Läs även
Vill du förstå modellen bakom arbetsrelaterad stress – krav, kontroll och vägen mot utbrändhet? Läs Arbetsrelaterad stress – teorin om utbrändhet.
Arbetsrelaterad stress uppstår när kraven på jobbet överstiger de resurser du har tillgängliga.[1] En viss mängd stress kan vara stimulerande och hjälpa dig prestera. Men när stressen blir kronisk börjar den tära på både kropp och psyke.
Vanliga orsaker till jobbstress
Arbetsrelaterad stress beror sällan på en enda faktor. Ofta är det en kombination av flera saker:
🏋️ Hög arbetsbelastning
För mycket att göra på för lite tid. Ständiga deadlines, överfulla kalendrar och känslan av att aldrig bli klar.
🎮 Brist på kontroll
Att inte ha inflytande över hur, när eller var du utför ditt arbete. Detaljstyrning och mikromanagement.
❓ Oklara förväntningar
Otydliga roller, motstridiga instruktioner eller att inte veta vad som förväntas av dig.
⚔️ Konflikter och dåligt klimat
Osämja med kollegor eller chefer, mobbing, eller en kultur präglad av konkurrens snarare än samarbete.
📵 Ständig tillgänglighet
Förväntningar om att svara på mail kvällar och helger. Gränsen mellan jobb och fritid suddas ut.
😶 Bristande uppskattning
Att jobba hårt utan att få erkännande. Känslan av att vara osynlig eller utbytbar.[5]
Symptom på arbetsrelaterad stress
Tidiga varningssignaler
- Svårt att släppa jobbtankar på fritiden
- Sömnproblem - svårt att somna eller vaknar med jobbet i huvudet
- Irritabilitet och kort stubin
- Trötthet trots vila
- Minskad motivation
Mer allvarliga tecken
- Ångest inför arbetsdagen
- Fysiska symtom: huvudvärk, magproblem, hjärtklappning
- Koncentrationssvårigheter och glömska
- Cynism och distans gentemot jobbet
- Social tillbakadragenhet
När blir det utbrändhet?
Om dessa symtom pågår över lång tid utan åtgärd riskerar du utmattningssyndrom.[2] Läs mer i vår guide om utbrändhet.
Strategier för att hantera jobbstress
Det du kan göra själv
Sätt tydliga gränser
Bestäm när arbetsdagen slutar. Stäng av jobbmejlen efter arbetstid. Det är okej att inte vara tillgänglig dygnet runt.
Prioritera smart
Allt är inte lika viktigt. Använd Eisenhower-matrisen: Vad är brådskande OCH viktigt? Fokusera där.
Ta pauser
Jobba inte igenom lunchen. Ta mikropauser varje timme. Din hjärna behöver vila för att prestera.
Rör på dig
Motion är en av de mest effektiva stresshanteringsmetoderna. En promenad på lunchen gör stor skillnad.
Sov ordentligt
Sömn är icke-förhandlingsbart. Utan sömn har du inga resurser att hantera stress med.
Prata om det
Dela med dig till någon du litar på. Att sätta ord på stressen kan i sig vara läkande.
På arbetsplatsen
- Prata med din chef - Om arbetsbelastningen är ohållbar behöver det kommuniceras. Förbered konkreta exempel.
- Diskutera prioriteringar - Fråga: "Om jag inte hinner allt, vad ska jag prioritera?"
- Föreslå förbättringar - Finns det arbetssätt som kan effektiviseras?
- Använd företagshälsovården - Många har tillgång till samtalsstöd via jobbet.
När stressen beror på arbetsplatsen
Ibland ligger problemet inte hos dig utan i organisationen. Dåligt ledarskap, bristande resurser eller en toxisk kultur går inte att lösa med mindfulness eller bättre sömn.[3]
I sådana fall kan du behöva:
- Dokumentera och rapportera problem
- Ta hjälp av HR eller fackförbund
- Överväga att byta jobb eller avdelning
Arbetsgivarens ansvar
Enligt arbetsmiljölagen har arbetsgivaren ansvar för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.[4] Det inkluderar att förebygga ohälsosam arbetsbelastning. Du har rätt till en hållbar arbetssituation.
Behöver du stöd?
Arbetsrelaterad stress ska tas på allvar. Det finns hjälp att få.
- Gör vårt stresstest
- Kontakta företagshälsovården
- Prata med din vårdcentral
- Boka samtal hos oss
Obs: Denna artikel är informativ och ersätter inte professionell vård. Vid psykisk ohälsa, kontakta din vårdcentral eller ring 1177. Vid akut kris: 112 eller krisstöd.
Vetenskapliga referenser
- Karasek, R. & Theorell, T. (1990). Healthy Work: Stress, Productivity, and the Reconstruction of Working Life. Basic Books.
- Maslach, C. & Leiter, M. P. (2016). Understanding the burnout experience: Recent research and its implications for psychiatry. World Psychiatry, 15(2), 103-111. doi:10.1002/wps.20311
- Stansfeld, S. & Candy, B. (2006). Psychosocial work environment and mental health - a meta-analytic review. Scandinavian Journal of Work, Environment & Health, 32(6), 443-462. doi:10.5271/sjweh.1050
- Arbetsmiljoverket. (2015). Organisatorisk och social arbetsmiljo (AFS 2015:4). Arbetsmiljoverkets forfattningssamling.
- Siegrist, J. (1996). Adverse health effects of high-effort/low-reward conditions. Journal of Occupational Health Psychology, 1(1), 27-41. doi:10.1037/1076-8998.1.1.27
Vill du prata med någon?
Boka ett kostnadsfritt första samtal för att diskutera din situation.
Boka kostnadsfritt samtal