Fibromyalgi och psykisk hälsa

Vad är fibromyalgi?

Fibromyalgi är ett kroniskt tillstånd med utbredd smärta i muskler, senor och bindväv över stora delar av kroppen. Standardprover som röntgen och blodprov visar inget onormalt – inte för att smärtan är inbillad, utan för att problemet inte sitter i vävnaden utan i hur nervsystemet tolkar signaler.

Ordet är sammansatt: fibro syftar på bindväv (latinets fibra, tråd), myo på muskel (grekiskans myos) och algi på smärta (grekiskans algos). Fibromyalgi betyder alltså ordagrant smärta i muskler och bindväv – en beskrivning av var smärtan sitter, inte en förklaring till varför.

En av de mest använda förklaringsmodellerna kallas central sensitisering. Nervsystemets smärtsystem har blivit överkänsligt och förstärker signaler som normalt skulle tolkas som obehag, inte som smärta. Muskler och leder är i grunden friska – det är larmsystemet som ställt om.

Varför hänger fibromyalgi ihop med ångest och depression?

Sambandet går åt båda hållen. Att leva med ständig, osynlig smärta som ofta ifrågasätts sliter på det psykiska måendet.^[1] Stress, ångest och nedstämdhet tycks i sin tur göra smärtsystemet mer känsligt, vilket förstärker smärtan.^[1]

Depression och ångest förekommer ofta tillsammans med fibromyalgi. Det gör tillståndet lätt att blanda ihop med en ren psykisk diagnos – men sambandet är dubbelriktat, inte ett tecken på att smärtan egentligen handlar om psyket. Se depression och generaliserat ångestsyndrom för hur de tillstånden ser ut på egen hand.

En trolig förklaring är att smärta, sömn och stämningsläge till stor del delar samma system i hjärnan och nervsystemet. Blir ett av dem sämre tenderar de andra att följa efter. Det är därför sömnbrist ofta gör smärtan värre nästa dag, och varför en period av hög stress kan trigga ett skov.

Är fibromyalgi en psykisk sjukdom?

Nej. Fibromyalgi klassas som ett smärttillstånd, inte en psykiatrisk diagnos, och ställs av läkare utifrån kroppsliga symtom – inte av en psykolog eller psykiater.

Påståendet att smärtan "bara sitter i huvudet" blandar ihop två helt olika saker. Att nervsystemet – som finns i hjärnan och ryggmärgen – tolkar signaler fel är inte samma sak som att smärtan är inbillad eller att den går att tänka bort. Smärtan är verklig, den påverkar vardagen på riktigt, och kräver kroppslig vård även när ingen inflammation syns på ett prov.

Att en del av behandlingen kan vara psykologisk – till exempel att lära sig hantera stress eller sova bättre – betyder inte att orsaken är psykisk. Samma princip gäller vid flera kroppsliga sjukdomar där stress förvärrar symtomen, utan att stressen är grundorsaken.

Symtom vid fibromyalgi

Kärnsymtomet är utbredd smärta i muskler och bindväv på båda sidor av kroppen, ofta i kombination med flera av följande:

• Ömhet i muskler och senor, ofta på återkommande punkter på kroppen.
• Sömn som inte återhämtar – många vaknar lika trötta som de la sig.
• Extrem trötthet, oberoende av hur mycket vila som läggs på.
• Kognitiva svårigheter, ofta kallat fibrodimma – svårt att hitta ord, minnas eller hålla kvar en tanke.
• Stelhet, särskilt på morgonen.
• Huvudvärk och överkänslighet för ljud, ljus eller temperatur.
• Magbesvär som påminner om IBS, till exempel uppblåsthet och en oregelbunden mage.

Symtomen varierar från dag till dag och kan förvärras av stress, dålig sömn, väderomslag eller överansträngning. Det gör tillståndet svårt att planera kring, och svårt för omgivningen att förstå eftersom personen ofta kan se frisk ut.

Vad hjälper vid fibromyalgi?

