Vad är gaslighting?

Vad betyder gaslighting?

Ordet kommer ursprungligen från pjäsen Gas Light av Patrick Hamilton (1938), där en man systematiskt får sin fru att tro att hon håller på att bli galen – bland annat genom att dämpa gasljusen i huset och sedan envist förneka att något förändrats när hon påpekar det. Pjäsen filmatiserades två gånger, en brittisk version 1940 och en amerikansk 1944 med Ingrid Bergman, och det är den senare de flesta syftar på när de säger att någon "gaslightar" en. Termen togs upp av psykologer redan på 1960- och 70-talen för att beskriva en specifik form av manipulation i nära relationer, men det var först under 2010-talet den spred sig brett i vardagsspråket (Sweet, 2019).

Den precisa definitionen

Gaslighting är att systematiskt få någon att tvivla på sin egen verklighetsuppfattning, minne eller omdöme. Det sker inte genom ett enda argument utan genom ett upprepat mönster där förövaren:

• Förnekar saker som faktiskt hänt eller sagts
• Skriver om händelser i efterhand så att din version blir fel
• Beskriver dina reaktioner som överdrivna, "galna" eller sjuka
• Isolerar dig från personer som skulle kunna bekräfta din verklighet
• Så systematiskt tvivel om ditt minne och omdöme att du till slut litar mer på förövarens version än din egen

Målet, medvetet eller inte, är makt och kontroll: genom att destabilisera din verklighetsuppfattning blir du beroende av förövarens "sanning". Draget kopplas ofta samman med personlighetsegenskaper i det som brukar kallas mörka triaden, och beskrivs ofta i relationer med narcissistisk personlighetsstörning – men gaslighting är ett beteende, inte en diagnos, och kan förekomma även hos den som inte har några sådana drag.

Vad gaslighting inte är

Ordet har blivit ett av de mest urvattnade i vardagens relationsspråk, och skillnaden är värd att skriva ut tydligt. Att någon minns en händelse annorlunda än du är inte gaslighting – minnen är rekonstruktioner, och två personer i samma rum bär ofta med sig olika detaljer. Att någon ljuger en gång, eller är oense med dig, är inte heller gaslighting – det är just det: en lögn, eller en oenighet. Det som avgör är mönstret och effekten: att det upprepas över tid, och att resultatet är att du successivt förlorar tilltron till dig själv – inte bara att ni har olika uppfattningar om vad som hänt.

Den urvattningen har ett pris. När "du gaslightar mig" används om vilken oenighet som helst blir det svårare att bli trodd för dem som faktiskt utsätts för det systematiska mönstret – anklagelsen tappar sin skärpa just när den behövs som mest.

Ingen klinisk diagnos

Gaslighting är inte en klinisk term. Det finns inte i DSM-5 eller ICD-11, och det saknas ett etablerat, validerat sätt att mäta det – forskare är fortfarande oense om var gränsen går mellan gaslighting och andra former av manipulation eller konflikt (Sweet, 2019). Forskningsläget är därför tunt jämfört med många andra begrepp på den här sajten: mycket av det som skrivits bygger på kliniska erfarenheter och sociologisk teori snarare än stora, kontrollerade studier. Det gör inte fenomenet mindre verkligt för den som upplever det, men det är värt att veta när man läser om det.

Var förekommer gaslighting?

Gaslighting förknippas oftast med parrelationer, men mönstret förekommer i fler sammanhang:

• Parrelationer – den vanligast beskrivna kontexten, ofta tillsammans med andra kontrollerande beteenden.
• Familjen – förälder mot barn eller mellan syskon, ofta osynligt eftersom det pågått sedan barndomen och därför kan kännas "normalt".
• Arbetsplatsen – en chef eller kollega som systematiskt förvränger vad som sagts på möten, eller får dig att framstå som "svår" när du påtalar problem.
• Vården – när patienters symtom avfärdas eller bortförklaras upprepat, ibland kallat "medicinsk gaslighting", särskilt väl dokumenterat för kvinnor och för svårdiagnostiserade tillstånd (Johnson m.fl., 2021).

Gemensamt för alla sammanhangen är maktobalansen – gaslighting förutsätter att den som utsätter någon annan har någon form av övertag: känslomässigt, ekonomiskt, socialt eller institutionellt.

10 tecken på gaslighting

Effekter på offret

Effekterna är kroniska snarare än akuta – de byggs upp av att mönstret upprepas under lång tid, inte av en enskild händelse. Vanligt är:

• Kroniskt självtvivel och förvirring, även i situationer som inte har med förövaren att göra
• Ett behov av att ständigt ursäkta sig eller förklara sig
• ångest och depression
• Låg självkänsla
• Känslomässig avtrubbning
• Svårigheter att fatta beslut på egen hand
• Ett tvångsmässigt behov av att dokumentera allt, som ett sätt att hålla fast vid sin egen verklighet
• Trauma och PTSD-liknande symtom (Johnson m.fl., 2021)

Är gaslighting en del av en relation du har svårt att lämna trots att den skadar dig, kan det vara värt att läsa om trauma bonding – den återkommande cykeln mellan värme och nedbrytande beteende gör ofta att relationen känns svårare att bryta upp med, inte lättare.

Hur skyddar du dig?

När gaslighting är del av ett större våldsmönster

Gaslighting förekommer sällan helt isolerat. I parrelationer är det ofta en del av ett bredare mönster av kontrollerande beteende – tillsammans med isolering, ekonomisk kontroll eller hot – som forskare kallar "coercive control" snarare än enskilda incidenter (Stark, 2007). Känner du igen flera sådana mönster samtidigt, inte bara gaslighting i sig, är risken högre att relationen är farlig att vara kvar i.

Är du rädd för din säkerhet just nu, ring 112. Behöver du någon att prata med är Mind Självmordslinjen öppen dygnet runt på 90101, och Jourhavande medmänniska nås kväll och natt på 08-702 16 80. Fler resurser finns på sidan om krisstöd.