Finns det ett test för psykisk sjukdom?
Nej. Det finns inget test som avgör om du har en psykisk sjukdom. Självskattningsskalor som GAD-7, PHQ-9, PSS-10 och KEDS mäter symtombelastning – hur mycket du besväras av vissa symtom just nu – inte en diagnos. En diagnos kräver alltid ett samtal med läkare eller psykolog, som också utesluter andra förklaringar till symtomen.
"Psykisk sjukdom" är dessutom ett paraplybegrepp som täcker en lång rad olika tillstånd – depression, ångestsyndrom, ätstörningar, utmattningssyndrom och många fler – och det finns inget instrument som screenar för dem alla på en gång. Det närmaste du kommer är ett självtest som mäter ett specifikt tillstånd, och CoachOnline.se har sex sådana:
- Ångesttest (GAD-7) – för generaliserad ångest
- Depressionstest (PHQ-9) – för depression
- Stresstest (PSS-10) – för upplevd stress
- Utmattningstest (KEDS) – för utmattningssyndrom
- Sömntest – ett eget orienteringsverktyg för sömnvanor
- Anknytningstest – ett eget orienteringsverktyg för anknytningsmönster i relationer
De fyra första bygger på validerade, vetenskapligt utvärderade instrument som används inom sjukvården. De två sista är egna, icke-validerade verktyg som CoachOnline.se tagit fram – det redovisas tydligt på respektive testsida. Mår du dåligt psykiskt och inte vet var du ska börja: läs vidare här om vad testen faktiskt visar, eller gå direkt till samtliga sex tester.
Vad är självtester?
Självtester, eller självskattningstester, är strukturerade frågeformulär som låter dig bedöma egna symptom och psykiska tillstånd. De går ofta under namnet skattningsskalor eller screeninginstrumenter.[2] Många självtester är vetenskapligt validerade, vilket innebär att de har testats och visat sig mäta det de är avsedda att mäta.
Självtest vs. klinisk diagnos
Självskattningstest
- Du besvarar strukturerade frågor själv
- Mäter symptom och allvarlighetsgrad[3]
- Kan användas hemma utan professionell
- Ger indikatorer, inte diagnos
- Gratis eller låg kostnad
Klinisk diagnos
- Gjord av licensierad professionell
- Baserat på samtal och eventuell testning
- Tar hänsyn till kontext och historia
- Resulterar i formell diagnos
- Krävs för behandling och försäkring
Ett högt värde på ett självskattningstest betyder inte att du har en diagnos – det betyder att du bör söka professionell utvärdering.[4]
Vad självskattningstester kan säga dig
Spåra symptom över tid
Genom att göra samma test med jämna mellanrum kan du se om dina symptom förbättras, försämras eller förblir oförändrade. Det är värdefullt för att bedöma effekten av terapi eller livsstilsförändringar.
Identifiera områden att arbeta med
Självskattningstester kan peka på specifika problem – exempelvis sömnsvårigheter, koncentrationsproblem eller panikattacker – som du sedan kan fokusera på i behandling.
Starta ett samtal med en professionell
Om du är osäker på om du behöver hjälp, kan ett högt värde på ett självskattningstest ge dig anledning att boka en tid hos läkare eller psykolog.
Normalisera dina upplevelser
Att se att dina symptom är välkända och mätbara kan reducera skam och alienation. Du är inte ensam – och det finns behandling som fungerar.
Vad självskattningstester INTE kan säga dig
Det är lika viktigt att förstå begränsningarna med självskattningstester. De är användbara verktyg, men de är långt från perfekta.[5]
De ger ingen diagnos
Ett högt värde på PHQ-9 betyder inte att du har depression. Det betyder att du har symptom som överensstämmer med depression och bör få en professionell bedömning. Endast en läkare eller psykolog kan ställa en diagnos.[6]
De kan inte bedöma orsaker
Om du är trött kan det bero på depression, sömnbrist, järnbrist, underaktivitet – eller en kombination. Ett självskattningstest kan inte skilja mellan dessa orsaker.
Risken för egenbedömningsfel
Du kan över- eller underskatta dina symptom, och ett test fångar inte alltid hur du faktiskt mår.
De beaktar inte hela kontexten
Din historia, relationer, arbete, fysiska hälsa – allt påverkar ditt mentala hälsotillstånd. Ett självskattningstest ber bara om symptom, inte kontexten bakom dem.
