Ångesttest (GAD-7)

Ångesttest online – gör GAD-7 här

Det här är ett gratis ångesttest online baserat på GAD-7: sju frågor om de senaste två veckorna som tar ungefär två minuter. Du får en poäng mellan 0 och 21 och tips efter ditt resultat. Testet är ett screeningverktyg och ingen diagnos.

Vad är GAD-7?

GAD-7 är en skattningsskala med sju frågor som mäter hur ofta du under de senaste två veckorna har besvärats av oro och ångest. Den används som screening, inte som diagnos.

GAD-7 (Generalized Anxiety Disorder 7-item scale) är ett av de mest använda screeningverktygen för ångest i världen. Det utvecklades av Dr. Robert Spitzer och kollegor vid Columbia University och publicerades första gången 2006.^[1]

Hur tolkas resultaten?

• 0-4 poäng: Minimal ångest
• 5-9 poäng: Mild ångest
• 10-14 poäng: Måttlig ångest
• 15-21 poäng: Svår ångest

Hur tolkar man resultatet på GAD-7?

Du lägger ihop poängen från de sju frågorna, 0 till 21 totalt. Gränserna är 0–4 minimal, 5–9 mild, 10–14 måttlig och 15–21 svår ångest. Poängen ger en fingervisning, inte en diagnos.

Poängen ovan (0–21) delas in i fyra band, men banden säger mer om hur mycket stöd som brukar behövas än om exakt hur du mår:

• 0–4, minimal ångest: Nivån ligger inom vad som räknas som normal variation. Fortsätt med det som redan fungerar.
• 5–9, mild ångest: Värt att öva på hanteringsstrategier innan symtomen eventuellt växer, men sällan skäl att söka vård enbart för detta.
• 10–14, måttlig ångest: Här är sannolikheten för ett kliniskt ångestsyndrom påtagligt förhöjd. Ett samtal med vårdcentralen är rimligt, särskilt om nivån håller i sig över flera veckor.
• 15–21, svår ångest: Rekommendationen är att söka professionell bedömning inom kort. Testet ersätter inte den bedömningen, men det kan vara ett bra underlag att ta med till samtalet.

Ett enstaka test säger begränsat. Gör gärna om testet efter ett par veckor – en tydlig riktning, upp eller ner, är ofta mer informativ än en enskild siffra.

Vad mäter GAD-7 – och vad mäter det inte?

GAD-7 mäter hur ofta du under de senaste två veckorna har haft sju vanliga symtom på generaliserat ångestsyndrom – till exempel svårt att slappna av, rastlöshet och överdriven oro. Det är ett screeninginstrument, konstruerat för att fånga upp personer som bör utredas vidare, inte för att ställa en diagnos.

Testet skiljer inte mellan generaliserat ångestsyndrom och andra ångesttillstånd som paniksyndrom, social ångest eller specifika fobier – symtomen överlappar, men orsaker och behandling kan skilja sig åt. Det fångar inte heller tvångssyndrom (OCD) eller posttraumatisk stress, som har egna, separata screeninginstrument. Och det säger ingenting om varför du mår som du gör; en hög poäng kan lika gärna spegla en tillfällig kris som ett mer varaktigt mönster.

Testet bygger dessutom på självskattning, vilket har egna begränsningar – du kan omedvetet under- eller överskatta symtomens frekvens. Ångest och nedstämdhet förekommer också ofta tillsammans – har du även känt dig nedstämd kan det vara värt att läsa mer om depression. En diagnos kräver alltid ett kliniskt samtal med en läkare eller psykolog.

Ångest eller depression? Testa även PHQ-9

GAD-7 mäter ångest, inte depression. Vill du undersöka nedstämdhet finns ett eget test, PHQ-9, som mäter depressionssymtom. Ångest och nedstämdhet förekommer ofta samtidigt, så många har nytta av att göra båda.

Skillnaden i korthet: ångest handlar mest om oro, spändhet och rastlöshet. Depression handlar mer om nedstämdhet och om att inget känns som förut. Ingen av skalorna kan avgöra vilket du har. Det bedömer en läkare eller psykolog i ett samtal.

Du hittar depressionstestet (PHQ-9) här på sajten, och mer om tillståndet i vår guide om depression.

Vad gör jag med mitt resultat?

Vid minimal eller mild poäng räcker det ofta med egna strategier och att göra om testet om ett par veckor. Vid måttlig eller svår poäng är det rimligt att kontakta din vårdcentral, eller ringa 1177 för rådgivning. Testet är ingen diagnos.

• Spara poängen. Den kan vara ett underlag att ta med till samtalet på vårdcentralen.
• Mät över tid. En tydlig riktning, upp eller ner, säger mer än en enskild siffra.
• Prova självhjälp. Andningsövningar, tankedagbok och sömn finns beskrivna under behandling av ångest. Läs även Hur slutar man oroa sig?.
• Sök hjälp tidigare om det är svårt. Om ångesten påverkar sömn, arbete eller relationer är det ett skäl att söka vård, oavsett poäng.

Coaching ersätter inte vård. Vid ångest som tar över vardagen är vårdcentralen rätt väg. Vill du ha stöd i det som ligger runtomkring, som vanor, återhämtning och hur du pratar om det med andra, finns coaching som komplement.

Vad är ångest?

Ångest är en normal känsla som alla människor upplever. Det är kroppens sätt att varna oss för potentiella faror. I måttliga doser hjälper ångest oss att prestera bättre och undvika risker.

