Konstterapi

Vad är konstterapi?

Konstterapi är en terapiform där målning, teckning, skulptering och andra konstnärliga processer används för att bearbeta tankar och känslor utan att man först behöver hitta orden. Den utförs av utbildade terapeuter och är inte bara en hobby. På den här sidan betyder konstterapi och bildterapi samma sak.

Här går vi igenom vad konstterapi är, hur en session går till, vad forskningen visar och vad du ska tänka på när du väljer terapeut.

Vad konstterapi är, vad den inte är och hur den uppstod

Konstterapi är en terapiform som använder konstnärliga processer – såsom målning, teckning, skulptering och collageteknik – för att främja fysiskt, mentalt och emotionellt välbefinnande.^[1] Det är en formell terapidisciplin utförd av utbildade konstterapeuter, inte bara en hobbyaktivitet.

Till skillnad från traditioner som fokuserar på verbala samtal arbetar konstterapi med bildspråket – ett sätt att uttrycka sig som inte kräver ord. Denna icke-verbala uttryckskanal kan öppna möjligheter att bearbeta erfarenheter som är svåra eller smärtsamma att sätta ord på.^[2]

Bilder och skapande kan ibland nå upplevelser som är svåra att sätta ord på.

Konstterapi är...

Historia och utveckling

Konstterapi som formell disciplin utvecklades på 1940-talet, men idén att konst kan läka går långt tillbaka. Tidiga förespråkare, bland dem konstnären och tuberkulospatienten Adrian Hill som myntade termen "art therapy" 1942, beskrev hur patienter bearbetade svåra upplevelser genom att rita och måla, ofta utan att först kunna tala om dem.^[2]

I dag är konstterapi ett erkänt fält inom mentalvård, med utbildade praktiker och forskning som undersöker dess effekter. Till skillnad från flera andra länder saknar metoden dock formell legitimation i Sverige (mer om det längre ner på sidan).

Bildterapi och inriktningar inom konstterapi

Konstterapi (bildterapi) är en av flera uttryckande terapiformer som arbetar icke-verbalt. Nära besläktade grenar är musikterapi, som använder ljud och musik i stället för bild, samt dans- och rörelseterapi och dramaterapi, som saknar egna sidor här men bygger på samma grundtanke: kroppen och sinnet kan bearbeta erfarenheter som orden inte alltid når.

Inom bildterapin finns i sin tur flera teoretiska skolor. Psykodynamiskt orienterad bildterapi tolkar bilden som ett fönster mot omedvetna processer, i linje med den analytiska traditionen. Humanistisk/personcentrerad bildterapi lägger i stället vikt vid själva den skapande processen, utan tolkning av "vad bilden betyder". Mer strukturerade, protokollbaserade former används ofta specifikt vid trauma, där bildskapandet följer ett fast, förutsägbart upplägg för att hålla känslomässig aktivering inom en trygg nivå. Vilken inriktning en terapeut arbetar utifrån påverkar hur mycket fokus som läggs på samtal om bilden efteråt jämfört med själva skapandet.

Andra terapiformer på sajten som arbetar med lek eller med kroppen är lekterapi och kroppsterapi. Vill du jämföra flera metoder finns guiden Vilken terapi passar mig?

Hur går konstterapi till?

Du skapar något tillsammans med en terapeut, till exempel genom att måla, rita, skulptera eller arbeta med collage, och samtalar sedan om det du har skapat. Du styr själv processen. Det handlar inte om hur bilden ser ut, och det finns ingen rätt eller fel väg.

Konstterapi består alltså både av själva skapandet och av samtalet runt verket. Hur mycket tid som läggs på samtalet jämfört med skapandet beror på vilken inriktning terapeuten arbetar utifrån. Vid trauma används ofta mer strukturerade upplägg som följer ett fast och förutsägbart mönster, för att hålla känslomässig aktivering inom en trygg nivå.

Konstterapi övningar

Materialet är det gemensamma: måla, rita, skulptera och collage. Vilka övningar som används beror på terapeutens inriktning och på dina mål med behandlingen, och den här sidan går inte in på enskilda övningar. Ett exempel på användning är att en person med PTSD målar sitt trauma för att se det framför sig. Att göra övningar på egen hand är inte konstterapi – se avsnittet om att måla för egen del.

Hur fungerar konstterapi?

Konstterapi fungerar genom att bilden blir ett sätt att uttrycka och få distans till tankar, känslor och minnen som är svåra att sätta ord på. Förklaringarna nedan är sätt att förstå det; hur stor effekten är i praktiken är osäkert, se avsnittet om forskningen.

