Alexitymi

Vad är alexitymi?

Alexitymi är ett personlighetsdrag som innebär svårighet att identifiera, skilja mellan och beskriva sina egna känslor. Ordet betyder ungefär "utan ord för känslor" och skrivs alexithymia på engelska. Personen har känslor, men saknar lätt tillgång till dem.

Termen alexitymi (från grekiskans "a" = utan, "lexis" = ord, "thymos" = känsla) myntades 1973 av psykiatern Peter Sifneos för att beskriva patienter som hade svårt att prata om sina känslor. Den handlar alltså inte om känslor i stort – för en genomgång av vad känslor är och hur de regleras, se emotion – utan specifikt om tillgången till dem: förmågan att märka, skilja på och sätta ord på det som redan pågår i kroppen.

Det är viktigt att förstå: personer med alexitymi har känslor. De upplever emotioner i kroppen – hjärtklappning, spänning, tryck över bröstet – men kan inte koppla dessa sensationer till specifika känslor som "ångest" eller "sorg".

"Hur känner du dig?"
"Jag vet inte... ont i magen?"

Hur vanligt är det?

Uttalad alexitymi brukar uppskattas till omkring en tiondel av befolkningen, med viss övervikt för män. Siffran ska tas med reservation: den bygger på var man drar gränsen i ett självskattningsformulär, och gränsen är satt av forskare, inte av naturen. I kliniska grupper – vid ätstörningar, PTSD, substansbruk – är andelen väsentligt högre. Se mäns psykiska hälsa för mer om hur svårigheten att sätta ord på känslor samspelar med hjälpsökande.

Det finns också en paradox inbyggd i mätningen som är värd att känna till: instrumenten ber människor skatta hur väl de förstår sina känslor. Att svara på det kräver just den förmåga som saknas.

Primär och sekundär alexitymi

Forskningen skiljer på två former, och skillnaden har betydelse för vad som går att göra åt saken.

• Primär alexitymi är stabil över tid och betraktas som ett personlighetsdrag med biologisk grund. Den har funnits där så länge personen kan minnas.
• Sekundär alexitymi uppstår som följd av något – trauma, depression, långvarig stress – och är i grunden en skyddsmekanism. Den kan gå tillbaka när det underliggande behandlas.

Gränsen är inte knivskarp, och i praktiken vet man ofta inte vilken form det handlar om förrän man prövat att behandla det som kan behandlas.

Är alexitymi en diagnos?

Nej. Alexitymi är ett personlighetsdrag som beskrivs och mäts på en skala, inte en psykiatrisk diagnos. Det går därför inte att få diagnosen alexitymi. Draget kan ändå vara värt att känna till, eftersom det kan påverka hur en behandling för något annat behöver läggas upp.

Det som däremot kan utredas och behandlas är sådant som ofta följer med draget, till exempel nedstämdhet, ångest eller kroppsliga besvär. Mer om avgränsningen finns under Vad alexitymi inte är och om var du kan vända dig längst ned under Var får jag hjälp?

Vad alexitymi inte är

Få begrepp missförstås så konsekvent. Fyra avgränsningar gör mest nytta.

Inte en diagnos

Alexitymi finns varken i DSM-5 eller ICD-11. Det är ett drag som beskrivs och mäts på en skala, ungefär som introversion – inte ett tillstånd man får fastställt. Ingen kan alltså "ha diagnosen alexitymi", och det går inte att söka vård för alexitymi i sig. Däremot är det ofta relevant för vården att veta att draget finns, eftersom det påverkar hur behandling behöver läggas upp.^[4]

Inte känslokyla

Detta är det missförstånd som gör mest skada, särskilt i nära relationer. Alexitymi innebär inte att någon saknar känslor eller struntar i andras. Det innebär svårighet att identifiera och sätta ord på det som pågår inombords – hos en själv i första hand.

Skillnaden mot bristande empati är avgörande: den empatilöse förstår ofta känslor mycket väl men bryr sig inte. Den alexityme bryr sig, men har inget språk för det – och blir inte sällan anklagad för det motsatta. En partner som tolkar tystnaden som likgiltighet har med all sannolikhet fel om orsaken.

Inte anhedoni

Anhedoni är oförmågan att känna glädje eller lust – kärnsymtomet vid bland annat depression. Alexitymi är någonting annat: förmågan att uppleva känslor är intakt, men förmågan att identifiera och sätta ord på dem brister. En person med alexitymi kan mycket väl känna glädje utan att kunna beskriva den som just glädje. De två kan förekomma tillsammans – särskilt vid depression – men är oberoende av varandra och kräver olika förklaringar.

