Sjukskrivning vid utmattning

När är sjukskrivning befogat vid utmattning?

Det kan vara befogat när du under en längre tid inte längre klarar vanliga uppgifter på jobbet eller hemma, trots vila, och en helg eller en kortare ledighet inte gör någon skillnad. Det är alltid läkaren som avgör om arbetsförmågan är nedsatt – den här sidan beskriver bara vad som brukar tala för att söka hjälp tidigare snarare än senare.

Vid vanlig trötthet brukar en helg eller en veckas semester räcka. Vid utmattning gör det sällan det, eftersom kroppens larmsystem har varit påslaget under lång tid utan tillräcklig vila. Att pressa sig vidare "tills det går över" förlänger ofta förloppet i stället för att korta det.

Tecknen värda att ta på allvar beskrivs närmare i tecken på utbrändhet, och själva diagnosen i utmattningssyndrom. Känner du igen dig kan utmattningstestet ge en första fingervisning, men det ersätter inte ett läkarbesök.

Så förbereder du läkarbesöket

Läkarintyget beskriver nedsatt arbetsförmåga, inte hur dåligt du mår. Den som säger "jag är helt slut" har inte gett läkaren något att skriva ner. Den som beskriver en konkret funktionsnedsättning i vardagsformuleringar har det.

Så kan en funktionsbeskrivning låta:

• "Jag kan inte längre läsa ett mejl och förstå vad som står – jag måste läsa om det fem gånger."
• "Jag klarar inte att handla mat själv, ljudet och valen i butiken blir för mycket."
• "Jag tappar tråden helt om ett samtal pågår mer än några minuter."
• "Jag börjar gråta av att svara på ett helt vanligt mejl från chefen."
• "Jag orkar inte duscha och laga mat samma dag – det ena eller det andra får vänta."

Skriv ner egna exempel innan besöket: vad du inte klarar på jobbet, hemma och socialt, och när det började. Ta gärna med listan skriftligt. Det är lätt att glömma i rummet, och intyget bygger på just den här beskrivningen av funktion, inte på ett enda ord som "utmattad".

Så går sjukskrivningen till

I stora drag ser ordningen ut så här. Du sjukanmäler dig till arbetsgivaren samma dag du blir sjuk. Den första sjukdagen är en karensdag utan lön. Därefter betalar arbetsgivaren sjuklön under en period, och läkarintyg krävs normalt från och med dag åtta.

Fram till dag åtta räcker normalt en muntlig sjukanmälan till arbetsgivaren, utan intyg. Vissa arbetsgivare kan ha avtalat om att kräva intyg tidigare, så det är värt att kontrollera vad som gäller på just din arbetsplats innan du blir sjuk, inte mitt i det.

Läkarintyg och Försäkringskassan

När arbetsgivarens sjuklöneperiod tar slut övergår ansvaret för utbetalningen till Försäkringskassan, som du ansöker om sjukpenning hos. Belopp, karensregler och tidsgränser ändras då och då. Fråga Försäkringskassan eller ring 1177 för det som gäller just nu, i stället för att lita på ett gammalt inlägg på nätet.

Under sjukskrivningen styrs kraven på dig av något som brukar kallas rehabiliteringskedjan. I början bedöms din förmåga mot ditt vanliga arbete. Längre in bedöms om du skulle klara ett annat arbete hos samma arbetsgivare, och därefter arbetsmarknaden i stort. Se det som en princip att orientera sig efter, inte ett facit – din handläggare på Försäkringskassan svarar på vad som gäller i just ditt fall.

Heltid eller deltid?

Nej, inte alltid. En sjukskrivning kan lika gärna vara på deltid. En viss mängd struktur och lätt aktivitet kan vara bättre än att vara helt borta från allt. Läkaren bedömer, tillsammans med dig, vilken omfattning som passar din situation.

Deltid kan också vara ett sätt att trappa ner mot en återgång, i stället för ett hopp mellan helt sjukskriven och full tid. Hur en sådan återgång planeras hör till nästa steg, som beskrivs i tillbaka till jobbet efter sjukskrivning.

Vad du bör göra under sjukskrivningen

Återhämtning är inte detsamma som att ligga still och vänta. Kroppen och hjärnan behöver både vila och en viss mängd rörelse, dagsljus och kontakt med andra människor. Ren isolering brukar förvärra måendet snarare än att hjälpa det.

Sömn, mat och små rutiner i vardagen är en bättre grund än total passivitet. Se återhämtning för konkreta sätt att bygga upp energin stegvis, och gränssättning för hur du skyddar den energi du faktiskt har – även mot dig själv.

Håll gärna lätt kontakt med några få personer under tiden, även om du helst vill dra dig undan alla. Det behöver inte vara mer än ett kort meddelande då och då. Total tystnad tenderar att göra vägen tillbaka längre, inte kortare.

Vanliga fallgropar

De vanligaste misstagen hos den som sjukskrivs för utmattning är att gå tillbaka för tidigt, att bära det ensam och att fylla tiden med produktiva projekt i stället för vila.

• Att gå tillbaka för tidigt. Dåligt samvete gentemot kollegor eller chef får många att återgå innan de faktiskt orkar, vilket ofta leder till ett nytt bakslag.
• Att inte berätta för någon. Att bära det ensam gör återhämtningen tyngre. Det behöver inte vara arbetsplatsen, men någon.
• Att fylla tiden med projekt. Renovera, städa om, ta tag i allt som väntat. Det känns produktivt men är sällan vila, och skjuter upp det som faktiskt behöver hända: att varva ner.

Om samtalet med chefen känns svårt, oavsett om det handlar om sjukskrivningen eller återgången, finns konkreta förslag i att prata med chefen. Mycket av det som gjorde dig sjuk finns ofta kvar på jobbet om inget förändras där – läs mer i arbetsrelaterad stress.

Var coaching kommer in – och var den inte gör det

Coaching ersätter inte vård. Det är läkaren som sjukskriver och vården som behandlar utmattningssyndrom. Det gör ingen coach, och ska inte göra det heller.

Det coaching kan bidra med är det som ligger runt omkring: hur du sätter gränser när du är tillbaka på jobbet, hur du planerar återgången i en takt som håller, och hur du för samtalet med chefen om vad du faktiskt behöver. Vill du ha stöd i det kan ett samtal vara ett sätt att börja.

När du ska söka hjälp direkt

Kontakta vårdcentralen om du inte redan gjort det, eller ring 1177 för rådgivning. Vänta inte på att det ska bli outhärdligt innan du hör av dig. Ju tidigare du får hjälp, desto kortare brukar vägen tillbaka bli.