Lär känna dig själv

Vad är ett självskattningstest?

Ett självskattningstest är ett formulär med ett bestämt antal frågor om hur du mått under en viss period – ofta de senaste två veckorna. Du skattar varje fråga på en skala, till exempel från "inte alls" till "nästan varje dag", och svaren räknas ihop till en poängsumma. Poängen jämförs sedan med gränsvärden som forskare tagit fram genom att undersöka stora grupper människor, både med och utan diagnos.

Det ett självskattningstest inte gör är att ställa en diagnos. Det säger vi högt och tidigt, eftersom det är den vanligaste missuppfattningen om den här typen av verktyg. Testet ger en indikation om symtombelastning just nu – inget mer, inget mindre. Se det som en termometer: den kan säga att du har feber, men aldrig varför.

Samma typ av formulär används i vården av precis det skälet. En läkare på vårdcentralen har sällan tid att gå igenom hela din livssituation på ett första besök, så korta, standardiserade frågeformulär används för att snabbt fånga upp vilka som bör prioriteras för en djupare bedömning. Att du gör samma sorts test hemma innan besöket gör inte jobbet åt vården – men det kan göra samtalet mer konkret, eftersom du har något att utgå från istället för att försöka sätta ord på ett vagt obehag på plats.

Vilket test ska jag välja?

Om du känner igen dig i något av det här, börja där. Testen tar 3–6 minuter var och du kan göra flera.

Vet du inte var du ska börja är stresstestet en rimlig ingång – stress överlappar med det mesta annat. Handlar det mer om kroppsliga symtom eller något som pågått länge är symptomguiden en bättre väg.

Vad ett resultat betyder – och inte betyder

Det här är den viktigaste delen av sidan, och den brukar saknas på andra tester du hittar på nätet.

Inget test på internet kan ställa en diagnos

Det gäller våra tester och alla andras, även de som bygger på riktiga instrument. En diagnos kräver en klinisk bedömning där någon väger samman din historia, hur länge det pågått, vad som utlöste det, hur det påverkar din vardag och vad som annars kan förklara symtomen. Ett formulär gör ingenting av det.

Söker du efter ett "diagnostest" är det ärliga svaret att något sådant inte finns. Det närmaste du kommer är att göra ett screeningtest, ta med resultatet till vårdcentralen och låta någon göra bedömningen.

Vad screening faktiskt gör

Screeninginstrument är byggda för att hellre fånga in för många än att missa någon. Det betyder att höga poäng är vanligare än diagnoser. Ett högt resultat är en signal om att det är värt att titta närmare på – inte ett besked.

Gränsvärden är trubbiga

Ett gränsvärde som 10 poäng på GAD-7 är inte en linje som naturen har ritat – det är en statistisk brytpunkt som forskare valt för att den ger bra balans mellan att fånga in dem som har besvär och att inte skrämma upp för många som inte har det. Den som får 9 poäng skiljer sig i praktiken marginellt från den som får 11. Använd resultatet som en fingervisning om var du befinner dig på en skala, inte som ett facit i två kategorier.

Ett lågt resultat friskförklarar dig inte

Frågeformulär mäter det de frågar om, under den period de frågar om, så som du uppfattar dig själv just idag. Mår du dåligt trots låga poäng är det ditt mående som gäller, inte siffran. Många underskattar dessutom sina besvär i självskattningar, särskilt vid utmattning där omdömet ofta är det som påverkas först.

Dagsformen slår igenom

Testar du samma dag som du sovit dåligt eller haft ett svårt samtal blir resultatet därefter. Vill du följa något över tid, gör om testet med några veckors mellanrum och jämför riktningen snarare än den enskilda siffran.

Gör inte om testet för att få ett annat svar

Det är frestande att göra om testet direkt, särskilt om resultatet var obehagligt högt eller överraskande lågt. Låt bli. Ett resultat du justerar tills det säger det du vill höra mäter inte längre ditt mående – det mäter vad du önskar att det stod. Vill du följa måendet över tid, bestäm i förväg med vilket intervall du testar om (till exempel varannan vecka) och notera datum, inte bara siffra, så att det är mönstret du läser av, inte det enskilda tillfället.

Varför vi skriver ut vad testen bygger på

Varje test här redovisar sitt ursprung: antingen vilket etablerat instrument det bygger på, med referens, eller klartext om att det är ett eget orienteringsverktyg som inte är validerat.

Skälet är att skillnaden spelar roll för hur mycket du bör lita på resultatet. GAD-7, PHQ-9, PSS-10 och KEDS är instrument som används i svensk sjukvård och som är fria att sprida. Våra sömn- och anknytningstest är inspirerade av forskningen men är egna konstruktioner – de kan hjälpa dig sätta ord på något, men de har inga validerade gränsvärden och ska inte behandlas som mätningar.

Tester på nätet som inte berättar var frågorna kommer ifrån bör du vara försiktig med. Läs mer i vår redaktionella policy.

Var testen kommer ifrån

GAD-7 togs fram 2006 av Robert Spitzer och kollegor vid Columbia University som ett kort screeninginstrument för generaliserat ångestsyndrom.^[1] PHQ-9 publicerades 2001 av Kroenke, Spitzer och Williams och bygger på samma nio kriterier som används för att bedöma egentlig depression.^[2] PSS-10 utvecklades redan 1983 av Sheldon Cohen och kollegor vid Carnegie Mellon University för att mäta hur pressad en person upplever sin livssituation, oavsett orsak.^[3] Alla tre är fritt tillgängliga för icke-kommersiellt bruk, vilket är en del av varför de är så spridda i både forskning och sjukvård.

Vad du gör med resultatet

Ett resultat som håller i sig över flera veckor, eller som innehåller ja på PHQ-9:s fråga om tankar på att skada dig själv, är ett tydligt skäl att söka vård samma vecka – inte att vänta och se.

1. Skriv ner poängen och datumet. Ta gärna en skärmbild.
2. Notera vad som är svårast just nu – sömnen, oron, orken, koncentrationen – och sedan när det började.
3. Boka tid på vårdcentralen. Du behöver ingen remiss för att få prata med någon om psykisk hälsa, och du behöver inte ha en diagnos för att det ska vara befogat.
4. Ta med resultatet. Att kunna säga "jag fick 14 på GAD-7 för två veckor sedan" ger vården något konkret att utgå från och kortar ofta samtalet till det som är viktigt.
5. Är du osäker på om det är läge att söka? Ring 1177 och fråga. Det är precis vad numret finns till för.

Sparas mina svar?

Dina svar behandlas i din egen webbläsare och skickas inte till oss. Väljer du att spara ett resultat lagras det lokalt på din enhet, och bara om du gett samtycke till personalisering – hälsodata sparas aldrig utan det. Du kan när som helst radera allt via dina dataval. Se även integritetspolicyn.

Vetenskapliga referenser

1. Spitzer, R. L., Kroenke, K., Williams, J. B. W., & Löwe, B. (2006). A brief measure for assessing generalized anxiety disorder: The GAD-7. Archives of Internal Medicine, 166(10), 1092–1097.
2. Kroenke, K., Spitzer, R. L., & Williams, J. B. W. (2001). The PHQ-9: Validity of a brief depression severity measure. Journal of General Internal Medicine, 16(9), 606–613.
3. Cohen, S., Kamarck, T., & Mermelstein, R. (1983). A global measure of perceived stress. Journal of Health and Social Behavior, 24(4), 385–396.