Korttids-PDT i korthet

  • Utvecklare: Habib Davanloo, 1980-tal[1]
  • Även kallad: ISTDP (Intensive Short-Term Dynamic Psychotherapy)[2]
  • Fokus: Psykologiska försvar, omedvetna känslor, snabba genombrott[3]
  • Längd: Vanligtvis 10-25 sessioner (3-6 månader)[1]
  • Metod: Direkt, konfronterande arbete med försvarsmekanismer[4]

Vad är Korttids-PDT?

Korttids-PDT (ISTDP - Intensive Short-Term Dynamic Psychotherapy) är en fokuserad och intensiv terapiform som utvecklades av psykiater Habib Davanloo på 1980-talet.[1] Den kombinerar principerna från psykodynamisk terapi med en direkt, tidsbegränsad strategi för att nå snabb och djup förändring.

Till skillnad från traditionell psykodynamisk terapi, som kan pågå i år, arbetar Korttids-PDT med ett tydligt tidsfönster på normalt 10-25 sessioner. Det gör den till en ekonomisk och effektiv väg för dem som vill göra snabba genombrott.[2]

Försvaren finns där för att skydda oss, men de kan också hålla oss kvar i gamla mönster. I metoden arbetar terapeuten med försvaren för att komma åt det som ligger under.

Korttids-PDT vs traditionell PDT

Korttids-PDT (ISTDP)

  • Fokuserad på ett specifikt problem
  • Direkt, aktiv strategi med försvaren[3]
  • Intensivt arbetstempo
  • 10-25 sessioner
  • Snabb förändring möjlig[5]

Traditionell PDT

  • Bredare utforskning av livshistoria
  • Mer explorativ, mindre direkt
  • Långsammare arbetstempo
  • Ofta månader till år
  • Djup omstrukturering av personlighet

Båda formerna är psykodynamiska, men Korttids-PDT är som regel mer målriktad och patientaktiverad – det krävs ett engagerat samarbete.[4]

Habib Davanloo och ursprunget

Habib Davanloo, en canadensisk psykiater, utvecklade Korttids-PDT genom sitt arbete med patienter på Montreal General Hospital under 1970-80-talet. Han sökte efter ett sätt att göra psykodynamisk terapi mer tillgänglig och effektiv för arbetsklassen – grupper som ofta inte hade tid eller ekonomi för flerårig behandling.[1]

Davanloo observerade att många terapeuter var alltför passiva och vänliga, vilket tillät patienternas försvarsmekanismer att blomstra obehindrat. Han utvecklade därför en mer direkt, aktivt engagerad metod. Genom att konfrontera försvaren på ett empatiskt men bestämt sätt kunde han öppna vägar till de omedvetna känslor och minnen som låg bakom problemen.[2]

Hans arbete har inspirerats av tidigare psykodynamiska traditioner men introducerade nyckelkoncept som "triangeln av insikt" och principen om "destruktiv och konstruktiv förlust" för att systematisera processen.[6]

Triangeln av insikt (Triangle of Insight)

Davanloo introducerade detta koncept för att organisera terapeutiskt arbete:

  • Spetsen: Nuvarande symptom och problem
  • Vänstersida: Försvarsmekanismer
  • Högersida: Omedvetna impulser och känslor

Genom att arbeta med försvaren kommer man närmare de underliggande känslorna.

Fokus på försvar och genombrott

Kärnan i Korttids-PDT är förståelsen att psykologiska försvar ligger bakom våra problem. Dessa försvar utvecklades för att skydda oss från smärtsamma känslor, men de håller oss också fånger i destruktiva mönster.[3]

Identifiering av försvar

Terapeuten hjälper dig att se hur du undviker, förnekar eller rationaliserar smärtsamma känslor. Dessa försvar är ofta omedvetna.[4]

Direkt konfrontation

Till skillnad från andra terapier pekar terapeuten aktivt på dina försvar i realtid, empatiskt men bestämt. "Jag märker att du ler när du talar om något smärtsamt."[3]

Genombrott till omedvetet

När försvaren börjar minska får du tillgång till de underliggande känslorna – ofta ilska, sorg, rädsla eller längtan.[5]

Intensivt emotionellt arbete

Du genomlever inte bara minnen eller känslor, du befinner dig i dem. Tanken är att detta ger en djupare förändring.[6]

Triangeln av känsla

Du arbetar inte bara med en känsla i isolation. Terapeuten hjälper dig att koppla känslan till den ursprungliga situationen och till din nuvarande relation.

Integration och förändring

När du väl har tillgång till dessa känslor kan du integrera dem och välja nya sätt att reagera. Avsikten är att förändringen ska bli varaktig.[7]

Varför fokus på försvar?

Davanloo upptäckte att många patienter visste redan vad deras problem var – de kunde tala löst om sina symptom. Problemet var att de inte hade tillgång till känslorna bakom problemen. Genom att arbeta med försvaren – inte genom mjuk utforskning utan genom aktiv konfrontation – kunde han öppna vägen till dessa känslor snabbare än traditionell psykoanalytisk metod.[2]

Intellektualisering

Du talar mycket om känslor men känner dem inte verkligen. Terapeuten kan säga: "Du talar mycket om detta logiskt, men vad känner du egentligen?"

Rationalisering

Du förklarar bort smärtsamma situationer genom logiska skäl. "Det var ju bara hur han var." Men under det ligger smärta och besvikelse.

Undvikelse och dissociation

Du undviker helt att tala om något, eller du dissocierar när det närmar sig. Terapeuten noterar detta och hjälper dig att stanna.

Humor och minimering

Du gör något roligt av något allvarligt, eller säger "det var inget stort" när det faktiskt var mycket viktigt för dig.

