Musikterapi i korthet
- Två former - aktiv (spelning) och receptiv (lyssnande)[1]
- Hjärnförändring - påverkar hjärnans struktur och funktion[2]
- Multipel effekt - hjälper vid depression, autism, demens och smärta[3]
Vad är musikterapi?
Musikterapi är en vetenskaplig och evidensbaserad terapiform som använder musik för att förbättra fysisk, psykisk, emotionell och social hälsa. En utbildad musikterapeut arbetar med musik på ett systematiskt sätt för att uppnå terapeutiska mål.[1]
Till skillnad från musikundervisning eller musikalisk underhållning, är musikterapi en klinisk intervention med specifika mål. Forskning visar att musik påverkar flera hjärnregioner samtidigt - den aktiverar belöningscentra, minskar aktiviteten i stresscentra och ökar neuroplasticitet.[1]
Musik kan engagera delar av hjärnan på sätt som ord inte alltid gör.
Musikterapi är...
Musikterapi
- En klinisk terapiform med specifika mål
- Ledd av utbildad musikterapeut
- Använder musik systematiskt för terapeutiska mål
- Fokuserad på hälsa och välbefinnande
Musikterapi är INTE
- Musikundervisning eller instrumentlektioner
- Musikalisk underhållning
- Ersättning för medicinsk behandling
- Något du kan göra helt själv hemma
Två former av musikterapi
Musikterapi delas in i två huvudsakliga former, ofta kombinerade i en behandling:
Aktiv musikterapi
Patienten spelar eller sjunger tillsammans med musikterapeuten. Detta kan vara trummor, keyboard, gitarr eller andra instrument. Kräver ingen tidigare musikalisk erfarenhet.[1]
Fördelar:- Ökar motorisk kontroll
- Förbättrar koordination
- Ger känsla av kontroll och framgång
- Socialt engagemang
Receptiv musikterapi
Patienten lyssnar på musik (ofta klassisk, jazz eller speciellt komponerad musik) medan musikterapeuten observerar reaktioner och justerar musik efter behov.[1]
Fördelar:- Reducerar stress och ångest
- Kan sänka blodtryck och hjärtfrekvens
- Kan lindra smärta
- Lätt att göra för svagare patienter
Musikterapi för olika tillstånd
Musikterapi har visat sig effektiv för en rad psykiska och fysiska tillstånd. Här är de viktigaste användningsområdena:
Depression
Musik har i studier kopplats till förändringar i signalsubstanser som dopamin och serotonin, men det är oklart vad det betyder för depression. Underlaget för att musikterapi lindrar depression är blandat.[4]
Demens & Alzheimer
Musik från patientens ungdom aktiverar minnescenter som ofta sparas längre än andra minnen. Minskar beteendeproblem och agitation.[2]
Autismspektrum
Kan förbättra social kommunikation, minska känsloöverbelastning och skapa struktur. Musikterapi kan vara ett stöd för barn med autism.[3]
Kronisk smärta
Musik och musikterapi kan minska smärtupplevelsen. Hur det går till är inte fullt klarlagt.[5]
Ångest
Lugnande musik kan sänka stressnivåer och aktivera det parasympatiska nervsystemet, och kan ge en snabb lugnande effekt.[6]
Neurologisk återhämtning
Efter stroke eller hjärnskada hjälper musikterapi att bygga nya neurala vägar. Förbättrar rörelse och tal.[7]
Vad säger forskningen?
Musikterapi har ett växande forskningsstöd, starkast inom neurologisk rehabilitering och demensvård. Studier visar förändringar i hjärnans struktur och funktion, samt påtagliga kliniska resultat.
Hur musik påverkar hjärnan
- Ökad neuroplasticitet: Musikterapi stimulerar bildningen av nya neurala kopplingar, särskilt mellan båda hjärnhälftorna.[2]
- Signalsubstanser: Musik har i studier kopplats till förändringar i bland annat dopamin, serotonin och endorfiner, som har med välbefinnande och smärta att göra.[4]
- Inflammationsreduktion: Musikterapi sänker pro-inflammatoriska cytokiner som är relaterade till depression och kronisk sjukdom.[1]
- Stresshormonminskning: Musikterapi reducerar kortisol och adrenalin - stresshormoner.[6]
- Minnesstärkning: Särskilt musikaliska minnen sparas längre än andra minnesfunktioner, även vid demens.[2]
Kliniska resultat
Depression
Musikterapi används som tillägg vid depression. Underlaget är blandat: översikter finner positiva men ofta små effekter, och studierna skiljer sig kraftigt i upplägg och kvalitet.
