Alexitymi

Vad är alexitymi?

Termen alexitymi (från grekiskans "a" = utan, "lexis" = ord, "thymos" = känsla) myntades 1973 av psykiatern Peter Sifneos för att beskriva patienter som hade svårt att prata om sina känslor.

Det är viktigt att förstå: personer med alexitymi har känslor. De upplever emotioner i kroppen – hjärtklappning, spänning, tryck över bröstet – men kan inte koppla dessa sensationer till specifika känslor som "ångest" eller "sorg".

"Hur känner du dig?"
"Jag vet inte... ont i magen?"

Hur vanligt är det?

Uttalad alexitymi brukar uppskattas till omkring en tiondel av befolkningen, med viss övervikt för män. Siffran ska tas med reservation: den bygger på var man drar gränsen i ett självskattningsformulär, och gränsen är satt av forskare, inte av naturen. I kliniska grupper – vid ätstörningar, PTSD, substansbruk – är andelen väsentligt högre. Se mäns psykiska hälsa för mer om hur svårigheten att sätta ord på känslor samspelar med hjälpsökande.

Det finns också en paradox inbyggd i mätningen som är värd att känna till: instrumenten ber människor skatta hur väl de förstår sina känslor. Att svara på det kräver just den förmåga som saknas.

Primär och sekundär alexitymi

Forskningen skiljer på två former, och skillnaden har betydelse för vad som går att göra åt saken.

• Primär alexitymi är stabil över tid och betraktas som ett personlighetsdrag med biologisk grund. Den har funnits där så länge personen kan minnas.
• Sekundär alexitymi uppstår som följd av något – trauma, depression, långvarig stress – och är i grunden en skyddsmekanism. Den kan gå tillbaka när det underliggande behandlas.

Gränsen är inte knivskarp, och i praktiken vet man ofta inte vilken form det handlar om förrän man prövat att behandla det som kan behandlas.

Vad alexitymi inte är

Få begrepp missförstås så konsekvent. Tre avgränsningar gör mest nytta.

Inte en diagnos

Alexitymi finns varken i DSM-5 eller ICD-11. Det är ett drag som beskrivs och mäts på en skala, ungefär som introversion – inte ett tillstånd man får fastställt. Ingen kan alltså "ha diagnosen alexitymi", och det går inte att söka vård för alexitymi i sig. Däremot är det ofta relevant för vården att veta att draget finns, eftersom det påverkar hur behandling behöver läggas upp.

Inte samma sak som autism

Överlappet är stort, men begreppen beskriver olika saker. Autism handlar om social kommunikation, repetitiva mönster och sensorisk bearbetning i stort. Alexitymi handlar specifikt om tillgången till de egna känslorna.

En forskningslinje som fått allt mer stöd kallas den alexityma hypotesen: flera svårigheter som traditionellt tillskrivits autism i sig – som att tolka ansiktsuttryck och andras känslor – samvarierar starkare med graden av alexitymi än med autismdiagnosen som sådan. Bird och Cook, som myntade namnet, föreslog att alexitymi snarare är en samsjuklighet som förklarar en stor del av de emotionella svårigheter som länge setts som kärnsymtom vid autism.

Skattningar av hur många autistiska personer som också har uttalad alexitymi varierar mellan studier, men andelen är genomgående högre än i normalbefolkningen. Det ändrar inte huvudpoängen: många autistiska personer har ingen alexitymi alls, och de flesta med alexitymi är inte autistiska. Två drag som ofta råkar överlappa, inte en och samma sak.

Inte känslokyla

Detta är det missförstånd som gör mest skada, särskilt i nära relationer. Alexitymi innebär inte att någon saknar känslor eller struntar i andras. Det innebär svårighet att identifiera och sätta ord på det som pågår inombords – hos en själv i första hand.

Skillnaden mot bristande empati är avgörande: den empatilöse förstår ofta känslor mycket väl men bryr sig inte. Den alexityme bryr sig, men har inget språk för det – och blir inte sällan anklagad för det motsatta. En partner som tolkar tystnaden som likgiltighet har med all sannolikhet fel om orsaken.

