Emotionell Intelligens

Vad är emotionell intelligens?

Emotionell intelligens definieras som förmågan att uppfatta, förstå, hantera och använda känslor - både egna och andras. Begreppet introducerades av psykologerna Peter Salovey och John Mayer 1990 och populariserades av Daniel Goleman 1995.

"IQ får dig anställd, men EQ ger dig befordran." - Daniel Goleman

Till skillnad från IQ, som är relativt stabilt genom livet, kan emotionell intelligens utvecklas avsevärt genom medveten träning och livserfarenhet.

Det är värt att skilja på två spår som ofta blandas ihop i populärvetenskaplig text. Saloveys och Mayers ursprungliga artikel från 1990 beskrev emotionell intelligens strikt som en mental förmåga – jämförbar med hur man mäter verbal eller spatial förmåga – och lade grunden till det som forskare kallar förmågemodellen (ability model). Goleman byggde 1995 vidare på begreppet men vidgade det till att även omfatta personlighetsdrag, motivation och sociala kompetenser – det som i dag kallas en blandad modell (mixed model). Skillnaden är inte kosmetisk: en ren förmåga går att mäta med rätt-och-fel-uppgifter, medan en blandad modell i praktiken mäts genom att fråga personen själv hur bra hen tycker att hen är på saker som empati och motivation. De två spåren korrelerar svagt med varandra, vilket avsnitten nedan går igenom.

Golemans fem komponenter

Daniel Goleman identifierade fem centrala komponenter av emotionell intelligens:

Förmågemodellens fyra grenar

Den vetenskapliga förmågemodell som Salovey och Mayer ursprungligen beskrev skiljer sig från Golemans fem komponenter genom att den enbart omfattar renodlade kognitiva förmågor att bearbeta emotionell information – inga personlighetsdrag och ingen motivation. Modellen brukar delas in i fyra grenar, ordnade från mer grundläggande till mer komplexa processer:

Det är just förmågemodellens fyra grenar som testet MSCEIT (Mayer-Salovey-Caruso Emotional Intelligence Test) mäter med uppgifter som har rätt och fel svar. Golemans bredare modell mäts i praktiken alltid genom självskattning eller andras bedömning. Motivation och sociala färdigheter går helt enkelt inte att pröva med flervalsfrågor.

EQ vs IQ: Vad spelar större roll?

Forskning visar att båda är viktiga, men för olika saker:

Mäta emotionell intelligens

Det finns olika sätt att mäta EQ, med olika för- och nackdelar:

Varför korrelerar måtten så svagt med varandra?

Ett återkommande fynd är att förmågetest som MSCEIT och självskattningsformulär som EQ-i eller TEIQue mäter olika saker och därför korrelerar svagt – ofta i storleksordningen r = 0,2–0,3 (Mayer, Roberts & Barsade, 2008). Anledningen är strukturell: ett förmågetest har rätta och felaktiga svar och liknar ett kognitivt begåvningstest, medan en självskattning fångar hur personen uppfattar sig själv – vilket i hög grad överlappar med personlighetsdrag. Forskare skiljer därför numera mellan förmågebaserad EQ (ability EI, mätt med prestationstest) och självrapporterad eller blandad EQ (trait EI, mätt med enkäter) som om de vore två delvis olika konstrukt – inte två sätt att mäta samma sak.

Den vetenskapliga kritiken

Emotionell intelligens är ett område där populärvetenskapen ofta lovar mer än forskningen håller. Två invändningar väger tyngst.

Överlapp med personlighet

Självskattad EQ (trait EI) korrelerar starkt med etablerade personlighetsdrag, särskilt vänlighet och emotionell stabilitet (motsatsen till neuroticism) i femfaktormodellen. En studie som kartlade var trait EI hamnar i personlighetens faktorrum fann att måttet i hög grad kan beskrivas som en kombination av redan existerande personlighetsdimensioner, snarare än en fristående "intelligens" (Petrides, Pita & Kokkinaki, 2007). Det väcker frågan om trait EI mäter något nytt, eller om det bara är ett nytt namn på redan känd kunskap om personlighet.