De är inte lämpliga för alla
Självskattningstester fungerar bäst på svenska för vuxna. De är inte väl validerade för barn eller ungdomar, och kan ge vilseledande resultat för personer från andra kulturer.[7]
De ersätter inte läkarvård
Om du har svåra symptom som påverkar din dagliga funktion, behöver du professionell hjälp – oavsett vad ett självskattningstest säger. De är ett komplement, inte en ersättning.
De täcker ett tillstånd i taget
Det finns inget test för "psykisk sjukdom" i stort. Varje validerat självtest är byggt för att fånga symtomen vid ett specifikt tillstånd – GAD-7 för generaliserad ångest, PHQ-9 för depression. Mår du dåligt på flera sätt samtidigt fångar inget enskilt test hela bilden.
Självskattningstester är värdefulla för screening och uppföljning, men de är en början på en konversation med en professionell, inte slutet på frågan.
Sajtens sex självtest
CoachOnline.se har sex självtest. Fyra av dem bygger på validerade, vetenskapligt utvärderade instrument som används inom svensk sjukvård – de presenteras nedan. Andra kända, validerade instrument finns för andra områden, till exempel AUDIT, Världshälsoorganisationens test för riskbruk av alkohol[8], men används inte av CoachOnline.se och beskrivs därför inte här i detalj.
PHQ-9 (Patient Health Questionnaire-9)
DepressionVad mäter det?
PHQ-9 bedömer depressiva symptom baserat på DSM-V-kriterierna för depression. Det är ett av de mest använda självskattningstesten världen över.[9]
Hur det fungerar
- 9 frågor om symptom under de senaste två veckorna
- Varje fråga värderas från 0-3 poäng
- Total poäng: 0-27
- Tar cirka 2-3 minuter att fylla i
Vad poängen betyder
- 0-4: Minimal eller ingen depression
- 5-9: Mild depression
- 10-14: Måttlig depression
- 15-19: Måttligt allvarlig depression
- 20-27: Allvarlig depression
Validitet
PHQ-9 har god träffsäkerhet för depression av måttlig svårighetsgrad eller värre, men är ett screeningverktyg – inte ett diagnostiskt prov.[10] Det fungerar väl för screening både i kliniska och populationsstudier.
Läs mer om depression →GAD-7 (Generalized Anxiety Disorder-7)
ÅngestVad mäter det?
GAD-7 bedömer symptom på generaliserad ångeststörning (GAD). Det är ett enkelt verktyg för att identifiera människor som kan ha oroande ångestnivåer.[11]
Hur det fungerar
- 7 frågor om ångestsymptom under de senaste två veckorna
- Varje fråga värderas från 0-3 poäng
- Total poäng: 0-21
- Tar cirka 2 minuter att fylla i
Vad poängen betyder
- 0-4: Minimal ångest
- 5-9: Mild ångest
- 10-14: Måttlig ångest
- 15-21: Allvarlig ångest
Validitet
GAD-7 har en sensitivitet på cirka 89 % och specificitet på cirka 82 % för att identifiera generaliserad ångeststörning.[2] Det är också effektivt för att bedöma panikstörning, social ångest och PTSD.[12]
Läs mer om generaliserad ångest →PSS-10 (Perceived Stress Scale)
StressVad mäter det?
PSS-10 mäter hur hanterbar du har upplevt din tillvaro den senaste månaden – din subjektiva upplevelse av stress, inte antalet påfrestande händelser du varit med om. Det utvecklades av Sheldon Cohen och kollegor 1983.[13]
Hur det fungerar
- 10 frågor om den senaste månaden
- Varje fråga värderas från 0-4 poäng, fyra frågor är omvänt formulerade
- Total poäng: 0-40
- Tar cirka 3 minuter att fylla i
Vad poängen betyder
- 0-13: Låg stress
- 14-26: Måttlig stress
- 27-40: Hög stress
Validitet
PSS-10 är ett av de mest använda måtten på upplevd stress inom forskningen och är fritt tillgängligt för icke-kommersiellt bruk.[13] Det ställer ingen diagnos och mäter inte specifika tillstånd som utmattningssyndrom – bara hur belastad du känner dig just nu.
Gör stresstestet (PSS-10) →KEDS (Karolinska Exhaustion Disorder Scale)
UtmattningssyndromVad mäter det?