Hur går Korttids-PDT till?

En typisk sessionsstruktur

1. Öppning och fokusering

Sessionen börjar med att du presenterar vad du vill arbeta med. Terapeuten hjälper dig att fokusera på ett specifikt problem eller känsla – inte bara att prata löst.

2. Identifiering av försvar

Medan du talar börjar terapeuten märka och ofta omedelbart peka på dina försvar. "Jag märker att du byter ämne när det blir personligt." Detta görs respektfullt.

3. Arbete genom motstånd

Du kan känna motstånd eller obehag. Terapeuten håller dig fokuserad och hjälper dig att arbeta dig genom detta motstånd. "Låt oss stanna här. Vad känner du just nu?"

4. Genombrott till känsla

Ofta sker ett genombrott där du plötsligt har tillgång till en intensiv känsla – ofta tårar, ilska eller djup sorg. Detta kan kännas kraftfullt och helande.[5]

5. Integration och insikt

Terapeuten hjälper dig att integrera denna känsla och att se vad den betyder för ditt liv nu. Nya insikter och nya sätt att agera blir möjliga.

Behandlingstid och intensitet

Korttids-PDT är normalt tidsbestämd från början – ofta 10-25 sessioner över 3-6 månader. Denna tidsram skapar en produktiv intensitet och fokusering. Du vet från start att detta är ett avgränsat projekt, vilket hjälper både terapeuten och dig att hålla koncentrationen.[1]

Sessionerna är ofta längre än vanlig terapi (60-90 minuter) för att möjliggöra djupt arbete utan att behöva börja om varje gång.

Vem passar Korttids-PDT för?

Korttids-PDT kan passa dig som:

  • Har ett specifikt problem du vill lösa snabbt[4]
  • Är motiverad och villig att arbeta intensivt
  • Vill göra djupt psykologiskt arbete utan flerårig bindning[7]
  • Svarar bra på direkt, aktivt terapeutiskt arbete
  • Har kämpat med samma mönster under lång tid
  • Vill förstå källan till dina symptom, inte bara hantera dem
  • Är villig att utforska och befinna dig i starka känslor

Passar det inte för?

Korttids-PDT passar inte bra för:

  • Allvarlig psykos eller bipolär sjukdom (kan kräva medicinsk stabilisering först)
  • Akut kris eller säkerhetsproblematik
  • Mycket fragmenterad personlighetsproblematik (kan behöva längre behandling)
  • Om du inte är villig att utforska känslor intensivt

Evidens för Korttids-PDT

Korttids-PDT har växande vetenskaplig evidens för depression, ångest, relationssvårigheter och personlighetsproblematik. [2] Studier tyder på att den kan ge likvärdig effekt som andra psykoterapier för många problem, men underlaget är begränsat.

Ett särskilt intressant fynd är att effekterna i flera studier har hållit i sig efter avslutad behandling, vilket kan bero på att patienten fortsätter att integrera sitt arbete.[2]

⚠

När Korttids-PDT inte fungerar

Långt ifrån alla uppnår full förbättring efter behandling. Detta är vanligt och betyder inte att situationen är hopplös - det finns alternativa vägar framåt.

Vanliga orsaker till utebliven effekt

  • För kort behandlingstid för att se full effekt
  • Bristande terapeutisk allians med terapeuten
  • Komorbiditet som behöver adresseras parallellt
  • Yttre stressfaktorer som motverkar framsteg

Alternativa vägar framåt

Byt terapeut

Terapeutisk allians är avgörande för resultatet.

Prova annan metod

Andra terapiformer kan passa dig bättre.

Kombinationsbehandling

Ibland behövs läkemedel parallellt.

När du bör söka specialistvård

  • Ingen förbättring efter 10-20 sessioner med engagerat deltagande
  • Symtomen förvärras trots pågående behandling
  • Självskadebeteende eller återkommande suicidtankar
  • Svårt att fungera i vardagen

Kontakta din vårdcentral för en ny bedömning eller remiss till specialistpsykiatri.

Faktagranskat av
Fil. mag. i psykologi
Senast granskat: april 2026 · Uppdaterad: oktober 2026

Observera: Informationen på denna sida är endast avsedd för utbildning och ersätter inte professionell medicinsk bedömning, diagnos eller behandling. Endast legitimerad vårdpersonal kan ställa diagnoser. Kontakta din vårdcentral eller ring 1177 för rådgivning.

Ämnen: Terapiformer och behandling

Vetenskapliga referenser

  1. Davanloo, H. (1990). Unlocking the Unconscious: Selected Papers of Habib Davanloo. New York: John Wiley & Sons.
  2. Abbass, A. A., et al. (2014). Short-term psychodynamic psychotherapies for common mental disorders. Cochrane Database of Systematic Reviews, (7), CD004687.
  3. Abbass, A., Kisely, S., & Kroenke, K. (2009). Short-term psychodynamic psychotherapy for somatic symptom disorder: Systematic review and meta-analysis of clinical trials. Psychotherapy and Psychosomatics, 78(5), 265-274. doi:10.1159/000228247
  4. Abbass, A. A., et al. (2012). Intensive short-term dynamic psychotherapy: A systematic review and meta-analysis of outcome research. Harvard Review of Psychiatry, 20(2), 97-108. doi:10.3109/10673229.2012.677347
  5. Frederickson, J. (2013). Co-Creating Change: Effective Dynamic Therapy Techniques. Seven Leaves Press. (Revised edition of Davanloo's work)
  6. Levenson, H. (2010). Brief Dynamic Therapy. Washington, DC: American Psychological Association. Second edition.
  7. Malan, D. H. (1995). Individual Psychotherapy and the Science of Psychodynamics (2nd ed.). Oxford: Butterworth-Heinemann.