Kreativt uttryck

Konsten erbjuder ett sätt att externalisera interna upplevelser. Genom att skapa en visuell representation av tankar, känslor eller minnen kan vi få distans till dem, reflektera över dem och bearbeta dem på ett sätt som verbala samtal inte alltid möjliggör.^[2]

En person som genomlevat trauma kanske inte kan säga "Jag kändes instängd och rädd" – men kan måla det. Bilden kan bli ett sätt att uttrycka det som är svårt att säga i ord.

Icke-verbal bearbetning

Traumatiska minnen lagras ofta på ett sätt som inte är lätt tillgängligt för verbalt språk. De kan lagras som känsla, kroppssensation eller fragmentariskt minne. En systematisk översikt av konstterapi vid trauma hos vuxna beskriver hur bildskapande kan ge tillgång till sådana upplevelser utan att kräva verbalisering först.^[5]

Genom att tillåta händer och hjärna att arbeta tillsammans – utan ordet – kan vi bearbeta erfarenheter på ett instinktivt och organiskt sätt. Det är skälet till att konstterapi ofta används med barn, människor med talsvårigheter och personer med PTSD.

Integrativ process

Konstterapi är mer än bara att skapa. Det är också reflektionen, dialogen och det möte som sker mellan terapeut och klient runt verk. Konsten är utgångspunkten för djupare förståelse och integration.

Konstterapi för vem? Användningsområden

Konstterapi används bland annat för att bearbeta trauma, för barn och för äldre med demens, men också vid depression, ångest, sorg och relationsproblem. Ingen konstnärlig förmåga krävs, och metoden är ingen ersättning för medicinsk eller psykiatrisk behandling.

Konstterapi för trauma

Konstterapi används ofta vid trauma, inklusive PTSD, sexuella övergrepp och andra svåra upplevelser. Eftersom trauma ofta lagras på ett icke-verbalt sätt kan konstens språk vara ett sätt att nå fram där samtal inte räcker.^[5]

Genom konstterapi kan traumatiska minnen gradvis bearbetas och integreras i en säker, kontrollerad miljö. Klienten kan i regel avbryta och styra intensiteten, och konsten kan ge stöd i att utveckla resiliens.

En person med PTSD kan t.ex. måla sitt trauma, se det fysiskt framför sig, och genom denna externalisering börja acceptera och bearbeta det.

Konstterapi för barn

Barn är naturliga konstnärer – konst är deras förstaval för att uttrycka sig innan verbal kommunikation utvecklas fullt ut. Konstterapi för barn erbjuder ett sätt att:^[3]

• Bearbeta trauma och saknad - kan hjälpa barn som genomlevt missbruk, skilsmässa eller död
• Uttrycka känslor de inte har ord för - små barn uttrycker sig ofta lättare genom bild än genom ord
• Utveckla en känsla av kontroll - i ett liv som ofta är starkt strukturerat eller kontrollerat av vuxna
• Bearbeta ångest och rädsla - används ofta vid ångest hos barn
• Bygga självkänsla och kompetens - kan stärkas genom lyckat skapande

Barn med autism, ADHD eller språksvårigheter kan ofta uttrycka sig lättare genom konst än genom ord.

Konstterapi för demens och kognitiva försämringar

För äldre med demens, Alzheimers sjukdom eller annan kognitiv försämring kan konstterapi erbjuda ett värdefullt komplement. Medan verbalt minne och språk försämras kan förmågan till kreativt och emotionellt uttryck ofta kvarstå längre in i sjukdomsförloppet.^[7]

• Identitetsbehållning - konst hjälper äldre att bevara en känsla av sig själva
• Emotionell anslutning - bilder kan uttrycka vad ord inte längre kan
• Meningsfullt engagemang - konstskapande är en aktivering som ger glädje och syfte
• Möjlig effekt på agitation och depression - vissa studier antyder minskade beteendeproblem, men Cochranes genomgång av forskningen bedömer det samlade underlaget som svagt och osäkert^[7]
• Socialt engagemang - gruppskapande skapar gemenskap och anslutning

En person med långt gången demens kan ha svårt att minnas sitt barnbarn men ändå kunna skapa något när hen får färg och papper. Det kan stärka upplevelsen av värdighet.

