Snabbfakta.
- Klimatångest är ingen diagnos. Den finns varken i DSM-5 eller ICD-11.
- Oron har en verklig grund. Den svarar mot ett verkligt förhållande, inte mot en föreställd fara.
- Klimatsorg är ett eget begrepp, skilt från ångest och kopplat till förlust.
- När oron gör dig handlingsoförmögen kan det röra sig om ett ångestsyndrom, och då finns hjälp att få.
Vad är klimatångest?
Klimatångest är den oro, ilska, sorg och maktlöshet många känner inför klimatförändringarna och deras konsekvenser. Det handlar inte om ett sjukdomstillstånd utan om en känslomässig respons på information om ett verkligt och pågående hot.[1]
Begreppet saknar en enhetlig, allmänt vedertagen definition inom psykiatrin, och det är ingen slump. En forskare som studerat fenomenet beskriver det som ett paraplybegrepp för flera besläktade känslor snarare än en avgränsad diagnos.[3] Den här texten tar inte ställning i klimatpolitiken. Den beskriver en psykologisk reaktion, inte ett sakläge.
Varför skiljer sig klimatångest från annan oro?
Klimatångest skiljer sig från vardaglig oro på tre sätt: hotet är verkligt och dokumenterat, det är kollektivt snarare än personligt, och det saknar ett tydligt slutdatum. Den enskildes förmåga att påverka utfallet är dessutom liten i förhållande till problemets storlek.
De flesta orostyper som beskrivs i psykologin - prestationsoro, hälsoångest, social oro - handlar om något som i grunden går att kontrollera eller undvika på individnivå. Så är det inte med klimatet. Du kan minska din egen klimatpåverkan, men du kan inte ensam avgöra hur det går. Det gapet mellan ansvar och kontroll är själva kärnan i vad som gör klimatångest svår att hantera.
Samtidigt är den inte irrationell. Att uppleva oro inför ett dokumenterat och pågående problem är en fungerande varningssignal, inte en felaktig tolkning av verkligheten. Det skiljer klimatångest från många andra ångestreaktioner, där hotet ofta är överskattat eller föreställt.
Drabbar klimatångest unga hårdare?
Flera studier tyder på att yngre generationer i högre grad beskriver sig som oroade för klimatet än äldre.[2] Vi anger inga exakta siffror här, eftersom resultaten varierar mellan undersökningar och länder - men mönstret att oron är vanligare bland unga går igen i flera oberoende studier.
En rimlig tolkning är att unga har längre tid kvar att leva med konsekvenserna, mindre inflytande över de beslut som fattas i dag, och att de växer upp med frågan som en ständig bakgrundston snarare än en nyhet som dyker upp emellanåt.
Vad hjälper mot klimatångest?
Det som brukar hjälpa är handling tillsammans med andra, en medveten gräns mot nyhetsflödet, och att aktivt skilja på det du kan påverka och det du inte kan. Inget av detta tar bort hotet - men det kan återge dig en känsla av handlingsförmåga.
Sök handling tillsammans med andra.
Ensam oro som aldrig omsätts i handling tenderar att mata sig själv. Att göra något konkret tillsammans med andra - stort eller smått - brukar kännas mer hanterbart än att bära oron ensam och passivt.
Sätt en gräns mot nyhetsflödet.
Gränsen handlar inte om att blunda för problemet, utan om att bestämma när och hur du tar in information. Kolla nyheter vid bestämda tider i stället för kontinuerligt under hela dagen.
Skilj på det du kan och inte kan påverka.
Rikta din energi mot de val och handlingar som faktiskt ligger inom din räckvidd, och öva dig i att låta resten vara. Det är samma princip som ligger bakom strategier mot vardaglig oro, tillämpad på en fråga där kontrollen verkligen är begränsad.
Var uppmärksam på grubblet.
Skillnaden mellan att tänka på klimatet och att grubbla över det är om tanken för dig någonstans. Metakognitiv terapi arbetar specifikt med den typen av upprepat, orörligt grubbel.
Vad är klimatsorg?
Klimatsorg är sorgen över det som redan gått förlorat eller oundvikligen kommer att förändras - en art, en plats, ett landskap, ett sätt att leva. Till skillnad från ångest, som riktas mot ett osäkert framtida hot, riktas sorg mot en förlust som redan är verklig eller säker.[4]
Det är en meningsfull distinktion. Ångest ber om hantering och handlingsutrymme. Sorg ber om något annat: erkännande, utrymme att känna efter, och tid. Att blanda ihop de två kan göra att en person erbjuds copingstrategier för oro när det egentligen är sorgearbete som behövs, eller tvärtom.
När blir klimatångest ett ångestsyndrom?
Klimatångest blir ett kliniskt problem när den hindrar dig från att fungera i vardagen - inte när den känns obehaglig. Tecken att ta på allvar är sömnlöshet, ihållande undvikande av nyheter eller samtalsämnet, och beslut som fattas primärt av rädsla snarare än av övertygelse.
Gränsen mot generaliserad ångest (GAD) går ungefär där oron slutar vara knuten till en specifik fråga och i stället sprider sig till att omfatta det mesta i tillvaron, samtidigt som den pågår mer eller mindre varje dag under lång tid. Där kan professionell hjälp göra skillnad, och det är inte ett misslyckande att söka den.
Att komma ihåg.
Oro inför klimatet är inte något att bli av med. Målet är inte tystnad utan balans - att kunna känna allvaret utan att förlamas av det, och att kunna agera utan att kräva av dig själv att lösa ett globalt problem på egen hand.
Obs: Denna artikel är informativ och ersätter inte professionell vård. Vid psykisk ohälsa, kontakta din vårdcentral eller ring 1177. Vid akut kris: 112 eller krisstöd.
Vetenskapliga referenser
- Clayton, S. (2020). Climate anxiety: Psychological responses to climate change. Journal of Anxiety Disorders, 74, 102263. doi:10.1016/j.janxdis.2020.102263
- Hickman, C., Marks, E., Pihkala, P., Clayton, S., Lewandowski, R. E., Mayall, E. E., Wray, B., Mellor, C., & van Susteren, L. (2021). Climate anxiety in children and young people and their beliefs about government responses to climate change: a global survey. The Lancet Planetary Health, 5(12), e863-e873. doi:10.1016/S2542-5196(21)00278-3
- Pihkala, P. (2020). Anxiety and the ecological crisis: An analysis of eco-anxiety and climate anxiety. Sustainability, 12(19), 7836. doi:10.3390/su12197836
- Cunsolo, A., & Ellis, N. R. (2018). Ecological grief as a mental health response to climate change-related loss. Nature Climate Change, 8(4), 275-281. doi:10.1038/s41558-018-0092-2
Vill du prata med en coach?
Boka ett kostnadsfritt coachsamtal om det du vill förändra. Mår du dåligt är vården första vägen, via 1177.
Boka kostnadsfritt samtal