Hemlängtan

Vad är hemlängtan?

Hemlängtan är en stark längtan efter hemmet, människorna och vardagen du lämnat. Den kommer ofta efter en flytt, en studiestart eller en tid utomlands. Det är en normal reaktion på förändring, inte ett tecken på svaghet eller psykisk sjukdom.

Hemlängtan handlar sällan bara om en plats. Det du saknar är rutinerna, ljuden, språket, maten och människorna som visste vem du var utan att du behövde förklara. När allt det byts ut på en gång saknar du det förutsägbara, och de nya banden hinner inte bära ännu.

Många tror att hemlängtan bara drabbar barn. Så är det inte. Vuxna som flyttar för jobb, studier eller kärlek beskriver samma saknad, ibland också när flytten var helt självvald och efterlängtad.

Hemlängtan symptom – så känns den

Hemlängtan känns i både känslor och kropp. Vanligast är saknad, tomhet, rastlöshet och gråtmildhet, ofta med en kropp som sover sämre och äter annorlunda.

• Känslomässigt: saknad, ledsenhet, oro, irritation och känslan av att inte höra hemma.
• Kroppsligt: trötthet, sämre sömn, ändrad aptit, tyngd i bröstet eller magen och svårt att koncentrera sig.
• Beteendemässigt: du ringer hem hela tiden, scrollar bland gamla bilder, tackar nej till nytt eller planerar hemresan i stället för veckan.
• Tankemässigt: "det var ett misstag att flytta", eller att allt var bättre förut.

Tankarna är en del av känslan. De är inget facit på om beslutet var rätt.

Varför kommer hemlängtan i vågor – och hur länge varar den?

Hemlängtan kommer i vågor eftersom saker påminner dig: en doft, en högtid, en låt, en helg utan planer. Däremellan kan du må bra. Det är inget bakslag att den återkommer, det hör till mönstret.

Hur länge hemlängtan varar finns det inget fastställt svar på. Det varierar mellan människor, och beror på hur stor förändringen var, om du valde den själv och hur snabbt du hittar nya sammanhang. För många avtar den när vardagen fått fäste och nya relationer växt fram, men vågor kan komma tillbaka långt senare, särskilt kring högtider.

Ett ärligt sätt att följa utvecklingen är att titta på mönstret över veckor, inte över enskilda dagar. Blir de lugna stunderna fler, eller är det oförändrat tungt?

Hemlängtan efter flytt och som student

Efter en flytt kommer hemlängtan ofta när nyheten lagt sig och vardagen ska byggas. Första tiden fylls av praktiskt arbete. Saknaden syns när det blir tyst i den nya lägenheten.

Studenter som flyttar till en studieort har en särskild situation: många kommer samtidigt, och få känner någon. I Uppsala och Lund fyller nationerna en tydlig roll som social förankring, eftersom de är studentföreningar med aktiviteter där man träffar folk utan att behöva ha en färdig umgängeskrets. På andra orter fyller korridorer, ämnesföreningar och studentkårer samma funktion. Att gå på det första och andra tillfället, även om du inte vill, är ofta det som gör det lättare att komma tillbaka.

Flyttar du för ett nytt jobb kan känslan förstärkas av att du dessutom ska bevisa dig på en ny arbetsplats. Där kan att vara ny på jobbet vara en bra fortsättning. Saknar du hela ditt sociala nätverk finns det konkreta steg i att hitta vänner som vuxen.

Hemlängtan utomlands – och när du flyttat till Sverige

Hemlängtan utomlands är ofta starkare än vid inrikes flytt eftersom du saknar språk, kultur och självklarheter på en gång. Det gäller lika mycket den som flyttat från Sverige som den som kommit hit.

Du kan behöva anstränga dig för att förstå och göra dig förstådd hela dagen, vilket tröttar ut. Många beskriver också att de känner sig lite olika som person på det nya språket. Den som flyttat till Sverige möter dessutom en kultur där det kan ta tid att komma in i sociala sammanhang, och det kan förstärka ensamheten. Det säger något om situationen, inte om dig.

Ibland skaver frågan om vem du är nu, när både omgivning och språk har bytts. Den frågan tas upp i identitetskris. Är det framför allt ensamheten som tynger finns självhjälp vid ensamhet.

