Vilken anknytningsstil har du?
Upptäck hur din anknytningsstil påverkar dina relationer. Testet tar cirka 5 minuter och ger dig personlig insikt.
🔒 Dataskydd: Dina testsvar behandlas som känslig hälsodata enligt GDPR. Dina svar behandlas enbart i din webbläsare medan du gör testet. De sparas inte och skickas aldrig till våra servrar. Läs mer i vår integritetspolicy.
Om testet: Det här är ett eget orienteringsverktyg som CoachOnline.se tagit fram, inspirerat av anknytningsteorins fyra stilar. Det bygger inte på något validerat mätinstrument (som ECR-R) och är inte utvärderat vetenskapligt. Anknytningsstil är inte en fast egenskap och inte en diagnos – se resultatet som en utgångspunkt för reflektion.
5 minuter
20 frågor, snabbt och enkelt
Privat
Svaren skickas inte till oss
Detaljerat resultat
Få personlig insikt
Läs mer om anknytningsteori
Laddar resultat...
Vad innebär detta?
Tips för utveckling
Rekommenderade artiklar för dig
Vill du utforska detta djupare?
Boka ett kostnadsfritt samtal där vi pratar om dina relationsmönster.
Boka kostnadsfritt samtalDela testet med en vän:
Anknytningstest: vad ger det och vad ger det inte?
Anknytningstestet ovan ger en fingervisning om vilken av de fyra anknytningsstilarna som dominerar i dina svar. Det är ett eget orienteringsverktyg, inte ett validerat mätinstrument och ingen diagnos – se resultatet som en utgångspunkt för reflektion, inte som ett besked.
Testet har 20 frågor och tar cirka fem minuter. Det kan också landa i att ingen stil framträder tydligt. Dina svar behandlas enbart i din webbläsare medan du gör testet och sparas inte.
Vad är en anknytningsstil?
Anknytningsstil är ett mönster för hur du hanterar närhet och trygghet i nära relationer. Det formas tidigt, i samspelet med de vuxna som tog hand om dig, och handlar i grunden om två frågor som barnet lär sig svaret på: kan jag lita på att någon finns där när jag behöver det? och är jag värd att komma tillbaka till?[1]
Svaren sätter sig som förväntningar, och förväntningarna följer med. Som vuxen märks de tydligast när något skaver — vid konflikt, avstånd eller osäkerhet. Det är då mönstret aktiveras.
Idéerna kommer från anknytningsteorin, som har sitt ursprung hos John Bowlby och Mary Ainsworth. Teorin beskrivs närmare på sidorna om anknytningsteori och Bowlbys anknytningsteori.
Anknytningsstilar: trygg, ängslig, undvikande och desorganiserad anknytning
Forskningen brukar beskriva fyra stilar[3], och testet ovan skiljer på alla fyra. Det kan också landa i att ingen stil framträder tydligt — svarar du ungefär likadant på allt, eller håller med om påståenden som pekar åt motsatta håll, säger formuläret hellre det än gissar.
Ängslig och undvikande anknytning är varandras motsatser i hur närhet hanteras: den ängsliga söker närhet och oroar sig för att bli lämnad, den undvikande värdesätter självständighet och drar sig undan när någon kommer för nära. Mer om hur de möts i en parrelation finns i artikeln Så möts olika anknytningsstilar i en parrelation.
Trygg anknytning
Du är bekväm med både närhet och självständighet. Du kan be om stöd utan att känna dig svag och ge utrymme utan att känna dig övergiven. Vid konflikt utgår du från att relationen håller. Ungefär hälften av befolkningen skattas hit.[2]
Ambivalent eller ängslig anknytning
Du längtar efter närhet men oroar dig för att bli lämnad. Du läser av partnerns humör noga, tolkar tystnad som fara och söker bekräftelse. Ett obesvarat meddelande kan sätta igång en hel kedja av tankar. Under ligger ofta en tidig erfarenhet av att omsorg fanns — men oförutsägbart.
Undvikande anknytning
Du värdesätter självständighet högt och blir obekväm när någon kommer för nära. Du löser hellre saker själv, drar dig undan vid konflikt och kan uppfattas som kylig utan att känna dig så. Ofta finns en tidig erfarenhet av att behov inte möttes, och att det var enklare att sluta be.
Desorganiserad anknytning
Den fjärde stilen kombinerar de två föregående: en stark längtan efter närhet och en lika stark rädsla för den.[4] Mönstret blir motsägelsefullt — att dra sig undan just när närheten fördjupas. Den kan vara vanligare hos personer med tidiga trauman. Testet ovan visar den när både ångest- och undvikandefrågorna skattas högt, men just den här stilen fångas sämst av självskattning, eftersom svaren i sig blir motstridiga. Ta därför det utfallet som en fråga att bära med dig, inte som ett besked.
