Vilken anknytningsstil har du?
Upptäck hur din anknytningsstil påverkar dina relationer. Testet tar cirka 5 minuter och ger dig personlig insikt.
🔒 Dataskydd: Dina testsvar behandlas som känslig hälsodata enligt GDPR. Dina svar behandlas enbart i din webbläsare medan du gör testet. De sparas inte och skickas aldrig till våra servrar. Läs mer i vår integritetspolicy.
Om testet: Det här är ett eget orienteringsverktyg som CoachOnline.se tagit fram, inspirerat av anknytningsteorins fyra stilar. Det bygger inte på något validerat mätinstrument (som ECR-R) och är inte utvärderat vetenskapligt. Anknytningsstil är inte en fast egenskap och inte en diagnos – se resultatet som en utgångspunkt för reflektion.
5 minuter
20 frågor, snabbt och enkelt
Privat
Inga svar sparas
Detaljerat resultat
Få personlig insikt
Läs mer om anknytningsteori
Laddar resultat...
Vad innebär detta?
Tips för utveckling
Rekommenderade artiklar för dig
Vill du utforska detta djupare?
Boka ett kostnadsfritt samtal där vi pratar om dina relationsmönster.
Boka kostnadsfritt samtalDela testet med en vän:
Vad anknytningsstil betyder
Anknytningsstil är ett mönster för hur du hanterar närhet och trygghet i nära relationer. Det formas tidigt, i samspelet med de vuxna som tog hand om dig, och handlar i grunden om två frågor som barnet lär sig svaret på: kan jag lita på att någon finns där när jag behöver det? och är jag värd att komma tillbaka till?[1]
Svaren sätter sig som förväntningar, och förväntningarna följer med. Som vuxen märks de tydligast när något skaver — vid konflikt, avstånd eller osäkerhet. Det är då mönstret aktiveras.
De fyra anknytningsstilarna
Forskningen brukar beskriva fyra stilar[3], och testet ovan skiljer på alla fyra. Det kan också landa i att ingen stil framträder tydligt — svarar du ungefär likadant på allt, eller håller med om påståenden som pekar åt motsatta håll, säger formuläret hellre det än gissar.
Trygg anknytning
Du är bekväm med både närhet och självständighet. Du kan be om stöd utan att känna dig svag och ge utrymme utan att känna dig övergiven. Vid konflikt utgår du från att relationen håller. Ungefär hälften av befolkningen skattas hit.[2]
Ambivalent eller ängslig anknytning
Du längtar efter närhet men oroar dig för att bli lämnad. Du läser av partnerns humör noga, tolkar tystnad som fara och söker bekräftelse. Ett obesvarat meddelande kan sätta igång en hel kedja av tankar. Under ligger ofta en tidig erfarenhet av att omsorg fanns — men oförutsägbart.
Undvikande anknytning
Du värdesätter självständighet högt och blir obekväm när någon kommer för nära. Du löser hellre saker själv, drar dig undan vid konflikt och kan uppfattas som kylig utan att känna dig så. Ofta finns en tidig erfarenhet av att behov inte möttes, och att det var enklare att sluta be.
Desorganiserad anknytning
Den fjärde stilen kombinerar de två föregående: en stark längtan efter närhet och en lika stark rädsla för den.[4] Mönstret blir motsägelsefullt — att dra sig undan just när närheten fördjupas. Den är vanligare hos personer med tidiga trauman. Testet ovan visar den när både ångest- och undvikandefrågorna skattas högt, men just den här stilen fångas sämst av självskattning, eftersom svaren i sig blir motstridiga. Ta därför det utfallet som en fråga att bära med dig, inte som ett besked.
Hur du läser ditt resultat
Tre saker är värda att hålla i minnet:[5]
- Det är ingen personlighetstyp. Anknytning är ett mönster som aktiveras i nära relationer — inte en beskrivning av vem du är. Du kan vara trygg med en person och ängslig med en annan.
- De flesta är blandningar. Testet visar vilken tendens som dominerar, inte en renodlad kategori. Att känna igen sig i två stilar är regel snarare än undantag.
- Otrygg anknytning är inte ett fel. Mönstren var en gång rimliga anpassningar till hur det faktiskt såg ut. Att de inte fungerar lika bra i dag betyder inte att något är trasigt.
Anknytningsstil går att förändra
Det här är den viktigaste delen, och den som oftast förbises. Anknytningsstil är inte fastställd för livet. Forskningen använder begreppet förvärvad trygghet om personer som utvecklat en trygg anknytning i vuxen ålder trots otrygg barndom.[6]
Det sker framför allt på tre sätt: genom en långvarig relation med någon som är stabilt tillgänglig, genom terapi där mönstret blir synligt och begripligt, och genom att man själv börjar känna igen mönstret i stunden och kan välja annorlunda.
Det tredje låter enklast men är svårast — mönstret aktiveras just när det är som mest laddat. Att bara veta vilken stil man har räcker sällan. Men att veta är det första steget, och det är det du precis har tagit.
Läs vidare
- Anknytningsteori — hur teorin växte fram och vad forskningen faktiskt visar
- Vuxen anknytning — hur mönstren märks i vuxna relationer
- Förändra din anknytning — vad som krävs och vad forskningen säger om förvärvad trygghet
- Anknytningsmönster i relationer — hur barndomen påverkar hur du älskar som vuxen
- Alla sidor om relationer och anknytning
Referenser
- Bowlby, J. (1969). Attachment and Loss, Vol. 1: Attachment. Basic Books.
- Ainsworth, M. D. S., Blehar, M. C., Waters, E., & Wall, S. (1978). Patterns of Attachment. Lawrence Erlbaum.
- Bartholomew, K., & Horowitz, L. M. (1991). Attachment styles among young adults: A test of a four-category model. Journal of Personality and Social Psychology, 61(2), 226–244. doi:10.1037/0022-3514.61.2.226
- Main, M., & Solomon, J. (1990). Procedures for identifying infants as disorganized/disoriented during the Ainsworth Strange Situation. I M. Greenberg m.fl. (red.), Attachment in the Preschool Years. University of Chicago Press.
- Fraley, R. C. (2019). Attachment in adulthood: Recent developments, emerging debates, and future directions. Annual Review of Psychology, 70, 401–422. doi:10.1146/annurev-psych-010418-102813
- Roisman, G. I., Padrón, E., Sroufe, L. A., & Egeland, B. (2002). Earned-secure attachment status in retrospect and prospect. Child Development, 73(4), 1204–1219. doi:10.1111/1467-8624.00467