Svagt förklaringsvärde utöver IQ och personlighet

Metaanalysen av Joseph och Newman (2010) visade att självrapporterad EQ förutsäger arbetsprestation delvis för att den överlappar med personlighet och självupplevd förmåga – när man kontrollerar för IQ och femfaktormodellen krymper det egna bidraget kraftigt. Förmågebaserad EQ (MSCEIT) är mer fristående från personlighet men har i gengäld svagare samband med faktiska utfall som arbetsprestation. Sammantaget: EQ är inte en myt, men den förklarar betydligt mindre av mänskligt beteende än vad bästsäljande böcker antyder.

Utveckla din emotionella intelligens

Till skillnad från IQ kan EQ tränas – det är kanske det mest konsekventa fyndet i forskningen. En sammanställning av interventionsstudier fann en genomsnittlig, måttlig förbättring efter EQ-träning, med större effekter för strukturerade program som pågår över flera veckor och för yngre deltagare (Schutte, Malouff & Thorsteinsson, 2013). En viktig brasklapp: de flesta studier mäter effekten med samma typ av självskattningsformulär som användes för att designa träningen, vilket gör det svårt att veta om förmågan faktiskt förändras eller om deltagarna bara lärt sig att beskriva sig själva mer fördelaktigt. Studier som använder förmågetest som utfallsmått visar genomgående mindre effekter. Här är praktiska, väldokumenterade sätt att öva:

Öka självmedvetenhet

• Känslojournal - Skriv dagligen om dina känslor och vad som triggar dem
• Mindfulness - Träna att observera känslor utan att döma
• Feedback - Be om ärlig feedback från personer du litar på
• Självreflektion - Ta tid att analysera dina reaktioner i efterhand

Förbättra självreglering

• Pausa - Inför en paus mellan stimulus och respons
• Omvärdering - Träna att se situationer från olika perspektiv. Utmana kognitiva förvrängningar
• Stresshantering - Lär dig tekniker för att hantera stress
• Hälsovanor - Sömn, motion och näring påverkar emotionell stabilitet

Stärka empati

• Aktivt lyssnande - Lyssna för att förstå, inte för att svara
• Perspektivtagande - Fråga "hur hade jag känt i deras situation?"
• Bredda exponering - Mot människor med olika bakgrunder
• Litteratur och film - Fiktion ökar empatisk förmåga

Utveckla sociala färdigheter

• Öva kommunikation - Träna att uttrycka känslor konstruktivt
• Konflikthantering - Lär dig tekniker för svåra samtal. Anknytning påverkar hur vi hanterar konflikter
• Nätverka - Bygg relationer medvetet och genuint
• Mentorskap - Både som mentor och adept

EQ i arbetslivet

Emotionell intelligens har blivit en nyckelkompetens i moderna organisationer:

• Rekrytering - Allt fler arbetsgivare värderar EQ vid anställning
• Ledarutveckling - EQ-träning är central i ledarskapsprogram
• Teamutveckling - Hög team-EQ predicerar gruppprestation
• Kundservice - EQ avgörande i kundfacing-roller

Praktisk tillämpning: vad betyder det här för dig?

Två saker kan vara sanna samtidigt. Förmågan att lägga märke till, förstå och hantera känslor – hos sig själv och andra – är en verklig och användbar färdighet, och den går att öva upp med övningarna ovan. Samtidigt är EQ ingen genväg förbi kompetens, och den som lovas en enkel formel för framgång baserad på ett quiz-resultat bör vara skeptisk.

Om du gör ett EQ-test online, oavsett om det är ett kort självskattningsformulär eller ett längre kommersiellt test: behandla resultatet som en indikation på hur du uppfattar dig själv, inte som ett objektivt mått på din förmåga. Fråga i stället konkret: reagerar jag ofta starkare än situationen kräver? Har jag svårt att sätta ord på vad jag känner? Missar jag återkommande hur andra reagerar på det jag säger? Sådana frågor pekar mot vilken av de fyra grenarna – perception, facilitering, förståelse eller hantering – som är mest värd att öva på, vilket är mer användbart än en sammanfattande poängsumma.

Om svårigheterna är stora, ihållande eller kopplade till relationsproblem eller nedstämdhet kan ett samtal med en coach vara en bättre väg framåt än fortsatt självdiagnostik.