte för att få en etikett, utan för att förstå varför vissa saker alltid varit svårare än de verkar vara för andra.

Autistiska drag hos vuxna hänger ofta ihop med utmattning, eftersom kompensationsarbetet – att hela tiden justera sitt beteende för att passa in – är energikrävande över tid. Se återhämtning och autistisk utmattning. Arbetslivets särskilda krav tas upp i NPF i arbetslivet.

Autistiska drag hos barn

Hos barn visar sig autistiska drag ofta i lek, i klassrummet och i övergångar mellan aktiviteter. Ett barn kan till exempel leka utifrån strikta egna regler, ha svårt att dela uppmärksamhet i grupplek, reagera starkt på schemaändringar, eller fördjupa sig ovanligt intensivt i ett enda ämne.

Skillnaden mot en diagnos handlar återigen om grad och bredd: uppfyller barnet bara delar av mönstret, eller stör dragen inte lärande och relationer på ett tydligt sätt, brukar ingen diagnos vara aktuell. Skolan använder ibland uttrycket "autistiska drag" internt, som ett sätt att beskriva vad man ser utan att det innebär ett ställningstagande om diagnos – det är personal inom vården, inte skolan, som kan utreda och fastställa den.

NPF i skolan går igenom vilken struktur som hjälper barn med den här typen av behov, oavsett om en diagnos finns eller inte.

Exempel på autistiska drag

Draget kan se olika ut från person till person. Några återkommande exempel:

• Socialt: svårt att läsa outtalade regler, föredrar direkta besked framför antydningar, upplever småprat som meningslöst eller ansträngande
• Struktur: starkt behov av rutin, obehag vid oväntade ändringar, egna system för hur saker ska göras
• Intressen: ett eller ett fåtal ämnen som engagerar ovanligt djupt och länge, gärna med mycket detaljkunskap
• Sensorik: över- eller underkänslighet för ljud, ljus, material eller beröring
• Kommunikation: bokstavlig tolkning av språk, svårt att tolka tonfall eller kroppsspråk, en rak och osminkad kommunikationsstil

Har flera av de här exemplen funnits sedan barndomen? Och begränsar de vardagen tydligt? Då hör det hemma i en riktig utredning snarare än i den här listan – se när det är värt att utreda nedan.

ADD, adhd och autistiska drag – varför de överlappar

ADD är en äldre benämning på adhd utan hyperaktivitet – alltså i huvudsak svårigheter med uppmärksamhet, fokus och att komma igång med uppgifter. Se ADD-avsnittet på ADHD-sidan för hela bilden av det tillståndet, och ADHD och ADD för adhd i stort.

Autistiska drag hör till ett annat spektrum: socialt samspel, rutiner och sensorik. De två överlappar ofta i praktiken. Svårt att sitta still i sociala sammanhang kan bero på adhd, på sensorisk överbelastning, eller på båda samtidigt. Ett starkt behov av struktur kan komma från autistiska drag, men också vara ett sätt att kompensera för adhd-relaterade svårigheter med planering.

Det är en av anledningarna till att självskattning har sina gränser här: symtomen kan se likadana ut på ytan men bero på olika saker under. En utredning kan reda ut vilken kombination som stämmer för just dig – vilket i sin tur avgör vilket stöd som faktiskt hjälper.

Hur tillstånden liknar och skiljer sig från varandra går vi igenom i ADHD eller autism.

Drag eller diagnos – var går gränsen?

Gränsen sätts av kriterierna för autism (AST), och de kräver mer än att man känner igen sig i enstaka drag. Diagnosen förutsätter svårigheter inom social kommunikation och begränsade, repetitiva mönster, att symtomen funnits sedan tidig barndom, och att de tydligt begränsar vardagen. De exakta kriterierna listas inte här – de hör hemma på diagnossidan, eftersom det är där de ska tolkas i sin helhet, inte styckvis.

Praktiskt går gränsen ofta vid funktion snarare än vid antalet drag: klarar du jobb, relationer och vardag utan att det kostar orimligt mycket, talar det för drag utan diagnos. Kostar det dig återkommande kriser, konflikter eller sjukskrivningar, talar det för att en utredning kan ge svar och rätt stöd.

Ett viktigt förbehåll: den här sidan, liksom självskattningstest på nätet, kan aldrig ställa diagnosen. Bara en utredning hos vården kan göra det.

När är det värt att utreda?

En utredning är värt att överväga när dragen tydligt begränsar vardagen – inte för att få en etikett, utan för att komma åt rätt stöd och anpassningar. Tecken på att det är läge:

• Du har svårt att behålla jobb eller studier trots att du är kompetent för uppgiften
• Sociala krav gör dig återkommande utmattad eller sjuk
• Barnet har svårt att fungera i skolan trots anpassningar som redan provats
• Du misstänker att adhd, autism eller båda ligger bakom svårigheter som inte förklaras av något annat

I Sverige går vägen dit olika för barn och vuxna. Barn och unga utreds i regel via barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), oftast efter att skolhälsovård, BVC eller vårdcentral gjort en första bedömning och skrivit en remiss. Vuxna vänder sig i första hand till vårdcentralen, som antingen utreder själv eller remitterar vidare till vuxenpsykiatrin eller en enhet som är specialiserad på neuropsykiatriska utredningar.^[1] I en del regioner kan det även gå att skriva egenremiss direkt till den utredande enheten, utan omvägen via vårdcentralen – men rutinen och väntetiderna skiljer sig mellan Sveriges regioner, så fråga din vårdcentral eller region vad som gäller just där du bor.

När du ska söka vård

Autistiska drag utan diagnos kräver i sig ingen behandling – många lever hela livet med dem utan att någonsin utredas, och det är inget fel i det. Sök vård om dragen börjar begränsa jobb, studier eller relationer på ett sätt som inte löser sig med egna anpassningar, eller om du misstänker att adhd eller autism ligger bakom svårigheter som annars är svåra att förklara.

Coaching ersätter inte en utredning eller en diagnos – bara vården kan ställa den. Vill du däremot ha stöd i det som ligger runtomkring medan du funderar på nästa steg, eller redan vet att en diagnos inte är vad du är ute efter just nu – gränssättning, stresshantering, hur du kommunicerar dina behov på jobbet – finns coaching som ett komplement. Är du osäker på vad situationen kräver är coaching eller terapi? en bra utgångspunkt. Gränssättning, stresshantering och kommunikation är de tre områden där coaching oftast gör mest nytta för den som lever med autistiska drag.