KEDS-9 mäter symtom på utmattningssyndrom – en diagnos som bara finns i Sverige. Det utvecklades av Kristina Wahlberg, Ulla Peterson, Aniella Besèr, Åke Nygren och Marie Åsberg vid Karolinska Institutet och Danderyds sjukhus.[14]
Hur det fungerar
- 9 frågor om de senaste två veckorna, på nio olika områden
- Varje fråga värderas från 0-6 poäng
- Total poäng: 0-54
- Tar cirka 3 minuter att fylla i
Vad poängen betyder
- 0-18: Under gränsvärdet
- 19-33: Över gränsvärdet
- 34-54: Klart över gränsvärdet
Validitet
Gränsvärdet 19 är statistiskt framtaget vid Karolinska Institutet för att skilja grupper åt så träffsäkert som möjligt.[14] KEDS är fritt tillgängligt för icke-kommersiellt bruk, till skillnad från flera internationella utbrändhetsformulär som är kommersiella och upphovsrättsskyddade.
Gör utmattningstestet (KEDS) →Sajtens två egna, icke-validerade verktyg
Utöver de fyra validerade instrumenten ovan har CoachOnline.se två egna orienteringsverktyg. De bygger inte på något validerat mätinstrument och är inte utvärderade vetenskapligt – det står utskrivet på respektive testsida, och gäller lika strikt här.
Sömntest
Eget verktyg, inte validerat. Åtta frågor om insomningstid, uppvaknanden, dagtrötthet och sömnrutiner den senaste månaden. Ger en fingervisning om dina sömnvanor, inte en bedömning av sömnstörning – för det används inom vården validerade instrument som Insomnia Severity Index (ISI). Gör sömntestet →
Anknytningstest
Eget verktyg, inte validerat. 20 frågor om hur du hanterar närhet och trygghet i nära relationer, inspirerat av anknytningsteorins fyra stilar. Bygger inte på ett validerat mätinstrument som ECR-R, och anknytningsstil är varken en diagnos eller en fast egenskap. Gör anknytningstestet →
När ska du söka professionell hjälp?
Ett högt värde på ett självskattningstest är inte i sig anledning till oro – men det är anledning att ta nästa steg. Här är några riktlinjer för när du definitivt bör söka professionell hjälp:[15]
Om symptomen varar länge
Om dina depressiva eller ångestsymptom har pågått i två veckor eller längre, är det dags att kontakta en läkare. Professionell behandling kan göra stor skillnad.
Om symptomen påverkar din funktion
Kan du inte arbeta, umgås, eller ta hand om dig själv? Påverkar symptomen dina relationer eller ditt dagliga liv på ett meningsfullt sätt? Det är en klar indikation på att du behöver professionellt stöd.
Om du har tankar på att skada dig själv
Har du tankar på att skada dig själv eller ta ditt liv – även vaga – ska du söka hjälp nu. Vid akut fara ring 112. Vill du prata med någon direkt: ring Mind Självmordslinjen 90101 (dygnet runt, även chatt på mind.se) eller Hjälplinjen 90390 (dygnet runt). Du kan också ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning.
Om självskattningstestets värde är högt
Om du får ett värde i måttlig-nivån eller högre – PHQ-9 10 eller mer, GAD-7 10 eller mer, PSS-10 27 eller mer (hög stress) eller KEDS 19 eller mer – bör du boka en tid hos din läkare eller en psykolog. Det gäller också om du mår dåligt trots ett lägre värde, och alltid om du svarat något annat än "inte alls" på PHQ-9:s fråga om tankar på att ta livet av dig eller skada dig själv.
Om du redan är i behandling
Använd självskattningstester för att följa dina framsteg i terapi. Om du inte ser förbättring efter några månader, prata med din behandlare om att justera din behandlingsplan.
Om du är osäker
Vid minsta tvivel – kontakta din läkare. Det är vad de är där för. De kan hjälpa dig att tolka ett självskattningstest och besluta nästa steg tillsammans med dig.
Användbara resurser
- 112 — vid akut fara för liv
- 1177 Vårdguiden: 1177 — sjukvårdsrådgivning dygnet runt
- Mind Självmordslinjen: 90101 — dygnet runt, även chatt på mind.se
- Hjälplinjen: 90390 — dygnet runt, för vuxna från 18 år
- Jourhavande medmänniska: 08-702 16 80 — alla nätter kl. 21–06
- Din primärvård: Din läkare kan ge remiss till psykolog eller psykiatri
Hur du använder självskattningstester på bästa sätt
För att få maximalt värde av självskattningstester, följ dessa tips:
1. Var ärlig
Det finns inget rätt eller fel svar. Valet att svara ärligt på frågorna ger dig och eventuella behandlare det mest användbara resultatet.
2. Gör det på rätt sätt
Läs frågorna noggrant. De flesta självskattningstester har en tidsperiod (ofta de senaste två veckorna) – se till att du svarar för rätt tidsperiod.
