Att bli arbetslös

Hur påverkar arbetslöshet den psykiska hälsan?

Arbetslöshet påverkar mer än ekonomin. Den rubbar självkänslan, dygnsrytmen, det sociala sammanhanget och känslan av att ha ett syfte med dagen. De flesta som blir av med jobbet reagerar med oro, sömnproblem eller nedstämdhet den första tiden – även om det sällan blir bestående.

Jobbet ger sällan bara en lön. Det ger struktur på dagen, ett socialt sammanhang utanför familjen, en känsla av att bidra och ett svar på frågan vem är jag. När allt det försvinner samtidigt är det rimligt att må sämre – det är inte ett tecken på svaghet.

För många är det en av livets större kriser, oavsett om den kommer plötsligt genom en uppsägning eller gradvis genom varsel. Livskriser går igenom mer om vad som händer i kroppen och tanken när grunden rubbas, och vilka faser de flesta går igenom.

Varför mår man så dåligt av att bli uppsagd?

Att bli uppsagd väcker ofta en sorg som liknar andra förluster – för planer, kollegor och en identitet man byggt upp under år. Reaktionen handlar sällan om jobbet i sig, utan om allt det jobbet representerade.

Hjärnan tolkar en plötslig förlust av struktur och tillhörighet som ett hot, även när den rationella delen av dig vet att du kommer klara dig. Det förklarar varför reaktionen kan kännas starkare än vad situationen "borde" motivera – känslor följer inte alltid logiken.

Sättet uppsägningen skedde på spelar roll. Ett kort och opersonligt besked, eller en känsla av att inte ha blivit rättvist behandlad, gör ofta ont längre än själva jobbförlusten. Fackets roll och vad arbetsgivaren är skyldig att göra vid en uppsägning är en fråga för facket och ditt anställningsavtal, inte något den här texten går in på.

Skam och identitet när jobbet försvinner

Skam är en av de vanligaste känslorna vid arbetslöshet, även om få pratar om den högt. Den bottnar ofta i tanken att du borde ha klarat dig bättre, eller oron för vad andra ska tänka.

Skam skiljer sig från skuld genom att skuld handlar om vad du gjort, medan skam handlar om vem du är. Skam går igenom skillnaden mer i detalj och hur du bryter mönstret av att dra dig undan.

När jobbet var en stor del av hur du definierade dig själv kan förlusten trigga en identitetskris – en period där gamla svar på frågan vem är jag inte längre räcker. Det är inte samma sak som arbetslöshet i sig, men de två hänger ofta ihop.

En liknande förlust av arbetsidentitet uppstår när någon går i pension efter ett långt yrkesliv. Pensionschock beskriver den övergången – mekanismen är delvis densamma, även om vägen dit ser annorlunda ut.

Vad gör man första tiden som arbetslös?

Första veckorna handlar om att skapa ordning: ta reda på vad som gäller för inskrivning hos rätt aktörer, sätt upp en enkel dagsstruktur, och undvik att fatta stora beslut medan chocken fortfarande lägger sig.

Det svenska systemet har tre olika aktörer som lätt blandas ihop. Arbetsförmedlingen sköter inskrivningen och stödet i själva jobbsökandet. A-kassan betalar ut inkomstbaserad ersättning till den som är medlem och uppfyller villkoren. Omställningsorganisationerna är den tredje aktören. Dit hör TRR Trygghetsrådet för tjänstemän i privat sektor, TSL för arbetare i privat sektor, Omställningsfonden för anställda i kommuner och regioner och Trygghetsstiftelsen för statligt anställda. De ger extra stöd via kollektivavtalet – många vet inte att skyddet finns förrän de behöver det.

Reglerna för ersättning, karenstid och hur länge du kan få stöd ändras då och då. Kontrollera alltid vad som gäller just nu direkt hos Arbetsförmedlingen, din a-kassa och ditt omställningsavtal – den här texten fokuserar på hur du mår, inte på regelverket.

Den ekonomiska oron går ofta hand i hand med den psykiska påfrestningen. Ekonomisk stress går igenom hur pengaoro påverkar sömn och relationer, och vad som faktiskt hjälper när oron tar överhanden.

Hur håller man rutiner och motivation utan jobb?

Utan ett jobb att gå till försvinner den yttre strukturen som annars styr dagen. Lösningen är att bygga en egen struktur medvetet, i stället för att vänta på att motivationen ska dyka upp av sig själv.

Motivationen kommer sällan före handlingen – den kommer ofta efter. Sluta vänta på motivation går igenom varför det funkar bättre att bestämma en tid och bara börja, än att vänta på rätt känsla.

Konkret innebär det att sätta en väckningstid, klä om från morgonkläder, boka in fasta pass för jobbsökande och lämna utrymme för rörelse och sociala kontakter varje dag. Vanebildning beskriver hur du gör nya rutiner till automatik i stället för viljestyrka.

Att söka jobb när självförtroendet är lågt

Ju längre sökandet drar ut på tiden, desto lättare är det att tro att du inte duger. Det är en följd av situationen, inte ett faktum om din kompetens.

Självförtroende och självkänsla är två olika saker – självförtroende gäller vad du kan, självkänsla gäller vem du är, oavsett resultat. Självkänsla går igenom hur du bygger den delen som inte skakas av avslag i en jobbsökprocess.

Många som söker jobb tvivlar på sin egen kompetens fast meriterna talar för dem – samma mekanism som beskrivs i imposter syndrome på jobbet, fast här utan ett jobb att bevisa sig i.

Praktiskt hjälper det att dela upp sökandet i mindre steg – en ansökan i taget i stället för ett oöverstigligt berg. Fira det du faktiskt gjort samma dag, inte bara resultatet av ett svar.

Arbetslöshet och relationerna hemma

Arbetslöshet påverkar sällan bara den som är arbetslös. Partner och barn märker stämningen, och roller i hemmet kan behöva omförhandlas när dygnets struktur ändras för hela familjen.

Skammen som beskrevs ovan gör ofta att den arbetslösa drar sig undan i stället för att prata om hur det känns – vilket i sin tur kan göra partnern orolig eller frustrerad över tystnaden.

Att sätta ord på det tidigt, även när det är obekvämt, är bättre än att låta oron gissa sig fram. Berätta konkret vad du behöver: uppmuntran, utrymme att bearbeta, eller praktisk hjälp med sökandet.

När ska du söka hjälp?

De flesta som blir arbetslösa mår sämre en period och blir bättre igen när vardagen hittar en ny form. Håller nedstämdheten, sömnlösheten eller känslan av hopplöshet i sig över veckor, är det dags att söka vård.

Ihållande nedstämdhet kan vara depression, som är en vårdfråga och inte något du ska försöka lösa på egen hand. Vårdcentralen är rätt första steg för bedömning och behandling.

Coaching ersätter aldrig den bedömningen. Den kan vara ett stöd vid sidan av – i hur du strukturerar sökandet, håller rutiner och pratar om det som är svårt, medan vården tar hand om det som är en vårdfråga.