Tillbaka till jobbet efter sjukskrivning

Tillbaka till jobbet efter sjukskrivning

En bra återgång till jobbet efter sjukskrivning är gradvis, planerad tillsammans med andra och möjlig att bromsa om det behövs. Den bygger på din faktiska arbetsförmåga just nu, inte på ett datum i kalendern eller på dåligt samvete gentemot kollegorna.

Den här sidan handlar om just återgången – steget efter att sjukskrivningen redan är ett faktum. Hur själva sjukskrivningen går till, vem som beslutar och vad som gäller med lönen beskrivs i sjukskrivning vid utmattning. Ligger orsaken i utmattningssyndrom är återgången ofta det svåraste steget i hela processen, eftersom det är då kraven på dig ökar igen samtidigt som återhämtningen fortfarande pågår.

En återgång som fungerar har oftast tre saker gemensamt. Den går i steg i stället för i ett hopp. Någon följer upp den – vården, arbetsgivaren eller båda – och den utgår från vad du faktiskt klarar den här veckan, inte förra veckan eller nästa.

Hur lång tid tar det att komma tillbaka efter utmattning?

Det går inte att svara i veckor eller månader, och den som lovar en exakt tidslinje gissar. Återhämtningstiden varierar kraftigt mellan olika personer och beror bland annat på hur länge belastningen pågått innan sjukskrivningen, hur krävande arbetet är vid återgången och om något i situationen faktiskt har förändrats.

Det som gör tiden svår att förutsäga är att återhämtningen sällan är rak. Många upplever bättre och sämre perioder på vägen, och hjärntrötthet – svårigheter att koncentrera sig, ta in information eller hålla flera saker i huvudet samtidigt – kan hänga kvar även när energin i övrigt känns bättre. Det är ett skäl till att trappa upp arbetsuppgifterna, inte bara timmarna.

Ett bakslag mitt i återgången betyder inte att allt är förlorat. Det är vanligt, och det brukar betyda att takten behöver justeras – inte att processen ska börja om från noll.

Är du redo att gå tillbaka till jobbet?

Du är sannolikt redo att börja trappa upp när vardagen i övrigt fungerar någorlunda stabilt: du sover rimligt, orkar med en vanlig dag hemma och klarar lite stress utan att krascha dagen efter. Det betyder inte att du är helt återställd, bara att det finns något att bygga vidare på.

Några frågor att pröva ärligt innan du bestämmer takten tillsammans med läkaren:

• Kan jag koncentrera mig tillräckligt länge för att göra en avgränsad arbetsuppgift?
• Räcker energin till en kort arbetsdag, inklusive resan dit och hem?
• Sover jag någorlunda bra större delen av veckan?
• Återhämtar jag mig inom rimlig tid efter en ansträngande dag?

Är svaret nej på flera av frågorna är det ett skäl att vänta eller börja i en lägre takt, inte ett misslyckande. En återgång som pausas tidigt kostar mindre än en som körs vidare tills den brister.

Upptrappning: att börja jobba deltid efter sjukskrivning

Nej, du behöver inte gå tillbaka på heltid direkt. En stegvis upptrappning – några timmar, några dagar i veckan till att börja med – är både vanligare och säkrare än att hoppa rakt in i full tid. Läkaren och rehabkoordinatorn är med och bedömer takten tillsammans med dig, och den kan behöva justeras flera gånger under resans gång.

Ett steg som ofta används innan en formell återgång är arbetsträning: du vistas på arbetsplatsen och övar arbetsuppgifter utan krav på full prestation, som ett sätt att testa och bygga upp förmågan i en trygg form. Den planeras tillsammans med rehabkoordinatorn, arbetsgivaren och ofta Försäkringskassan.

Under upptrappningen är det lätt att låta arbetsdagarna växa fortare än energin faktiskt tillåter, särskilt när det känns bra i stunden. Att bygga in återhämtning mellan arbetspassen är en del av upptrappningen, inte något som kommer efteråt – se återhämtning i arbetslivet för hur det kan se ut konkret.

Plan för återgång i arbete – arbetsgivarens ansvar

Arbetsgivaren ansvarar för arbetsanpassning och rehabilitering på arbetsplatsen och ska tillsammans med dig ta fram en plan för återgång i arbete tidigt i sjukskrivningen. Planen beskriver vilka anpassningar som behövs och hur återgången ska trappas upp.

Rollerna i övrigt är uppdelade. Försäkringskassan samordnar rehabiliteringen och bedömer rätten till sjukpenning under tiden. Läkaren bedömer din arbetsförmåga i sjukintyget, och vårdens rehabkoordinator, ofta på vårdcentralen, hjälper till att hålla ihop kontakterna mellan vård, arbetsgivare och Försäkringskassan. Vid behov kan arbetsgivaren också anlita företagshälsovården för att bedöma vilka anpassningar som är rimliga på just din arbetsplats.

