I korthet

  • Stress: en reaktion på en belastning, till exempel för höga krav eller för lite tid, som lättar när belastningen minskar
  • Ångest: oro som känns i kroppen och som kan finnas kvar utan tydlig yttre orsak eller vara större än det som hänt
  • Lika i kroppen: hjärtklappning, spända muskler, ont i magen och sömnproblem finns vid båda
  • Så skiljer du dem åt: fråga vad som utlöser känslan och om den avtar när du får vila
  • Ont i bröstet: ska alltid bedömas av vården, och vid kraftig eller ihållande smärta ringer du 112

Är stress och ångest samma sak?

Nej. Stress är kroppens svar på en belastning du kan peka ut, och ångest är en oro som känns i kroppen och som kan finnas kvar även när belastningen är borta. De överlappar kraftigt och kan förekomma samtidigt, men de är inte samma sak.

1177 beskriver stress som en reaktion i kroppen som ger dig mer kraft ett tag. Vanliga orsaker är att du har för höga krav på dig själv, att tiden inte räcker till eller att du är i en svår situation på jobbet, i skolan eller hemma. Så länge du får tid för återhämtning och sömn klarar kroppen stressiga perioder utan att ta skada.

Om ångest skriver 1177 att den är en oro som känns i kroppen. Den kan kännas obehaglig och skrämmande, men den är inte farlig. Ångest är alltså inte bara en tanke. Den sitter i kroppen, precis som stressen.

Stress vs ångest – hur vet man vilket det är?

Fråga dig vad som sätter igång känslan och vad som händer när du får vila. Lättar det när uppgiften är gjord eller kalendern är tom är det oftast stress. Kommer oron även när allt är lugnt, eller gäller den sådant som inte har hänt, pekar det mot ångest.

Fyra frågor hjälper dig att sortera:

  • Orsak. Kan du peka på vad som tar för mycket tid eller ork? Stress har oftast en sådan orsak. Ångest kan komma utan att du hittar någon, eller vara större än det som faktiskt hänt.
  • Förlopp. Avtar det när belastningen minskar, till exempel på semestern? Då är stress det troliga. Står oron kvar är det värt att fundera på ångest.
  • Innehåll. Stress låter ofta som ”jag hinner inte”. Ångest låter oftare som ”tänk om”, med rädsla för att något ska gå fel.
  • Undvikande. Ångest får dig ofta att undvika det du är rädd för, och undvikandet lugnar stunden men gör rädslan starkare nästa gång. Stress får dig snarare att skynda på.

Det här är en tumregel, inte en diagnos. Många har båda samtidigt, och bara en bedömning av vården kan säga vad det är i ditt fall.

Stress och ångest – symtom som är lika och symtom som skiljer

De flesta kroppsliga symtom finns vid båda, och därför går de inte att använda för att skilja stress från ångest. Det som skiljer är oftare vad tankarna handlar om och vad som får det att lätta.

1177 nämner vid stress bland annat sömnproblem, ont i magen och huvudet, muskelspänning, irritation, svårt att koncentrera sig och negativa tankar. Oro eller ångest kan enligt samma sida också höra till bilden. Vid ångest sitter oron i kroppen på samma sätt, men tankarna kretsar oftare kring det som kan hända.

Stress som pågår länge utan återhämtning kan slå i botten. Du kan läsa om hur det ser ut i stress och i utmattningssyndrom. Ångest som är ständig och gäller allt beskrivs i generaliserad ångest. Att ångest och stress hänger ihop biologiskt går igenom Allt om ångest.

Stress och ångest – fysiska symtom i bröst, hjärta, mage och huvud

Hjärtklappning, tryck över bröstet, ont i magen och spända muskler kan komma av både stress och ångest, och kroppen skiljer inte mellan dem. Det som däremot aldrig går att avgöra själv är om bröstsmärta har en psykisk orsak. Ont i bröstet ska alltid bedömas av vården.