Ångest blir ett problem när den är överdrivet stark i förhållande till situationen, när den uppkommer utan tydlig anledning, eller när den hindrar dig från att leva ditt liv som du önskar.

Skillnaden mellan ångest och oro

Oro är tankar om framtida problem och är fokuserat i huvudet. Ångest är en känsla som upplevs i hela kroppen med fysiska symtom som hjärtklappning, svettningar och muskelspänningar.

Olika typer av ångesttillstånd

• Generaliserat ångestsyndrom (GAD): Ihållande, överdriven oro för många olika saker
• Paniksyndrom: Återkommande panikattacker
• Social ångest: Intensiv rädsla för sociala situationer
• Specifika fobier: Intensiv rädsla för specifika saker eller situationer
• Agorafobi: Rädsla för platser där det är svårt att fly

Symtom på ångest

Fysiska symtom

• Hjärtklappning eller snabb puls
• Svettningar
• Skakningar eller darrningar
• Andfåddhet eller känsla av att kvävas
• Bröstsmärtor eller obehag i bröstet
• Illamående eller magbesvär
• Yrsel eller svimningskänsla
• Domningar eller stickningar
• Muskelspänningar

Psykiska symtom

• Oro och anspänning
• Rastlöshet
• Svårighet att koncentrera sig
• Irritabilitet
• Sömnproblem
• Rädsla för att tappa kontrollen
• Överdriven oro över framtiden

Behandling av ångest

Ångest går ofta att behandla. Med rätt behandling kan många få betydande lindring.

Psykoterapi

Kognitiv beteendeterapi (KBT) är förstahandsbehandling för de flesta ångesttillstånd. KBT hjälper dig att identifiera och utmana orostankar samt gradvis utsätta dig för det du är rädd för.

Medicinering

SSRI-preparat (selektiva serotoninåterupptagshämmare) är den vanligaste medicinska behandlingen för ångest. Medicinering kan kombineras med psykoterapi för bättre resultat.

Självhjälp

• Andningstekniker: Lugnar nervsystemet vid akut ångest
• Mindfulness: Minskar oro genom att fokusera på nuet
• Tankedagbok: Utmana negativa tankemönster
• Fysisk aktivitet: Kan minska ångest
• Sömnhygien: God sömn är grundläggande för psykisk hälsa

Vanliga frågor om ångesttestet

Vad är GAD-7?

GAD-7 är en skattningsskala med sju frågor som mäter hur ofta du under de senaste två veckorna har besvärats av oro och ångest. Den används som screening och ställer ingen diagnos.

Hur tolkar jag min poäng på GAD-7?

Poängen går från 0 till 21: 0–4 är minimal, 5–9 mild, 10–14 måttlig och 15–21 svår ångest. Poängen är en fingervisning och ingen diagnos.

Vad mäter GAD-7 inte?

GAD-7 skiljer inte mellan olika ångesttillstånd, fångar inte tvångssyndrom eller posttraumatisk stress och säger inget om varför du mår som du gör. Det bygger dessutom på självskattning.

Kan jag ha både ångest och depression?

Ja, ångest och nedstämdhet förekommer ofta tillsammans. GAD-7 mäter bara ångest. Depressionssymtom kan du undersöka med PHQ-9, och en diagnos kräver alltid ett samtal med läkare eller psykolog.

Är testet gratis?

Ja, testet är helt gratis och anonymt. Dina svar sparas inte och delas inte med någon.

Kan testet ge mig en diagnos?

Nej, testet är ett screeningverktyg, inte ett diagnostiskt instrument. Endast kvalificerad vårdpersonal kan ställa en diagnos. Om testet indikerar högre ångestnivå, rekommenderar vi att du söker professionell bedömning.

Hur ofta kan jag göra testet?

Du kan göra testet så ofta du vill. Många följer sin ångest över tid genom att göra testet var eller varannan vecka för att se mönster och trender.

Vad gör jag om jag får ett högt resultat?

Om du får ett resultat som indikerar måttlig eller svår ångest, rekommenderar vi att du kontaktar din vårdcentral för en bedömning. Du kan också ringa 1177 för rådgivning.

Vad forskningen säger om ångest

Ångestsyndrom hör till de vanligaste psykiatriska tillstånden. Sammanställningar av epidemiologiska studier uppskattar att omkring en tredjedel av alla människor någon gång under livet uppfyller kriterierna för ett ångestsyndrom, med högre förekomst hos kvinnor än män^[2]. De flesta som söker vård gör det sent – ofta flera år efter att symtomen började – eftersom ångest lätt förväxlas med ett personlighetsdrag ("jag är bara en orolig person") snarare än ett behandlingsbart tillstånd.

Gränsen mellan normal oro och ångestsyndrom handlar inte om att känslan finns, utan om proportion och funktion: oron är svår att kontrollera, står inte i rimlig proportion till det faktiska hotet, och stör sömn, arbete eller relationer. Obehandlad ångest driver ofta ett mönster där undvikande beteenden kortsiktigt minskar obehaget men på sikt förstärker och vidmakthåller ångesten – en av grundtankarna bakom KBT:s exponeringsbaserade metoder.

Ångest har både en inlärd och en biologisk komponent, vilket är en av anledningarna till att både psykologisk behandling och, i vissa fall, läkemedel kan vara verksamma. Den goda nyheten är att ångest är ett av de mest välbehandlade psykiatriska tillstånden, och att effekten av KBT ofta kvarstår efter avslutad behandling.