3. Spåra över tid
Gör samma självskattningstest med jämna mellanrum (t.ex. månatligt) för att spåra dina framsteg. Det är mycket mer värdefullt än ett enstaka värde.
4. Dela resultaten
Om du arbetar med en terapeut eller läkare, dela dina resultat med dem. Använd det för att starta en konversation om din hälsa.
5. Lita på din intuition
Om resultatet inte känns rätt – om du märker att det inte fångar hela bilden – lita på det. Självskattningstester är verktyg, inte profetior.
6. Aldrig bara ett tal
En siffra från ett självskattningstest säger något, men inte allt. Det måste kombineras med professionell bedömning för en fullständig bild.
Observera: Informationen på denna sida är endast avsedd för utbildning och ersätter inte professionell medicinsk bedömning, diagnos eller behandling. Endast legitimerad vårdpersonal kan ställa diagnoser. Kontakta din vårdcentral eller ring 1177 för rådgivning.
Referenser
- Kroenke, K., & Spitzer, R. L. (2002). The PHQ-9: A new depression diagnostic and severity measure. Psychiatric Annals, 32(9), 509-515. doi:10.3928/0048-5713-20020901-06
- Spitzer, R. L., Williams, J. B., Kroenke, K., et al. (2006). A brief measure for assessing generalized anxiety disorder: the GAD-7. Archives of Internal Medicine, 166(10), 1092-1097. doi:10.1001/archinte.166.10.1092
- Arroll, B., Goodyear-Smith, F., Creasey, H., et al. (2010). Validation of PHQ-2 and PHQ-9 to screen for major depression in the primary care population. Annals of Family Medicine, 8(4), 348-353. doi:10.1370/afm.1139
- American Psychiatric Association. (2013). Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (5th ed.). Arlington, VA: American Psychiatric Publishing.
- Mitchell, A. J. (2011). Sensitivity × PPV is a recognized test called the clinical utility index (CUI+). European Journal of Epidemiology, 26(3), 251-252.
- Slade, T., Johnston, A., Oakley Browne, M. A., Andrews, G., & Whiteford, H. (2009). 2007 National Survey of Mental Health and Wellbeing: methods and key findings. Australian & New Zealand Journal of Psychiatry, 43(7), 594-605. doi:10.1080/00048670902970882
- Roeloffs, C., Sherbourne, C., Unützer, J., Fink, A., Tang, L., & Wells, K. B. (2003). Stigma and depression among primary care patients. General Hospital Psychiatry, 25(5), 311-315. doi:10.1016/s0163-8343(03)00066-5
- Babor, T. F., Higgins-Biddle, J. C., Saunders, J. B., & Monteiro, M. G. (2001). The Alcohol Use Disorders Identification Test: guidelines for use in primary care (2nd ed.). Geneva: WHO.
- Levis, B., Benedetti, A., & Thombs, B. D. (2019). Accuracy of Patient Health Questionnaire-9 (PHQ-9) for screening to detect major depression: individual participant data meta-analysis. BMJ, 365, l1476.
- Kroenke, K., Spitzer, R. L., & Williams, J. B. W. (2001). The PHQ-9: Validity of a brief depression severity measure. Journal of General Internal Medicine, 16(9), 606-613. doi:10.1046/j.1525-1497.2001.016009606.x
- Plummer, F., Manea, L., Trepel, D., & McMillan, B. (2016). Screening for anxiety disorders with the GAD-7 and GAD-2: a systematic review and diagnostic meta-analysis. General Hospital Psychiatry, 39, 24-31. doi:10.1016/j.genhosppsych.2015.11.005
- Kroenke, K., Spitzer, R. L., Williams, J. B., Monahan, P. O., & Löwe, B. (2007). Anxiety disorders in primary care: prevalence, impairment, comorbidity, and detection. Annals of Internal Medicine, 146(5), 317-325. doi:10.7326/0003-4819-146-5-200703060-00004
- Cohen, S., Kamarck, T., & Mermelstein, R. (1983). A global measure of perceived stress. Journal of Health and Social Behavior, 24(4), 385–396. doi:10.2307/2136404
- Besèr, A., Sorjonen, K., Wahlberg, K., Peterson, U., Nygren, Å., & Åsberg, M. (2014). Construction and evaluation of a self rating scale for stress-induced Exhaustion Disorder. Scandinavian Journal of Psychology, 55(1), 72–82. doi:10.1111/sjop.12088
- National Institute of Mental Health. (2022). Mental Illness. NIMH. Retrieved from https://www.nimh.nih.gov/health/statistics/mental-illness