Exakt vad som gäller – vilka krav som ställs och vilka tidsramar som finns – är reglerat, men hur det tillämpas beror på din situation. Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket är de som äger de reglerna. Är du osäker på vad som gäller dig, fråga din handläggare eller rehabkoordinator direkt i stället för att utgå från vad andra har fått höra.

Vad ska jag säga till kollegorna?

Du bestämmer själv hur mycket du berättar. Du är inte skyldig att förklara diagnosen för vare sig kollegor eller chef, och en kort, neutral mening räcker för de flesta situationer: att du är tillbaka men trappar upp gradvis, eller att du fortfarande jobbar deltid en tid framöver.

Det som brukar underlätta mer än exakta ord är att förbereda ett par korta svar i förväg, så att du slipper improvisera i korridoren. Vill du sätta gränser för vad du orkar prata om, eller för hur mycket du tar på dig de första veckorna, finns konkreta sätt att göra det i gränssättning på jobbet.

Hur öppenheten tas emot beror mycket på arbetsplatsens kultur. En arbetsplats med god psykologisk trygghet gör det lättare att säga "jag orkar inte det här just nu" utan att det uppfattas som svaghet – och det är precis den sortens öppenhet en hållbar återgång bygger på.

De första veckorna tillbaka på jobbet

Räkna med att du blir trött fortare än förut de första veckorna, och att koncentrationen tar slut tidigare på dagen. Det är ett normalt läge i återgången, inte ett tecken på att den misslyckas.

• Prioritera hårt. Energin räcker inte till allt. Tacka nej till extraprojekt och till möten som inte kräver dig.
• Ta riktiga pauser. En paus med telefonen vilar sällan hjärnan. Gå ut, byt miljö eller sitt stilla en stund.
• Stäm av med chefen. Korta, regelbundna avstämningar gör det lättare att justera takten innan det blir för mycket.
• Skydda fritiden. Återhämtningen efter arbetsdagen är en del av återgången. Fyller du kvällarna med annat som tar energi hinner du inte ladda om.

Risk för återfall – att bli sjukskriven igen

Risken att bli sjukskriven igen kan öka om återgången sker för fort, om arbetsbelastningen är oförändrad, eller om tidiga varningstecken ignoreras för att "det går väl över". Risken minskar om något i situationen faktiskt har förändrats och du har en plan för vad du gör om symtomen kommer tillbaka.

Går du tillbaka till exakt samma belastning som utlöste sjukskrivningen, utan att något i arbetssituationen har ändrats, finns det risk att kroppen reagerar på samma sätt igen. Ligger en stor del av förklaringen i relationen till en dålig chef eller i hur arbetsplatsen fungerar i stort, är det värt att sätta ord på det innan återgången, inte efter ett nytt bakslag.

Lär dig dina egna tidiga tecken. Återkommande sömnproblem, kortare stubin, svårigheter att koppla bort jobbet och en växande söndagsångest inför en helt vanlig arbetsvecka är signaler värda att ta på allvar direkt – inte när de redan är lika starka som förra gången.

Om du inte kan gå tillbaka till samma jobb

Ibland visar återgången att det inte går att komma tillbaka till samma arbete, eller att du inte vill det. Det är inget nederlag, och för en del blir det den viktigaste insikten under hela sjukskrivningen.

Först prövas oftast om arbetsuppgifterna kan anpassas eller om det finns andra uppgifter hos samma arbetsgivare. Vad som gäller därefter, både för arbetsgivaren och för rätten till sjukpenning, avgör Försäkringskassan. Fråga din handläggare innan du bestämmer dig för att säga upp dig.

Funderar du på att byta jobb på sikt finns stöd i att våga säga upp sig. Den som länge har byggt sin identitet kring arbetet kan dessutom behöva tid att hitta vem man är utanför det – se identitetskris.

När du ska söka hjälp

Kontakta din vårdcentral eller rehabkoordinator så fort du märker att de gamla symtomen är på väg tillbaka. Vänta inte på att de ska bli lika svåra som förra gången – ju tidigare takten justeras, desto mindre blir bakslaget.

Vet du inte riktigt var du ska vända dig, eller känns hela situationen övermäktig att navigera på egen hand, kan vart vänder jag mig vara en bra utgångspunkt. Vill du ha stöd i det som ligger runt själva återgången – hur du planerar upptrappningen, hur du sätter gränser och hur du för samtalet med chefen – kan coaching vara rätt sorts stöd, vid sidan av vården.