Inte känslomässig återhållsamhet

Att vara fåordig om sina känslor av vana, uppfostran eller kulturell norm är inte alexitymi. Många människor väljer att hålla känslor för sig själva utan att sakna orden för dem – de kan beskriva vad de känner om de vill eller behöver. Vid alexitymi finns inte det valet: svårigheten sitter i tillgången till känslan själv, inte i viljan att dela den. Skillnaden syns tydligast i terapi, där den återhållsamme successivt öppnar sig när tilliten byggs upp, medan den alexityme fortsätter att sakna orden även när tilliten finns.

Ett sätt att pröva skillnaden i praktiken: fråga personen rakt av vad hen känner just nu. Den som är återhållsam kan svara, om än kortfattat eller efter en stunds tvekan – möjligheten finns, viljan saknas för stunden. Den som är alexityme möter samma fråga med ett genuint "jag vet inte", inte som undanflykt utan som den ärligaste beskrivning som finns tillgänglig.

Alexitymi och autism

Överlappet är stort, men begreppen beskriver olika saker. Autism handlar om social kommunikation, repetitiva mönster och sensorisk bearbetning i stort. Alexitymi handlar specifikt om tillgången till de egna känslorna.

En forskningslinje som fått allt mer stöd kallas den alexityma hypotesen: flera svårigheter som traditionellt tillskrivits autism i sig – som att tolka ansiktsuttryck och andras känslor – samvarierar starkare med graden av alexitymi än med autismdiagnosen som sådan. Bird och Cook, som myntade namnet, föreslog att alexitymi snarare är en samsjuklighet som förklarar en stor del av de emotionella svårigheter som länge setts som kärnsymtom vid autism.

Skattningar av hur många autistiska personer som också har uttalad alexitymi varierar mellan studier, men andelen är genomgående högre än i normalbefolkningen. Det ändrar inte huvudpoängen: många autistiska personer har ingen alexitymi alls, och de flesta med alexitymi är inte autistiska. Två drag som ofta råkar överlappa, inte en och samma sak.

Gränsdragningen är inte bara akademisk. Sådant som brukar räknas som svårigheter vid autism – att verka oberörd, att svara stelt på andras känslouttryck, att undvika känslomässigt laddade samtal – kan i själva verket handla om alexitymi hos en person utan autism, eller om alexitymi som förstärker liknande drag hos en person som har båda. Att bara notera "svårt med känslor" utan att skilja på vilket av de två som ligger bakom riskerar att leda fel, både i bemötande och i en eventuell utredning.

Symtom på alexitymi

Eftersom alexitymi är ett drag och inte en sjukdom brukar man tala om kännetecken. De tre vanligaste är svårighet att identifiera känslor, svårighet att beskriva dem och ett tänkande som riktas utåt mot händelser snarare än inåt mot upplevelser. Många har också kroppsliga besvär utan tydlig medicinsk orsak.

Alexitymi har tre huvudkomponenter:^[1]

Associerade drag

• Begränsad fantasi och inre liv
• Svårt att skilja mellan känslor och kroppsliga sensationer
• Konformt, praktiskt inriktat tänkande
• Svårt att förstå andras känslor (sekundärt)
• Stel social interaktion

Somatisering – kroppen "talar"

När känslor inte kan uttryckas i ord tenderar de att uttryckas genom kroppen. Personer med alexitymi rapporterar ofta fysiska symtom utan tydlig medicinsk orsak:^[6]

• Huvudvärk och migrän
• Mag-tarmbesvär (IBS)
• Kronisk smärta
• Trötthet
• Hjärtklappning

Varför det ser ut så är inte helt klarlagt. En återkommande förklaring är att odefinierade känslor fortsätter att aktivera kroppen fysiologiskt oavsett om de sätts ord på eller inte – utan den kognitiva bearbetning som ord ger stannar den kroppsliga aktiveringen kvar längre och upplevs starkare.

Det här är en del av varför alexitymi är relevant även utanför psykiatrin. En vårdcentral som upprepade gånger utreder oförklarad smärta eller mag-tarmbesvär utan fynd kan ha nytta av att också fråga om känsloliv – inte för att ersätta den medicinska utredningen, utan för att komplettera den när den inte ger svar.

Orsaker

Alexitymi kan ha flera ursprung:

Primär (medfödd/tidig)

• Genetiska faktorer – tvillingstudier talar för ett visst ärftligt inslag
• Neurobiologiska skillnader – Minskad koppling mellan limbiska systemet och cortex
• Tidig barndom – Brist på emotionell spegling från vårdgivare

Sekundär (förvärvad)

• Trauma – Emotionell avtrubbning som skyddsmekanism
• Hjärnskador – Särskilt i höger hjärnhalva
• Psykiska tillstånd – Utvecklas sekundärt till depression, PTSD etc.