Hemlängtan hos barn på läger och utbyte

Hemlängtan är vanlig hos barn och unga på läger och utbyte, och betyder inte att barnet gör fel eller att lägret var ett misstag. Det är ofta högst första kvällarna och under lugna stunder.

Som förälder kan du hjälpa till redan före avresan:

• Säg att många får hemlängtan och att den brukar komma och gå.
• Låt barnet ta med något hemifrån, till exempel en kudde, en teddy eller ett foto.
• Kom överens om hur kontakten ska ske. Korta, lugna samtal fungerar ofta bättre än många långa.
• Undvik att säga "du kan alltid komma hem" som första utväg. Det kan göra det svårare att stanna kvar i känslan tills den går över.

Lyssna på lägerledare eller skola. Är barnet mycket ledset, slutar äta eller sova, eller mår sämre för varje dag, är det skäl att agera och ta kontakt. Om oron för att vara ifrån dig är stor även hemma kan separationsångest hos barn vara värt att läsa om.

Hur blir man av med hemlängtan? Vad som hjälper

Man blir sällan av med hemlängtan genom att bekämpa den. Det som hjälper är att bygga något att vara i på den nya platsen, samtidigt som du låter saknaden finnas.

• Rutiner. Fasta tider för sömn, mat och rörelse ger kroppen något att hålla sig i. Morgonrutiner som fungerar ger idéer.
• Kontakt hemifrån i lagom dos. Ett samtal med en vän eller familj ger ro. Ringer du hela tiden kan det hålla dig kvar mentalt på den gamla platsen. Pröva att lägga fasta tider.
• Nya band. Säg ja till det som återkommer: en förening, ett gym, en kurs, en middag. Upprepade möten gör vänner av bekanta.
• Ta med hemmet. Foton, en gammal maträtt, en gemensam serie att se med någon hemma. Det hjälper att göra den nya platsen till en plats med spår av dig.
• Utforska på riktigt. Välj en sak i veckan att göra som du inte gjort förut. Nya intryck ger nya referenspunkter.
• Var snäll mot dig själv. Det är rimligt att vara ledsen. Stress påverkar dig extra mycket i en omställning, se stress.

Kommer känslan över dig som en våg kan en grounding-övning hjälpa dig landa i rummet du faktiskt befinner dig i.

Hemlängtan, Heimweh och nostalgi – ordet och dess historia

Svenskans hemlängtan motsvarar tyskans Heimweh och engelskans homesickness.

Ordet nostalgi myntades 1688 av den schweiziske läkarstudenten Johannes Hofer, som en medicinsk term för svår hemlängtan. Det byggde på grekiskans nostos (hemkomst) och algos (smärta). Tillståndet beskrevs framför allt hos schweiziska legosoldater i främmande land, och betraktades då som en sjukdom med egna symtom.

Idag har orden gått isär. Hemlängtan är längtan efter en plats och människor du kan återvända till, ofta medan du fortfarande är borta. Nostalgi handlar oftare om en tid, ett skede eller en känsla som inte går att gå tillbaka till. Mer om det i nostalgi.

När är det mer än hemlängtan?

Det är mer än hemlängtan när nedstämdheten inte ger med sig, när du drar dig undan människor eller när sömn, studier eller arbete påverkas påtagligt under en längre tid. Hemlängtan går ofta att lätta en stund med något trevligt. Det gör den ihållande nedstämdheten sällan.

Vården skiljer bland annat mellan två tillstånd som kan likna varandra:

• Anpassningsstörning: en reaktion som hör ihop med en tydlig förändring, till exempel en flytt, och som är svårare än väntat. Läs mer under anpassningsstörning.
• Depression: ihållande nedstämdhet eller minskat intresse för det mesta, ofta med sömn-, energi- och koncentrationsproblem. Läs mer under depression.

Vilket av dem, om något, som gäller kan bara vården bedöma. Sök hjälp om du känner igen dig, om du börjat undvika människor eller om du har tankar på att inte vilja leva. Börja med din vårdcentral eller ring 1177 för rådgivning. Du behöver inte vänta tills det blivit riktigt illa.

Coaching ersätter inte vård. Vill du ha stöd i det som ligger runtomkring, som rutiner, hur du bygger ett nytt nätverk eller hur du hanterar veckorna efter en flytt, finns coaching som ett komplement.