Inte anhedoni

Anhedoni är oförmågan att känna glädje eller lust – kärnsymtomet vid bland annat depression. Alexitymi är någonting annat: förmågan att uppleva känslor är intakt, men förmågan att identifiera och sätta ord på dem brister. En person med alexitymi kan mycket väl känna glädje utan att kunna beskriva den som just glädje. De två kan förekomma tillsammans – särskilt vid depression – men är oberoende av varandra och kräver olika förklaringar.

Inte känslomässig återhållsamhet

Att vara fåordig om sina känslor av vana, uppfostran eller kulturell norm är inte alexitymi. Många människor väljer att hålla känslor för sig själva utan att sakna orden för dem – de kan beskriva vad de känner om de vill eller behöver. Vid alexitymi finns inte det valet: svårigheten sitter i tillgången till känslan själv, inte i viljan att dela den. Skillnaden syns tydligast i terapi, där den återhållsamme successivt öppnar sig när tilliten byggs upp, medan den alexityme fortsätter att sakna orden även när tilliten finns.

Kännetecken

Alexitymi har tre huvudkomponenter:

Associerade drag

• Begränsad fantasi och inre liv
• Svårt att skilja mellan känslor och kroppsliga sensationer
• Konformt, praktiskt inriktat tänkande
• Svårt att förstå andras känslor (sekundärt)
• Stel social interaktion

Somatisering – kroppen "talar"

När känslor inte kan uttryckas i ord tenderar de att uttryckas genom kroppen. Personer med alexitymi rapporterar ofta fysiska symtom utan tydlig medicinsk orsak:

• Huvudvärk och migrän
• Mag-tarmbesvär (IBS)
• Kronisk smärta
• Trötthet
• Hjärtklappning

Varför det ser ut så är inte helt klarlagt. En återkommande förklaring är att odefinierade känslor fortsätter att aktivera kroppen fysiologiskt oavsett om de sätts ord på eller inte – utan den kognitiva bearbetning som ord ger stannar den kroppsliga aktiveringen kvar längre och upplevs starkare.

Orsaker

Alexitymi kan ha flera ursprung:

Primär (medfödd/tidig)

• Genetiska faktorer – Ärftlighet uppskattas till 30-40%
• Neurobiologiska skillnader – Minskad koppling mellan limbiska systemet och cortex
• Tidig barndom – Brist på emotionell spegling från vårdgivare

Sekundär (förvärvad)

• Trauma – Emotionell avtrubbning som skyddsmekanism
• Hjärnskador – Särskilt i höger hjärnhalva
• Psykiska tillstånd – Utvecklas sekundärt till depression, PTSD etc.

Kopplade tillstånd

Alexitymi förekommer ofta tillsammans med andra tillstånd:

• Autism – Hög överlappning. Svårigheter med interoception och emotionell medvetenhet.
• Depression – Kan vara både orsak och konsekvens.
• PTSD – Emotionell avtrubbning som skyddsmekanism.
• Ätstörningar – Svårighet att tolka hunger/mättnad och känslor.
• Substansbruk – Kan vara ett sätt att hantera odefinierade obehagskänslor.

Mätning

Det vanligaste instrumentet är TAS-20 (Toronto Alexithymia Scale), ett självskattningsformulär med 20 frågor som mäter:

• Svårighet att identifiera känslor
• Svårighet att beskriva känslor
• Externt orienterat tänkande

Poäng under 51 = ej alexitymi, 52-60 = möjlig alexitymi, över 61 = alexitymi.

TAS-20 är ett upphovsrättsskyddat instrument och erbjuds därför inte som självtest här. Gränsvärdena ovan är dessutom forskningskonventioner, inte diagnostiska beslutsgränser – ett formulärvärde säger något om graden av ett drag, inte om du har ett tillstånd. Sajtens övriga självskattningar redovisar var och en vilket instrument de bygger på.

Behandling

Alexitymi kan inte "botas" helt, men emotionell medvetenhet kan tränas och förbättras:

Terapiformer

• Mentaliserings­baserad terapi (MBT) – Fokuserar på att förstå egna och andras mentala tillstånd
• Affektfokuserad terapi – Tränar identifiering och uttryck av känslor
• Gruppterapi – Lär av andras sätt att prata om känslor