Det finns inget som botar fibromyalgi, men flera saker kan dämpa symtomen och göra vardagen mer hanterbar. Ingen enskild åtgärd brukar fungera isolerat – de flesta som mår bättre kombinerar flera delar över tid.

Rörelse i rätt dos

Stillasittande gör ofta smärtan värre, men träning på fel sätt kan trigga ett skov. Lätt, regelbunden rörelse – promenader, simning, yoga – som byggs upp gradvis brukar fungera bättre än korta, intensiva pass. Principen liknar pacing vid ME/CFS, men gränsen ligger annorlunda: vid fibromyalgi är målet oftast att gradvis öka toleransen, inte att strikt hålla sig under en gräns.

Sömn

Eftersom smärta och dålig sömn förstärker varandra är sömnen ofta det som ger mest tillbaka. Fasta tider, ett svalt och mörkt sovrum och att varva ner i god tid väger tyngre än de flesta tillägg.

Stresshantering och kroppsligt arbete

Eftersom stress kan förstärka smärtan är metoder som sänker det allmänna stresspåslaget en del av vägen – inte för att smärtan "är" stress, utan för att ett lugnare nervsystem tolkar signaler mildare. Kroppsterapi och MBSR, mindfulnessbaserad stressreduktion, används i vården ibland som ett inslag vid långvarig smärta.

Ett samlat vårdteam

I svensk vård är multimodal smärtrehabilitering, MMR, en etablerad modell för långvarig smärta som fibromyalgi. I stället för att en enskild vårdgivare försöker lösa allt arbetar ett team – ofta läkare, fysioterapeut, psykolog och arbetsterapeut – tillsammans kring samma person. Kost kan också spela in för det allmänna måendet, se kost och psykisk hälsa.

Hur skiljer sig fibromyalgi från ME/CFS?

Fibromyalgi och ME/CFS är två olika diagnoser som ofta blandas ihop – och som ofta förekommer hos samma person. Skillnaden ligger i vad som är kärnan i tillståndet.

Vid fibromyalgi är utbredd smärta i muskler och bindväv huvudproblemet, även om trötthet och sömnstörning nästan alltid finns med. Vid ME/CFS är ansträngningsutlöst försämring, PEM, kärnan: kroppen svarar på fysisk, mental eller känslomässig ansträngning med en kraftig försämring som kan komma med fördröjning och vara i dagar. Smärta finns vid ME/CFS också, men den är sällan lika utbredd och konstant som vid fibromyalgi.

Skillnaden spelar roll för vilka råd som är säkra. Gradvis ökad rörelse hjälper ofta vid fibromyalgi men kan göra en person med ME/CFS betydligt sämre. Den som har fått ett av tillstånden men känner igen sig mer i beskrivningen av det andra bör ta upp det med sin läkare, snarare än att byta strategi på egen hand.

Söka hjälp vid fibromyalgi

Sök vård om du har haft utbredd smärta under en längre tid, om smärtan påverkar sömn, arbete eller relationer, eller om du är osäker på vad som orsakar den. Vårdcentralen är rätt första steg – du behöver ingen remiss.

Ta gärna med en beskrivning av mönstret: var smärtan sitter, hur sömnen fungerar, och om ansträngning gör dig sämre efteråt och i så fall hur länge. Den beskrivningen väger tyngre än ett enskilt besök där du för stunden mår hyfsat. Vart vänder jag mig? hjälper dig hitta rätt instans om du redan har en diagnos men behöver veta nästa steg. Ligger utmattning eller långvarig stress i bilden är att leva med kronisk sjukdom en bra utgångspunkt.

Coaching ersätter inte vård. Vid fibromyalgi är vårdcentralen och specialistvården rätt väg för själva smärtbehandlingen. Vill du ha stöd i det som ligger runtomkring – stresshantering, sömnvanor, eller hur du pratar om en osynlig sjukdom med din omgivning – finns coaching som ett komplement. Se coaching eller terapi? för var gränsen går.