Kopplade tillstånd

Alexitymi förekommer ofta tillsammans med andra tillstånd:

• Autism – Hög överlappning. Svårigheter med interoception och emotionell medvetenhet.
• Depression – Kan vara både orsak och konsekvens.
• PTSD – Emotionell avtrubbning som skyddsmekanism.
• Ätstörningar – Svårighet att tolka hunger/mättnad och känslor.
• Substansbruk – Kan vara ett sätt att hantera odefinierade obehagskänslor.

Alexitymi i nära relationer

Alexitymi märks sällan i ett vakuum – det är i nära relationer som svårigheten att sätta ord på känslor får de tydligaste konsekvenserna, för båda parter.

Så upplevs det för partnern

Partners kan känna sig avvisade eller oförstådda när den alexityme inte kan uttrycka känslor eller svara på känslomässiga behov. "Du bryr dig inte om mig!" kan bli ett vanligt missförstånd, eftersom tystnaden lätt tolkas som ointresse snarare än oförmåga.

I relationer kan alexitymi ge mer konflikt kring närhet och en tendens att den alexityme drar sig undan snarare än närmar sig när det blir känslomässigt intensivt – inte för att hen inte bryr sig, utan för att det obestämbara är obehagligt. Att den andra parten vet om detta i förväg gör ofta stor skillnad för hur tystnaden tolkas.

Så upplevs det inifrån

Det som sällan syns utifrån är hur det upplevs inifrån. Att sakna ord för sina egna känslor betyder inte att vara oberörd av dem – snarare att leva med en odefinierad oro utan att kunna peka på varför. Många beskriver en känsla av att stå bredvid sitt eget liv, av att märka att något är fel utan att kunna säga vad.

Det gör det också svårare att be om stöd. Den som inte vet vad hen känner vet sällan heller vad hen behöver, och risken är att omgivningen tolkar tystnaden som att allt är bra. I praktiken kan det innebära att den alexityme går längre utan hjälp än den som lättare kan sätta ord på att något är fel – inte för att lidandet är mindre, utan för att det är osynligare.

Finns det ett test för alexitymi?

Ja, det finns en välkänd självskattningsskala, TAS-20, som används i forskning och i vissa kliniska sammanhang. Den ger en uppfattning om graden av draget, inte en diagnos, och erbjuds inte som test på den här sidan.

Det vanligaste instrumentet är TAS-20 (Toronto Alexithymia Scale), ett självskattningsformulär med 20 frågor som mäter:^[3]

• Svårighet att identifiera känslor
• Svårighet att beskriva känslor
• Externt orienterat tänkande

Poäng på 51 eller lägre = ej alexitymi, 52-60 = möjlig alexitymi, 61 eller högre = alexitymi.

TAS-20 är ett upphovsrättsskyddat instrument och erbjuds därför inte som självtest här. Gränsvärdena ovan är dessutom forskningskonventioner, inte diagnostiska beslutsgränser – ett formulärvärde säger något om graden av ett drag, inte om du har ett tillstånd. Sajtens övriga självskattningar redovisar var och en vilket instrument de bygger på.

Behandling och vad du kan göra själv

Själva draget verkar vara relativt stabilt, men förmågan att märka, namnge och uttrycka känslor går att träna. Det du kan göra själv är att lära dig fler känsloord, uppmärksamma kroppens signaler och skriva om det som hänt. Vid andra besvär, som depression eller trauma, är vårdcentralen rätt första kontakt.

Går det att förändra? Svaret är villkorat. Draget i sig verkar vara relativt stabilt, särskilt i sin primära form, men förmågan att hantera det – att märka signaler, sätta ord på dem och kommunicera dem till andra – går att träna oavsett grundorsak. Målet är sällan att bli någon annan, utan att bygga en fungerande omväg.

Alexitymi kan inte "botas" helt, men emotionell medvetenhet kan tränas och förbättras:

Terapiformer

• Mentaliserings­baserad terapi (MBT) – Fokuserar på att förstå egna och andras mentala tillstånd
• Affektfokuserad terapi – Tränar identifiering och uttryck av känslor
• Gruppterapi – Lär av andras sätt att prata om känslor

Var får jag hjälp?

Börja med din vårdcentral, eller ring 1177 för rådgivning och hjälp att hitta rätt vårdnivå. Eftersom alexitymi inte är en diagnos söker du för det som tynger dig: oro, nedstämdhet, kroppsliga besvär eller svårigheter i nära relationer.

Det kan hjälpa att säga rakt ut att du har svårt att sätta ord på vad du känner, och att beskriva det du faktiskt märker i kroppen och i vardagen. Då får den du möter något konkret att utgå från. Vid akut kris: ring 112 eller läs om krisstöd. Fler hjälplinjer finns under resurser och hjälplinjer.