Depressionstest (PHQ-9)

Om PHQ-9

PHQ-9 (Patient Health Questionnaire-9) är ett av världens mest använda screeningverktyg för depression. Det utvecklades av läkaren Robert Spitzer, psykologen Kurt Kroenke och Janet Williams, och bygger direkt på de nio diagnoskriterierna för egentlig depression enligt DSM. Instrumentet validerades i en stor amerikansk primärvårdsstudie och publicerades 2001 i Journal of General Internal Medicine^[1], och används sedan dess brett även i svensk sjukvård.

Det viktigaste att förstå om PHQ-9 är att det är ett screeninginstrument, inte ett diagnostiskt verktyg. Det är byggt för att vara känsligt – det ska hellre fånga för många än missa någon som faktiskt har en depression. Ett förhöjt resultat visar att din symtombild liknar den vid depression, men bara en läkare eller psykolog kan ställa diagnosen, efter att också ha uteslutit andra förklaringar som exempelvis sköldkörtelrubbning, sömnbrist eller sorg efter en förlust.

Hur tolkas resultaten?

Varje fråga skattas 0–3 utifrån hur ofta besväret förekommit de senaste två veckorna, vilket ger en totalpoäng mellan 0 och 27:

• 0-4 poäng: Minimal depression
• 5-9 poäng: Mild depression
• 10-14 poäng: Måttlig depression
• 15-19 poäng: Måttlig till svår depression
• 20-27 poäng: Svår depression

Gränserna är statistiskt framtagna för att skilja grader av symtombelastning åt, inte exakta brytpunkter där något plötsligt förändras. Ett par poäng i endera riktningen är sällan meningsfullt i sig – ta resultatet som en riktning snarare än ett facit, och gör gärna om testet efter någon vecka om du är osäker.

Fråga 9: tankar på döden eller att skada sig själv

Den nionde frågan i PHQ-9 skiljer sig från de övriga åtta. Medan resten av testet mäter grader av nedstämdhet, sömn, energi och koncentration, frågar fråga 9 rakt ut om tankar på att det vore bättre om du var död, eller att skada dig själv.

Den frågan ska tas på allvar oavsett vad totalpoängen visar. Man kan ha en låg totalpoäng och ändå ha svarat "Flera dagar" eller mer på just den frågan – och det räcker för att söka hjälp, även om resten av bilden ser lindrig ut. Har du svarat något annat än "Inte alls" på fråga 9 visar testet därför automatiskt de krisresurser som finns tillgängliga. Dessa är 112 vid akut fara för liv, Mind Självmordslinjen på 90101 för chatt och telefon dygnet runt, Jourhavande medmänniska på 08-702 16 80 kvällar och nätter, samt 1177 för sjukvårdsrådgivning. Du behöver inte vänta på ett testresultat för att höra av dig till någon av dem.

Vad är depression – och hur skiljer den sig från nedstämdhet?

Alla blir nedstämda ibland. Det hör till livet att reagera med sorg, uppgivenhet eller tomhet på motgångar, förluster eller perioder av stress. Det som skiljer en klinisk depression från vanlig nedstämdhet är varaktighet, intensitet och funktion: symtomen håller i sig i minst två veckor, större delen av dagen, nästan varje dag, och de gör det svårare att fungera i vardagen – på jobbet, i relationer, med grundläggande rutiner. Nedstämdhet går och kommer och har oftast en tydlig utlösande händelse; depression kan bestå även när inget yttre skäl finns.

PHQ-9:s nio frågor speglar just de kriterier som används för att ställa diagnosen egentlig depression. Vill du läsa mer om symtom, orsaker och behandling i sin helhet finns en fullständig genomgång i vår guide om depression.

Kroppsliga symtom är en del av diagnosen

Tre av PHQ-9:s nio frågor handlar inte om känslor utan om kroppen: sömn, aptit och energi. Det är inget tillägg till depressionen – förändrad sömn, förändrad aptit och kraftlöshet är officiella diagnoskriterier, lika viktiga som den nedstämda sinnesstämningen. För många är det också det som märks först, långt innan man själv tänker "det här kan vara en depression". Svårt att somna eller att man sover för mycket, dålig aptit eller att man äter betydligt mer än vanligt, och en trötthet som inte går att vila bort är alla vanliga tidiga tecken.

Det är en av anledningarna till att depression ibland missas eller feltolkas som utmattning, sömnproblem eller en fysisk åkomma – särskilt när den nedstämda känslan inte är det mest framträdande. Känner du igen dig mer i de kroppsliga symtomen än i sorgsenhet kan det ändå vara värt att göra testet och prata med din vårdcentral.

Om du fick ett högt resultat

Ett resultat i det övre spannet är ett skäl att söka en riktig bedömning, inte ett facit i sig. Vårdcentralen är den naturliga första kontakten – de kan göra en klinisk bedömning, utesluta andra orsaker till symtomen och remittera vidare vid behov. Ring 1177 om du är osäker på vart du ska vända dig. Har du tillgång till företagshälsovård kan det ofta vara ett snabbare spår.

Det viktigaste att komma ihåg är att depression är behandlingsbart. Både psykoterapi – där KBT har starkast forskningsstöd vid depression – och läkemedelsbehandling har god effekt, ofta i kombination. De flesta som får rätt hjälp mår påtagligt bättre. Ett coachsamtal hos oss ersätter inte den bedömningen, men kan vara ett stöd i att ta första steget eller reflektera kring din situation under tiden – boka ett kostnadsfritt samtal om du vill prata.

Vanliga frågor

Är depressionstestet samma sak som en diagnos?

Nej. PHQ-9 är ett screeninginstrument som visar om din symtombild liknar den vid depression. Diagnosen kräver en klinisk bedömning av läkare eller psykolog, som också utesluter andra förklaringar.

Kan jag lita helt på mitt resultat?

Nej, och det är själva poängen med ett screeninginstrument – det är byggt för att hellre fånga för många än för få. Ett förhöjt resultat är ett skäl att söka en bedömning, inte ett besked i sig.

Hur ofta bör jag göra om testet?

Var eller varannan vecka under en period ger en säkrare bild än en enstaka mätning, särskilt om du vill följa om något du provat gör skillnad.

Jag svarade "Flera dagar" på fråga 9 men fick ett lågt totalresultat – ska jag ändå söka hjälp?

Ja. Fråga 9 ska tas på allvar oavsett totalpoäng. Se avsnittet ovan om fråga 9 och de krisresurser som finns.

Skiljer sig depression hos unga och äldre?

Symtombilden kan se olika ut – irritabilitet är vanligare hos yngre, och kroppsliga symtom kan dominera mer hos äldre. PHQ-9 är validerat för vuxna i alla åldrar, men vid osäkerhet är en klinisk bedömning alltid säkrare än ett självtest.