Övriga användningsområden

Konstterapi är också användbar för:

• Depression och låg självkänsla - genom upplevelse av skapande och kompetens
• Ångest och panik - genom kontroll och uttryck
• Sorg och saknad - ett sätt att hedra och bearbeta förlust
• Relationsproblem - parvis konstterapi kan förbättra kommunikation
• Identitets- och självbildsfrågor - särskilt för LGBTQ+ personer och minoriteter
• Somatiska problem - konstterapi mot kronisk smärta och sjukdom

Fungerar konstterapi? Vad forskningen visar

Forskningen visar små till måttliga positiva effekter, men underlaget är osäkert eftersom studierna ofta håller låg till medelhög kvalitet. Konstterapi är ingen förstahandsbehandling i svenska vårdriktlinjer och ses i dag som ett möjligt komplement till etablerad behandling.

Konstterapi är ett växande forskningsfält, men det är viktigt att vara ärlig om vad forskningen faktiskt visar. Systematiska översikter finner små till måttliga positiva effekter på till exempel ångest, depression och stress. Men studierna håller ofta låg till medelhög kvalitet, med små stickprov, avsaknad av kontrollgrupper och sinsemellan olika sätt att mäta resultatet, vilket gör det svårt att jämföra studier eller dra säkra slutsatser om hur stor effekten egentligen är.^[4][8]

Neurovetenskap bakom konstterapi

Funktionell hjärnbildning har visat att konstskapande kan förändra kopplingen mellan hjärnregioner som hanterar känsla respektive mer analytisk bearbetning.^[6] Vad detta betyder kliniskt, till exempel för personer med trauma, är fortfarande under utforskning och bör inte överdrivas.

En mindre studie har visat sänkta kortisolnivåer efter en kortare stund av bildskapande.^[9] Det är ett tidigt men intressant spår för att förstå de biologiska mekanismerna bakom konstterapins effekter.

Hur stark är evidensen egentligen?

Konstterapi är inte en förstahandsbehandling för något psykiatriskt tillstånd i svenska vårdriktlinjer. Socialstyrelsens nationella riktlinjer för till exempel depression och ångestsyndrom rekommenderar i första hand KBT och läkemedelsbehandling; konstterapi listas inte som en jämställd evidensbaserad metod för att behandla ett psykiatriskt tillstånd på egen hand. Det betyder inte att metoden saknar värde – men i dag bör den ses som ett möjligt komplement till etablerad behandling, snarare än en ersättning för den, särskilt vid medelsvår till svår psykisk ohälsa.

Konstterapi hemma – samma sak som att måla för egen del?

Att måla, rita eller pyssla på egen hand kan vara skönt och avstressande – och det är inte konstterapi, även om båda använder samma material. Skillnaden ligger inte i vad som skapas utan i ramen runt omkring.

I konstterapi finns en utbildad terapeut som håller en terapeutisk ram: ett tydligt syfte, kontinuitet mellan sessioner och ett samtal om det som skapas som kopplar tillbaka till dina mål med behandlingen. Terapeuten är också tränad i att läsa av känslomässig aktivering och bromsa eller fördjupa processen därefter – något som blir särskilt viktigt när arbetet rör trauma. Att måla för sig själv hemma saknar den strukturen, men det gör inte att det saknar värde: som egenvård, avkoppling eller ett sätt att skapa mindful närvaro i vardagen kan det fortfarande bidra till välbefinnande. Det är bara inte samma sak som en klinisk behandling riktad mot ett specifikt problem.

Bildterapeut och konstterapeut – utbildning och legitimation i Sverige

Nej, varken konstterapeut eller bildterapeut är en skyddad titel i Sverige, och det finns ingen statlig legitimation för yrket. Fråga därför alltid om terapeutens grundutbildning innan du bokar. Skillnaden mellan psykolog och psykoterapeut går vi igenom i Psykolog eller psykoterapeut.

Till skillnad från psykolog och legitimerad psykoterapeut, som är skyddade yrkestitlar enligt patientsäkerhetslagen, är varken "konstterapeut" eller "bildterapeut" en skyddad titel i Sverige. Det finns privata utbildningar av varierande längd och nivå, men ingen statlig legitimation för yrket. Vem som helst kan därför i teorin kalla sig konstterapeut.

I praktiken är många som arbetar med konstterapi i Sverige redan legitimerade psykologer, psykoterapeuter, arbetsterapeuter eller sjuksköterskor som vidareutbildat sig inom bildterapi – vilket ger en helt annan trygghet än en fristående kurs utan sådan grund. Fråga alltid om grundutbildning och eventuell legitimation innan du bokar. Legitimerade yrkesutövare går att kontrollera i Socialstyrelsens register över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal.