Viktigt: Den här sidan är allmänbildande och ersätter inte en bedömning av legitimerad vårdpersonal. Endast läkare eller psykolog kan ställa diagnos. Känner du igen dig – kontakta din vårdcentral.
I korthet
- Tillhör: Kluster B (dramatiska eller känslomässigt instabila)
- Förekomst: osäker och varierar mellan studier
- Diagnos: ställs av läkare eller psykolog, tidigast i vuxen ålder
- Behandling: psykoterapi i första hand
Vad histrionisk personlighetsstörning innebär
Personer med HPD upplevs ofta som varma, charmiga och lätta att komma nära – till en början. Svårigheterna visar sig över tid: känslouttrycken skiftar snabbt och upplevs som ytliga, relationer beskrivs som närmare än de är, och obehaget blir påtagligt när uppmärksamheten riktas någon annanstans.
Det är viktigt att skilja diagnosen från att bara vara utåtriktad eller uttrycksfull. Det avgörande är att mönstret är genomgripande, oflexibelt och skapar lidande eller funktionsnedsättning.
DSM-5-kriterier
Diagnosen kräver ett genomgripande mönster med minst fem av följande:
- Känner sig obekväm när hen inte står i centrum
- Uppträder ofta olämpligt förföriskt eller provokativt
- Visar snabbt skiftande och ytliga känslouttryck
- Använder genomgående utseendet för att dra till sig uppmärksamhet
- Har ett impressionistiskt språk som saknar detaljer
- Uppvisar självdramatisering och teatraliskt överdrivna känslouttryck
- Är lättpåverkad av andra eller av omständigheter
- Uppfattar relationer som mer intima än de faktiskt är
Kritiken mot diagnosen
HPD är en av de mest ifrågasatta personlighetsdiagnoserna, och kritiken bör redovisas.
- Könsbias. Kritiker menar att diagnosen ställs oftare på kvinnor och att kliniker kan tolka samma beteende olika beroende på patientens kön. Invändningen har bland annat undersökts i studier där samma symtombeskrivning getts olika kön.
- Kulturell normbundenhet. Vad som räknas som "överdrivet" eller "olämpligt förföriskt" varierar starkt mellan kulturer och sammanhang.
- Historiskt arv. Begreppet härstammar från hysteribegreppet, med allt vad det bär med sig av kvinnohistoria.
- Svag avgränsning. HPD överlappar kraftigt med narcissistisk och borderline personlighetsstörning.
ICD-11 har till följd av liknande invändningar övergett de separata personlighetsdiagnoserna helt och beskriver i stället svårighetsgrad plus framträdande drag. HPD finns inte kvar som egen diagnos där.
Skillnaden mot närliggande tillstånd
Mot narcissistiskt: båda söker uppmärksamhet, men den narcissistiska personen vill bli beundrad för överlägsenhet, medan den histrioniska vill bli sedd över huvud taget – även som behövande eller sårbar.
Mot borderline: båda innebär intensiva känslor och instabila relationer, men vid borderline finns dessutom självskada, identitetsstörning och en genomgripande rädsla för att bli övergiven.
Behandling
Psykoterapi är förstahandsval. Psykodynamisk terapi har varit den traditionella inriktningen, med fokus på vad uppmärksamhetsbehovet fyller för funktion. KBT används för att arbeta med det impressionistiska tänkandet och för att träna konkretion. Ingen metod har starkt evidensstöd specifikt för HPD – underlaget är genomgående tunt.
Många söker hjälp för depression eller relationsproblem snarare än för personlighetsdragen.
Om personlighetsstörningar generellt
En personlighetsstörning är ett varaktigt mönster av upplevelser och beteenden som avviker tydligt från omgivningens förväntningar, är oflexibelt och genomgripande, och som orsakar lidande eller funktionsnedsättning. Mönstret ska vara stabilt över tid och gå att spåra till ungdomen eller tidig vuxen ålder.
DSM-5 delar in dem i tre kluster. Samsjuklighet är vanlig – många som uppfyller kriterierna för en störning uppfyller dem också för ytterligare något. Det är ett av skälen till att ICD-11 övergett den kategoriska indelningen till förmån för en beskrivning av svårighetsgrad och framträdande drag.