Utmattningsdepression

Vad är utmattningsdepression?

Utmattningsdepression är inte en egen diagnos. Ordet används i vardagsspråk, och ibland även av vårdpersonal, för att beskriva två olika situationer: att utmattningssyndrom och egentlig depression förekommer samtidigt hos samma person, eller att en utmattning som pågått länge gradvis övergår i en depression. Det finns ingen diagnoskod som heter "utmattningsdepression", och ingen egen uppsättning kriterier.

Det gör inte tillståndet mindre verkligt – tvärtom är kombinationen vanlig. Den som söker vård för långvarig utmattning uppfyller ofta samtidigt kriterierna för en depression, eftersom de två tillstånden delar flera symtom och samma bakomliggande orsak: långvarig stress utan tillräcklig återhämtning. Skillnaden mellan att kalla det "utmattning med inslag av nedstämdhet" och "utmattningsdepression" är ofta bara en fråga om hur uttalad depressionsdelen har blivit.

Just för att ordet inte pekar på en enda sak är det viktigt att veta vilka två tillstånd det faktiskt handlar om, så att du kan beskriva rätt saker när du söker hjälp.

Symtom vid utmattningsdepression

Symtombilden är en blandning av de två tillståndens respektive kärnsymtom. Från utmattningen kommer kroppens och hjärnans utmattningssymtom:

• Extrem trötthet som inte går bort med vanlig vila eller sömn.
• Koncentrations- och minnessvårigheter, ofta beskrivet som "hjärndimma".
• Kroppsliga besvär som huvudvärk, spänningar och mag-tarmproblem.
• Ljud- och intryckskänslighet.

Från depressionen kommer symtom som riktar sig mer mot känsloliv och självbild:

• Nedstämdhet under större delen av dagen, nästan varje dag.
• Minskat intresse eller lust för sådant som tidigare kändes meningsfullt.
• Skuldkänslor och känsla av att vara värdelös.
• Hopplöshet, och i tyngre fall tankar på döden eller på att inte vilja leva.

Ju mer av det andra stycket du känner igen, desto viktigare är det att inte bara beskriva tröttheten för vårdcentralen, utan också stämningsläget.

Utmattningssyndrom eller depression – vad skiljer dem?

De två tillstånden hör hemma i olika system, och det är precis det som gör att ordet "utmattningsdepression" uppstår och skapar förvirring. Utmattningssyndrom är en svensk diagnos. Socialstyrelsen införde den i den svenska sjukdomsklassifikationen med en egen kod (F43.8A), just för att fånga upp ett mönster av stressrelaterad utmattning som svensk sjukvård såg mycket av men som inte passade in i de internationella diagnossystemen. Enligt sidan om utmattningssyndrom försvinner diagnosen när ICD-11 införs i januari 2028. Diagnosen finns i praktiken inte i DSM-5, det amerikanska klassifikationssystem som annars styr psykiatrisk diagnostik i stora delar av världen.

Egentlig depression är internationell och beskrivs i både DSM-5 och den internationella sjukdomsklassifikationen, med sänkt stämningsläge och minskat intresse som kärnkriterier. Läs mer om kriterierna på sidan om depression.

Det är därför en läsare i ett annat land sällan stöter på ordet "utmattningsdepression" – där hamnar samma bild i stället oftast under depression, eller beskrivs som "burnout". Internationellt räknas burnout, enligt Världshälso- organisationens klassifikation, som ett arbetsrelaterat fenomen och inte som en medicinsk diagnos i sig. Det är alltså inte samma sak som den svenska diagnosen utmattningssyndrom, även om orden ofta används om varandra i dagligt tal.

Läs mer om vad som faktiskt krävs för respektive diagnos på utmattningssyndrom och depression – den här sidan upprepar inte deras kriterier, utan förklarar var de möts.

När utmattning glider över i depression

Ett vanligt förlopp är att utmattningen kommer först. Kroppen och hjärnan orkar allt mindre, sömnen blir sämre, och vardagen krymper. Om belastningen fortsätter, eller om personen redan bar på en sårbarhet för depression, kan det som började som ren utmattning gradvis utvecklas till en egentlig depression.

Ett tecken att vara uppmärksam på är när tröttheten inte längre är det som dominerar bilden. Om du märker att du tappat lusten till sådant du annars tycker om, att du bär på skuldkänslor du inte kan förklara, eller att tankarna börjar kretsa kring att inte vara värd något – då har bilden sannolikt förskjutits mot depression, även om utmattningen som utlöste allt fortfarande finns kvar.

Det är precis den förskjutningen som gör att en och samma person kan gå från att "bara" vara utmattad till att uppfylla kriterierna för depression. Ingen ny diagnos med egen kod sätts någonsin på det – bara två diagnoser, samtidigt eller efter varandra.

Finns det ett test för utmattningsdepression?

Nej, inget test mäter "utmattningsdepression" som sådan, eftersom det inte är ett eget tillstånd att mäta. Det som finns är separata självskattningstest för de två delarna: ett test för utmattning (KEDS) och ett test för depression.

Ett självskattningstest, oavsett vilket, ställer aldrig en diagnos. Det kan bara ge en fingervisning om att en professionell bedömning är värd att göra. Känner du igen dig i frågorna i båda testen är det ett skäl att ta upp båda delarna med vårdcentralen – inte att vänta på ett tredje test som inte finns.

Vad du kan göra nu

Oavsett var på skalan mellan ren utmattning och egentlig depression du befinner dig, finns det steg som hjälper redan innan en bedömning är gjord:

• Skriv ner vad du märker av just nu – tröttheten, sömnen, men också stämningsläget och lusten. Det gör det lättare att beskriva helheten för vårdcentralen i stället för att bara nämna det som känns mest akut.
• Prioritera återhämtning och sömn så gott det går, även om det känns otillräckligt.
• Läs om stresshantering och återhämtning för konkreta steg du kan börja med redan i dag.
• Vänta inte på att det ska gå över av sig själv, särskilt inte om nedstämdheten eller hopplösheten väger allt tyngre.

Får du tankar på att livet inte är värt att leva, eller på att skada dig själv: ta det på allvar och sök hjälp samma dag. Se krissidan för nummer och vägar in.

Så söker du hjälp i Sverige

Vårdcentralen är rätt ingång för både utmattningssyndrom och depression – du behöver ingen remiss. Beskriv båda delarna av bilden: tröttheten och stämningsläget. Vårdcentralen gör bedömningen, sätter ihop en plan utifrån vilken av de två bilderna som väger tyngst just då, och remitterar vidare vid behov.

Behandlingen riktas mot de delar som faktiskt finns hos dig. Vid utmattning handlar det ofta i första hand om vila, avlastning och en gradvis återgång till aktivitet. Vid depression kan samtalsbehandling, och ibland läkemedel, bli aktuellt. Vad som passar dig avgör läkaren – ring 1177 om du är osäker. Är arbetet en stor del av belastningen kan även företagshälsovården vara en väg in.

Coaching ersätter inte den här utredningen och behandlingen. Vill du ha stöd i det som ligger runtomkring – vanor, gränssättning, hur du pratar om det på jobbet – kan ett coachsamtal vara ett komplement vid sidan av vården. Läs mer om skillnaden mellan coaching och terapi om du är osäker på vad som passar dig.