  • Bröst. Får du ont eller tryck i bröstet, särskilt om det är kraftigt, ihållande, strålar mot arm, nacke eller käke eller kommer med andnöd, ska du ringa 112. Gissa inte själv att det är ångest.
  • Hjärtklappning. 1177 nämner hjärtklappning bland de skäl att söka hjälp vid hög stress. Återkommer den bör den bedömas av vården.
  • Mage och huvud. Ont i magen och huvudet hör enligt 1177 till stressens vanliga tecken.
  • Yrsel och illamående. De kan ha många orsaker, också sådana som inte har med psyket att göra. Återkommer de bör vården bedöma dem i stället för att du tolkar dem själv.

Fler kroppsliga tecken på stress finns i stressens fysiska symtom.

Kan man få panikångest av stress?

Det går inte att svara ett enkelt ja eller nej. En panikattack kan komma under en tung period, men det betyder inte att stressen är orsaken, och stress leder inte alltid till panik. Det är vården som bedömer vad som ligger bakom.

1177 beskriver paniksyndrom som att du har haft flera panikattacker och är rädd för att det ska hända igen. Rädslan för nästa attack kan i sig hålla oron igång. En enstaka attack är inte detsamma som paniksyndrom. Sök vård om du har återkommande attacker.

Läs mer i paniksyndrom, i panikattack – vad du kan göra och i till dig som har panikångest.

Stress eller ångest på jobbet – hur märker man skillnaden?

På jobbet är stress oftast kopplad till arbetsmängd, tidspress och oklara krav, medan ångest oftare kopplas till rädsla för att bli bedömd, misslyckas eller möta en viss person eller situation. Ett tecken är om det lättar när arbetsmängden minskar eller om oron följer med oavsett läge.

Båda kan finnas samtidigt, och långvarig belastning gör oron lättare att väcka. Vad som kännetecknar stress i arbetet finns i arbetsrelaterad stress och symtom på stress på jobbet. Ångest som gäller möten, chefen eller att gå dit beskrivs i ångest på jobbet.

Stress eller ångest – test: finns det något som visar vilket det är?

Nej, inget test kan på egen hand avgöra om du har stress eller ångest. Ett självtest kan ge en fingervisning om hur du mår just nu, men det ersätter inte en bedömning.

Sajten har två test som mäter olika saker:

  • Det stresstest som bygger på PSS-10 mäter hur hanterbar du upplevt din tillvaro den senaste månaden. Det ställer ingen diagnos.
  • Det ångesttest som bygger på GAD-7 mäter hur ofta du under de senaste två veckorna haft sju vanliga symtom på generaliserat ångestsyndrom, till exempel överdriven oro. Det är ett screeninginstrument och ställer inte heller diagnos.

Du kan göra båda och jämföra, men en hög poäng på det ena betyder inte att det andra är fel. Resultatet säger inte varför du mår som du gör.

När ska du söka hjälp vid stress eller ångest?

Sök hjälp om det du känner:

  • håller i sig vecka efter vecka eller blir starkare,
  • förstör sömnen eller påverkar jobb och vardag,
  • får dig att undvika saker eller ge dig panikattacker,
  • följs av hjärtklappning, andnöd eller smärta i bröstet som du inte får förklarad,
  • följs av nedstämdhet, hopplöshet eller tankar på att ta ditt liv.

1177 uppmanar den som mår dåligt av stress att söka hjälp så snart som möjligt, hos vårdcentralen eller företagshälsovården, särskilt vid stor stress tillsammans med sömnproblem, ångest eller hjärtklappning. Du kan också ringa 1177 för rådgivning. Ont i bröstet som är kraftigt eller håller i sig bedömer du inte själv: ring 112.

Coaching ersätter inte vård. Vill du ha stöd i det som ligger runtomkring, som att minska belastningen, planera återhämtning och sätta gränser, finns det hos oss. Mer om vad som hjälper mot stress finns i stresshantering.

Mår du dåligt? Ring 1177 för rådgivning. Vid akut fara: 112. Mind Självmordslinjen: 90101. Se krissidan.