Föräldrastress är vanligare än de flesta tror.[1] Det är inte ett tecken på att du är en dålig förälder - det är ett tecken på att du ger allt du har och att det ibland är för mycket.
Vad är föräldrastress?
Föräldrastress uppstår när kraven i föräldrarollen överstiger dina resurser för att hantera dem.[4] Det skiljer sig från vanlig stress genom att det är kopplat till din viktigaste roll - den du inte kan sluta med, ta semester från eller byta bort.
Känner du igen dig?
Konstant utmattning
Trött oavsett hur mycket du sover. Känner dig aldrig utvilad.[5]
Kort stubin
Reagerar starkare än situationen kräver. Skriker oftare. Ångrar dig efteråt.
Skuld och skam
"Jag borde klara detta." "Andra föräldrar verkar ha det så lätt."
Aldrig ledig
Även när barnen sover tänker du på allt som ska göras.
Förlorad glädje
Föräldraskap känns som en plikt. Stunder med barnen blir bara jobb.
Isolering
Undviker vänner och familj. "Orkar inte" blir standardsvaret.
Vad orsakar föräldrastress?
Tidsbrist
Kombinera jobb, hem, barn, relationer. Dagarna räcker aldrig till.
Ekonomi
Barn kostar. Oro för pengar skapar bakgrundsstress som aldrig släpper.
Sömnbrist
Små barn = trasiga nätter. Kronisk sömnbrist påverkar allt.[3]
Höga krav
Perfektionistiska förväntningar - egna eller samhällets. "Bra" räcker aldrig.[2]
Relationsproblem
Konflikter med partnern. Att vara ensamstående. Svårhanterliga ex.
Barnets behov
Barn med särskilda behov, diagnoser, sjukdom eller beteendeproblem.
Myter om föräldraskap
"Andra föräldrar klarar ju detta utan problem."
Nej, de flesta kämpar. Du ser deras utsida - inte insidan. Sociala medier är inte verkligheten.
"Jag borde älska varje ögonblick med mitt barn."
Nej, det är normalt att ibland vara trött på föräldraskap. Det betyder inte att du inte älskar ditt barn.
"Om jag söker hjälp är jag misslyckad."
Att söka hjälp är ett tecken på styrka och ansvar, inte svaghet.
"Det ordnar sig när barnen blir större."
Utmaningarna förändras, men försvinner inte. Du behöver strategier nu, inte sedan.
Strategier för stressade föräldrar
1. Sänk ribban
Perfekt föräldraskap finns inte. "Tillräckligt bra" är målet. Fryspizza en tisdag gör ditt barn inget ont. Ostädad lägenhet är inte ett tecken på misslyckande. Prioritera det som faktiskt spelar roll.
2. Be om hjälp
Du behöver inte göra allt själv. Fråga partnern, familj, vänner. Anlita hjälp om du har möjlighet. "Det behövs en by för att uppfostra ett barn" är sant.[6]
3. Hitta egen tid
Även om det bara är 15 minuter. En promenad, en podcast, en kopp kaffe i lugn och ro. Du är mer än bara förälder - du behöver fylla på dina egna resurser.
4. Prata med andra föräldrar
Du är inte ensam om att kämpa. Att prata med andra i samma situation normaliserar upplevelsen och ger perspektiv. Föräldragrupper, online eller IRL.
5. Sätt gränser
Nej till ännu en aktivitet. Nej till överambitiösa projekt. Nej till saker som inte ger tillbaka. Varje ja är ett nej till något annat.
6. Var snäll mot dig själv
Du gör så gott du kan. Skuld och självkritik gör dig inte till en bättre förälder - det dränerar din energi. Prata med dig själv som du skulle prata med en vän.
När partnern inte drar sitt strå
Ofta faller föräldrabördan ojämnt, traditionellt oftare på mammor. Om du känner att du bär mer än din del:
- Prata om det - Konkreta exempel, inte anklagelser
- Var specifik - "Kan du ta morgonrutinen måndag och onsdag?"
- Släpp kontrollen - Om partnern ska göra mer, acceptera att det görs annorlunda
- Synliggör det osynliga - Mycket föräldraarbete är mentalt (planering, hålla koll)
- Sök hjälp tillsammans - Parsamtal kan hjälpa om ni kör fast
Ensamföräldrar
Om du är ensamstående förälder har du ofta ännu tyngre börda. Råden ovan gäller fortfarande, men:
- Bygg ett nätverk - familj, vänner, grannar som kan avlasta
- Acceptera hjälp utan skuld
- Undersök kommunala stödinsatser
- Var extra noga med att hitta egen tid
- Sök kontakt med andra ensamstående föräldrar
När ska du söka professionell hjälp?
Sök hjälp om
- Du har tankar på att skada dig själv eller ditt barn
- Du gråter ofta utan att kunna sluta
- Du känner dig kroniskt hopplös
- Din ilska känns okontrollerbar
- Du dricker eller tar droger för att orka
- Du isolerar dig helt från omvärlden
- Du inte längre känner någonting - bara tomhet
Kontakta din vårdcentral, BVC eller ring 1177 för rådgivning. Vid akut kris: ring 112 eller åk till psykiatrisk akut.
Föräldrastress vs förlossningsdepression
Om du nyss fått barn och mår dåligt kan det handla om förlossningsdepression. Det drabbar 10-15% av nyblivna mammor (och pappor). Det går att behandla och du bör söka hjälp tidigt. Prata med din barnmorska eller BVC.
Barnens perspektiv
Barn mår bäst av föräldrar som mår bra. En utmattad, stressad förälder kan inte ge det barnet behöver. Att ta hand om dig själv är inte egoistiskt - det är nödvändigt för dina barn.
Barn är också mer tåliga än vi tror. De behöver inte perfekta föräldrar - de behöver närvarande föräldrar som älskar dem och gör så gott de kan.
Behöver du prata?
Ibland hjälper det att prata med någon utomstående som lyssnar utan att döma.
Obs: Denna artikel är informativ och ersätter inte professionell vård. Vid psykisk ohälsa, kontakta din vårdcentral eller ring 1177. Vid akut kris: 112 eller krisstöd.
Vetenskapliga referenser
- Deater-Deckard, K. (1998). Parenting stress and child adjustment: Some old hypotheses and new questions. Clinical Psychology: Science and Practice, 5(3), 314-332. doi:10.1111/j.1468-2850.1998.tb00152.x
- Abidin, R. R. (1992). The determinants of parenting behavior. Journal of Clinical Child Psychology, 21(4), 407-412. doi:10.1207/s15374424jccp2104_12
- Crnic, K. A. & Greenberg, M. T. (1990). Minor parenting stresses with young children. Child Development, 61(5), 1628-1637. doi:10.2307/1130770
- Mikolajczak, M. & Roskam, I. (2018). A theoretical and clinical framework for parental burnout: The Balance Between Risks and Resources (BR2). Frontiers in Psychology, 9, 886.
- Roskam, I. et al. (2017). Exhausted parents: Development and preliminary validation of the Parental Burnout Inventory. Frontiers in Psychology, 8, 163.
- Sepa, A., Frodi, A., & Ludvigsson, J. (2004). Psychosocial correlates of parenting stress, lack of support and lack of confidence/security. Scandinavian Journal of Psychology, 45(2), 169-179. doi:10.1111/j.1467-9450.2004.00392.x
Vill du prata med någon?
Boka ett kostnadsfritt första samtal för att diskutera din situation.
Boka kostnadsfritt samtal