Vilken anknytningsstil har jag? Så läser du resultatet
Ditt resultat visar vilken tendens som dominerar i dina svar – trygg, ängslig, undvikande, desorganiserad eller ingen tydlig stil. Det säger inget om vem du är som människa.
Tre saker är värda att hålla i minnet:[5]
- Det är ingen personlighetstyp. Anknytning är ett mönster som aktiveras i nära relationer — inte en beskrivning av vem du är. Du kan vara trygg med en person och ängslig med en annan.
- De flesta är blandningar. Testet visar vilken tendens som dominerar, inte en renodlad kategori. Att känna igen sig i två stilar är regel snarare än undantag.
- Otrygg anknytning är inte ett fel. Mönstren var en gång rimliga anpassningar till hur det faktiskt såg ut. Att de inte fungerar lika bra i dag betyder inte att något är trasigt.
Kan man ändra sin anknytningsstil?
Ja. Anknytningsstil är inte fastställd för livet, och mönstret kan förändras – framför allt på de tre sätt som beskrivs här. Hur det går till utvecklas på sidan Förändra din anknytning.
Forskningen använder begreppet förvärvad trygghet om personer som utvecklat en trygg anknytning i vuxen ålder trots otrygg barndom.[6]
Det sker framför allt på tre sätt: genom en långvarig relation med någon som är stabilt tillgänglig, genom terapi där mönstret blir synligt och begripligt, och genom att man själv börjar känna igen mönstret i stunden och kan välja annorlunda.
Det tredje låter enklast men är svårast — mönstret aktiveras just när det är som mest laddat. Att bara veta vilken stil man har räcker sällan. Men att veta är det första steget, och det är det du precis har tagit.
Hur tillförlitligt är ett anknytningstest online?
Ett anknytningstest online kan hjälpa dig att sätta ord på ett mönster, men det ska inte läsas som en mätning av dig. Det här testet bygger inte på något validerat instrument som ECR-R och är inte utvärderat vetenskapligt.
Det finns fler skäl att ta resultatet med jämnmod. Anknytning är ett mönster som aktiveras i nära relationer, och du kan vara trygg med en person och ängslig med en annan – ett formulär fångar därför en tendens, inte en fast egenskap. De flesta är blandningar, och att känna igen sig i två stilar är regel snarare än undantag. Desorganiserad anknytning fångas sämst av självskattning, eftersom svaren i sig blir motstridiga.
Använd resultatet som en fråga att fundera vidare på. Hur mönstren märks i vardagen beskrivs på sidan Vuxen anknytning.
När du vill ha stöd
Väcker resultatet mycket – till exempel i en relation som gör ont eller efter svåra upplevelser i barndomen – är det rimligt att prata med någon. Vid ihållande oro, nedstämdhet eller svåra minnen är vårdcentralen och 1177 Vårdguiden rätt första väg. Coaching ersätter inte vård. Skillnaden förklaras i Coaching eller terapi – vad är skillnaden?. Vill du ha stöd i hur du förstår och möter dina mönster i relationer kan du boka ett kostnadsfritt samtal.
Läs vidare
- Anknytningsteori — hur teorin växte fram och vad forskningen faktiskt visar
- Vuxen anknytning — hur mönstren märks i vuxna relationer
- Förändra din anknytning — vad som krävs och vad forskningen säger om förvärvad trygghet
- Anknytningsmönster i relationer — hur barndomen påverkar hur du älskar som vuxen
- De fyra anknytningsmönstren — en genomgång av mönstren
- Barns anknytning
- Alla sidor om relationer och anknytning
Referenser
- Bowlby, J. (1969). Attachment and Loss, Vol. 1: Attachment. Basic Books.
- Ainsworth, M. D. S., Blehar, M. C., Waters, E., & Wall, S. (1978). Patterns of Attachment. Lawrence Erlbaum.
- Bartholomew, K., & Horowitz, L. M. (1991). Attachment styles among young adults: A test of a four-category model. Journal of Personality and Social Psychology, 61(2), 226–244. doi:10.1037/0022-3514.61.2.226
- Main, M., & Solomon, J. (1990). Procedures for identifying infants as disorganized/disoriented during the Ainsworth Strange Situation. I M. Greenberg m.fl. (red.), Attachment in the Preschool Years. University of Chicago Press.
- Fraley, R. C. (2019). Attachment in adulthood: Recent developments, emerging debates, and future directions. Annual Review of Psychology, 70, 401–422. doi:10.1146/annurev-psych-010418-102813
- Roisman, G. I., Padrón, E., Sroufe, L. A., & Egeland, B. (2002). Earned-secure attachment status in retrospect and prospect. Child Development, 73(4), 1204–1219. doi:10.1111/1467-8624.00467