Ångesttest (GAD-7)

Gör ångesttestet

Om GAD-7

GAD-7 (Generalized Anxiety Disorder 7-item scale) är ett av de mest använda screeningverktygen för ångest i världen. Det utvecklades av Dr. Robert Spitzer och kollegor vid Columbia University och publicerades första gången 2006.^[1]

Hur tolkas resultaten?

• 0-4 poäng: Minimal ångest
• 5-9 poäng: Mild ångest
• 10-14 poäng: Måttlig ångest
• 15-21 poäng: Svår ångest

Vad är ångest?

Ångest är en normal känsla som alla människor upplever. Det är kroppens sätt att varna oss för potentiella faror. I måttliga doser hjälper ångest oss att prestera bättre och undvika risker.

Ångest blir ett problem när den är överdrivet stark i förhållande till situationen, när den uppkommer utan tydlig anledning, eller när den hindrar dig från att leva ditt liv som du önskar.

Skillnaden mellan ångest och oro

Oro är tankar om framtida problem och är fokuserat i huvudet. Ångest är en känsla som upplevs i hela kroppen med fysiska symtom som hjärtklappning, svettningar och muskelspänningar.

Olika typer av ångesttillstånd

• Generaliserat ångestsyndrom (GAD): Ihållande, överdriven oro för många olika saker
• Paniksyndrom: Återkommande panikattacker
• Social ångest: Intensiv rädsla för sociala situationer
• Specifika fobier: Intensiv rädsla för specifika saker eller situationer
• Agorafobi: Rädsla för platser där det är svårt att fly

Vanliga symtom på ångest

Fysiska symtom

• Hjärtklappning eller snabb puls
• Svettningar
• Skakningar eller darrningar
• Andfåddhet eller känsla av att kvävas
• Bröstsmärtor eller obehag i bröstet
• Illamående eller magbesvär
• Yrsel eller svimningskänsla
• Domningar eller stickningar
• Muskelspänningar

Psykiska symtom

• Oro och anspänning
• Rastlöshet
• Svårighet att koncentrera sig
• Irritabilitet
• Sömnproblem
• Rädsla för att tappa kontrollen
• Överdriven oro över framtiden

Behandling av ångest

Ångest är ett av de mest behandlingsbara psykiska tillstånden. Med rätt behandling kan de flesta få betydande lindring.

Psykoterapi

Kognitiv beteendeterapi (KBT) är förstahandsbehandling för de flesta ångesttillstånd. KBT hjälper dig att identifiera och utmana orostankar samt gradvis utsätta dig för det du är rädd för.

Medicinering

SSRI-preparat (selektiva serotoninåterupptagshämmare) är den vanligaste medicinska behandlingen för ångest. Medicinering kan kombineras med psykoterapi för bättre resultat.

Självhjälp

• Andningstekniker: Lugnar nervsystemet vid akut ångest
• Mindfulness: Minskar oro genom att fokusera på nuet
• Tankedagbok: Utmana negativa tankemönster
• Fysisk aktivitet: Minskar ångest genom att frigöra endorfiner
• Sömnhygien: God sömn är grundläggande för psykisk hälsa

Vanliga frågor om ångesttestet

Är testet gratis?

Ja, testet är helt gratis och anonymt. Dina svar sparas inte och delas inte med någon.

Kan testet ge mig en diagnos?

Nej, testet är ett screeningverktyg, inte ett diagnostiskt instrument. Endast kvalificerad vårdpersonal kan ställa en diagnos. Om testet indikerar högre ångestnivå, rekommenderar vi att du söker professionell bedömning.

Hur ofta kan jag göra testet?

Du kan göra testet så ofta du vill. Många följer sin ångest över tid genom att göra testet var eller varannan vecka för att se mönster och trender.

Vad gör jag om jag får ett högt resultat?

Om du får ett resultat som indikerar måttlig eller svår ångest, rekommenderar vi att du kontaktar din vårdcentral för en bedömning. Du kan också ringa 1177 för rådgivning.

Vad testet mäter – och vad det inte mäter

GAD-7 mäter hur ofta du under de senaste två veckorna har haft sju vanliga symtom på generaliserat ångestsyndrom – till exempel svårt att slappna av, rastlöshet och överdriven oro. Det är ett screeninginstrument, konstruerat för att fånga upp personer som bör utredas vidare, inte för att ställa en diagnos.

Testet skiljer inte mellan generaliserat ångestsyndrom och andra ångesttillstånd som paniksyndrom, social ångest eller specifika fobier – symtomen överlappar, men orsaker och behandling kan skilja sig åt. Det fångar inte heller tvångssyndrom (OCD) eller posttraumatisk stress, som har egna, separata screeninginstrument. Och det säger ingenting om varför du mår som du gör; ett högt poäng kan lika gärna spegla en tillfällig kris som ett mer varaktigt mönster.

Testet bygger dessutom på självskattning, vilket har egna begränsningar – du kan omedvetet under- eller överskatta symtomens frekvens. Ångest och nedstämdhet förekommer också ofta tillsammans – har du även känt dig nedstämd kan det vara värt att läsa mer om depression. En diagnos kräver alltid ett kliniskt samtal med en läkare eller psykolog.

Vad forskningen säger om ångest

Ångestsyndrom hör till de vanligaste psykiatriska tillstånden. Sammanställningar av epidemiologiska studier uppskattar att omkring en tredjedel av alla människor någon gång under livet uppfyller kriterierna för ett ångestsyndrom, med högre förekomst hos kvinnor än män^[2]. De flesta som söker vård gör det sent – ofta flera år efter att symtomen började – eftersom ångest lätt förväxlas med ett personlighetsdrag ("jag är bara en orolig person") snarare än ett behandlingsbart tillstånd.

Gränsen mellan normal oro och ångestsyndrom handlar inte om att känslan finns, utan om proportion och funktion: oron är svår att kontrollera, står inte i rimlig proportion till det faktiska hotet, och stör sömn, arbete eller relationer. Obehandlad ångest driver ofta ett mönster där undvikande beteenden kortsiktigt minskar obehaget men på sikt förstärker och vidmakthåller ångesten – en av grundtankarna bakom KBT:s exponeringsbaserade metoder.

Ångest har både en inlärd och en biologisk komponent, vilket är en av anledningarna till att både psykologisk behandling och, i vissa fall, läkemedel kan vara verksamma. Den goda nyheten är att ångest är ett av de mest välbehandlade psykiatriska tillstånden, och att effekten av KBT ofta kvarstår efter avslutad behandling.

Så tolkar du ditt resultat i praktiken

Poängen ovan (0–21) delas in i fyra band, men banden säger mer om hur mycket stöd som brukar behövas än om exakt hur du mår:

• 0–4, minimal ångest: Nivån ligger inom vad som räknas som normal variation. Fortsätt med det som redan fungerar.
• 5–9, mild ångest: Värt att öva på hanteringsstrategier innan symtomen eventuellt växer, men sällan skäl att söka vård enbart för detta.
• 10–14, måttlig ångest: Här är sannolikheten för ett kliniskt ångestsyndrom påtagligt förhöjd. Ett samtal med vårdcentralen är rimligt, särskilt om nivån håller i sig över flera veckor.
• 15–21, svår ångest: Rekommendationen är att söka professionell bedömning inom kort. Testet ersätter inte den bedömningen, men det kan vara ett bra underlag att ta med till samtalet.

Ett enstaka test säger begränsat. Gör gärna om testet efter ett par veckor – en tydlig riktning, upp eller ner, är ofta mer informativ än en enskild siffra.