Demens
Regelbunden musikaktivitet med musik från patientens egen ungdom förbättrade humör och socialt engagemang vid tidig demens.[2]
Autism
Musikterapi kan förbättra social kommunikation och minska känsloöverbelastning hos barn med autismspektrumstörning.[3]
Kronisk smärta
Patienter med kronisk smärta som fått musikterapi har i studier rapporterat mindre smärta än kontrollgrupper. Hur stor skillnaden är varierar kraftigt mellan studier.[5]
Musikterapi i praktiken
Utbildning och behörighet för musikterapeuter varierar mellan länder, så fråga alltid vilken utbildning och handledning terapeuten har. Behandlingen är individualiserad utifrån patientens behov.
En typisk musikterapisession
Bedömning (första sessionen)
Musikterapeuten bedömer patientens musikaliska preferenser, kognitiva förmågor och terapeutiska mål.
Målsättning
Specifika, mätbara terapeutiska mål sätts upp tillsammans med patienten eller deras anhöriga.
Behandling
30-60 minuter där musikterapeuten använder aktiv eller receptiv musikterapi enligt planen.
Framstegsmätning
Regelbundna bedömningar av framsteg och justering av behandlingen efter behov.
Musikterapi är erkänd
Musikterapi förekommer i verksamhet och forskning hos flera stora organisationer:
- NIH (National Institutes of Health, USA:s hälsoinstitut) - finansierar musikterapiforskning för depression, autism och neuroreparation
- American Music Therapy Association - amerikansk yrkesorganisation för musikterapeuter; gäller främst USA
När musikterapi inte fungerar
Långt ifrån alla uppnår full förbättring efter behandling. Detta är vanligt och betyder inte att situationen är hopplös - det finns alternativa vägar framåt.
Vanliga orsaker till utebliven effekt
- För kort behandlingstid för att se full effekt
- Bristande terapeutisk allians med terapeuten
- Komorbiditet som behöver adresseras parallellt
- Yttre stressfaktorer som motverkar framsteg
Alternativa vägar framåt
Byt terapeut
Terapeutisk allians är avgörande för resultatet.
Prova annan metod
Andra terapiformer kan passa dig bättre.
Kombinationsbehandling
Ibland behövs läkemedel parallellt.
När du bör söka specialistvård
- Ingen förbättring efter 10-20 sessioner med engagerat deltagande
- Symtomen förvärras trots pågående behandling
- Självskadebeteende eller återkommande suicidtankar
- Svårt att fungera i vardagen
Kontakta din vårdcentral för en ny bedömning eller remiss till specialistpsykiatri.
Observera: Informationen på denna sida är endast avsedd för utbildning och ersätter inte professionell medicinsk bedömning, diagnos eller behandling. Endast legitimerad vårdpersonal kan ställa diagnoser. Kontakta din vårdcentral eller ring 1177 för rådgivning.
Vetenskapliga referenser
- Thaut, M. H., & Wheeler, B. L. (2010). Music therapy. In P. N. Juslin & J. A. Sloboda (Eds.), Handbook of Music and Emotion: Theory, Research, Applications (pp. 818-848). Oxford University Press. doi:10.1093/acprof:oso/9780199230143.003.0029
- Särkämö, T., et al. (2013). Cognitive, emotional, and social benefits of regular musical activities in early dementia: Randomized controlled study. Gerontologist, 54(4), 634-650. doi:10.1093/geront/gnu121
- Gold, C., et al. (2014). Music therapy for children and adolescents with psychopathology: A meta-analysis. Clinical Psychology Review, 34(1), 84-96. doi:10.1016/j.cpr.2013.10.005
- Chanda, M. L., & Levitin, D. J. (2013). The neurochemistry of music. Trends in Cognitive Sciences, 17(4), 179-193. doi:10.1016/j.tics.2013.02.007
- Lee, J. H. (2016). The effects of music on pain: A meta-analysis. Journal of Music Therapy, 53(4), 430-477. doi:10.1093/jmt/thw012
- Pelletier, C. L. (2004). The effect of music on decreasing arousal due to stress: A meta-analysis. Journal of Music Therapy, 41(3), 192-214. doi:10.1093/jmt/41.3.192
- Särkämö, T., et al. (2012). Music listening enhances cognitive recovery and mood after middle cerebral artery stroke. Brain, 131(3), 694-701. doi:10.1093/brain/awn013