Motivationsteorier i korthet.
- Ingen enskild teori förklarar all mänsklig drivkraft.
- Maslows behovshierarki är mest känd men har svagast empiriskt stöd.
- Maslow ritade själv aldrig den pyramid som bär hans namn.
- Självbestämmandeteorin (SDT) har i dag starkast forskningsstöd.
Vad är en motivationsteori?
En motivationsteori är en modell som försöker förklara varför människor handlar som de gör – vilka behov, förväntningar eller mål som driver beteende mot ett resultat. Ingen enskild teori förklarar all mänsklig drivkraft.
Fältet räknas ofta som ett eget modernt forskningsområde sedan Abraham Maslows artikel om mänsklig motivation 1943.[1] Sedan dess har forskare byggt både konkurrerande och kompletterande modeller.
Teorierna delas ofta in i två familjer. Behovsteorier frågar vad som motiverar oss – vilka inre behov som driver beteende. Process- och beslutsteorier frågar i stället hur motivation uppstår – hur förväntningar, mål och belöningar samspelar. Se sidan om motivation för en bredare introduktion till ämnet.
Maslows teori: vad innebär behovshierarkin – och är pyramiden sann?
Maslow föreslog 1943 att mänskliga behov är ordnade i fem nivåer, från fysiologiska behov till självförverkligande, och att lägre behov måste vara tillgodosedda innan högre blir motiverande.[1] Han ritade dock aldrig själv en pyramid.
- Fysiologiska behov: mat, vatten, sömn och grundläggande överlevnad.
- Trygghetsbehov: säkerhet, stabilitet och skydd från fara.
- Sociala behov: tillhörighet, kärlek och gemenskap.
- Uppskattning: status, erkännande och självrespekt.
- Självförverkligande: att växa och förverkliga sin fulla potential.
Pyramiden är inte Maslows egen bild.
Den välkända pyramidformen dök upp först flera decennier efter Maslows originalartikel, i läroböcker och managementkonsultmaterial – inte i hans egna texter.[2] Symbolen har blivit synonym med teorin, trots att den aldrig var hans.
Vad säger forskningen om hierarkin i dag?
Stödet för en strikt, sekventiell ordning är svagt. Tidiga granskningar av forskningsläget fann inget tydligt mönster där lägre behov måste tillfredsställas innan högre behov blir motiverande.[3]
Senare, storskaliga studier av behovstillfredsställelse i många länder visar att människor rapporterar mening och socialt stöd som viktiga för välbefinnande även när grundläggande behov inte är fullt tillgodosedda – inte den strikta trappstegsordning modellen förutspår.[4]
Idén lever kvar av ett annat skäl: den är pedagogiskt tydlig och fångar en intuitiv sanning – svår ekonomisk otrygghet gör det svårare att fokusera på personlig utveckling. Som exakt vetenskaplig modell för i vilken ordning behov motiverar oss är den däremot svagt underbyggd.
Herzbergs tvåfaktorteori: varför räcker inte lön för att skapa motivation?
Frederick Herzberg fann att de faktorer som förhindrar missnöje – lön, arbetsvillkor, trygghet – inte är samma faktorer som skapar genuin motivation.[5] De kallas hygienfaktorer respektive motivatorer, och de verkar oberoende av varandra.
En fullständig genomgång av tvåfaktorteorin och dess tillämpning på arbetsplatsen finns på sidan om arbetsmotivation.
Vad är McClellands behovsteori?
David McClelland föreslog att vuxna utvecklar tre inlärda behov i olika styrka: prestationsbehov (att göra något bättre), maktbehov (att påverka andra) och samhörighetsbehov (att bli omtyckt och undvika konflikt).[6] Till skillnad från Maslow är behoven inte hierarkiska – de samexisterar och färgar hur en person reagerar på olika situationer.
Någon med starkt prestationsbehov söker ofta lagom svåra utmaningar med tydlig, snabb återkoppling – snarare än stora belöningar eller status.
Vad säger Vrooms förväntansteori?
Victor Vroom föreslog att motivation är en produkt av tre bedömningar: förväntan (tror jag att ansträngning leder till prestation?), instrumentalitet (tror jag att prestation leder till belöning?) och valens (värdesätter jag belöningen?).[7]
Om någon av delarna närmar sig noll blir motivationen svag, oavsett hur stor belöningen är. Teorin förklarar varför en generös bonus inte motiverar någon som inte tror sig kunna nå målet överhuvudtaget.
Vad är Alderfers ERG-teori?
Clayton Alderfer omarbetade Maslows fem nivåer till tre bredare kategorier: Existence (existens), Relatedness (relation) och Growth (växt).[8] Till skillnad från Maslow menade Alderfer att flera behov kan vara aktiva samtidigt.
Teorins viktigaste tillägg kallas frustration-regressionsprincipen: om växtbehov känns omöjliga att nå kan en person i stället investera mer i relationer eller trygghet – inte för att de "måste" komma först, utan som en kompensation.
Modellen är mindre spridd än Maslows i populärkulturen, men bättre förenlig med hur behov faktiskt tycks samverka i vardagen, eftersom den inte kräver en strikt ordning.
Målsättningsteori och självbestämmandeteorin (SDT).
De två teorier som har starkast stöd i modern forskning handlar mindre om vilka behov vi har, och mer om hur mål och miljö formar motivation.
Locke och Lathams målsättningsteori.
Edwin Locke och Gary Latham visade att specifika, utmanande mål med regelbunden återkoppling leder till bättre prestation än vaga eller lätta mål.[9] Teorin ligger bakom SMART-mål och hör till de mest replikerade i organisationspsykologin. Full genomgång finns på sidan om målsättning.
Självbestämmandeteorin (SDT).
Richard Ryan och Edward Decis självbestämmandeteori beskriver tre psykologiska grundbehov – autonomi, kompetens och samhörighet – som behöver tillfredsställas för att inre motivation ska uppstå och hålla i sig.[10] Läs mer på sidan om självbestämmandeteorin.
Vilken motivationsteori stämmer bäst enligt forskningen?
Ingen av teorierna ovan är "fel" – men de har olika grad av empiriskt stöd. Självbestämmandeteorin har i dag starkast och mest replikerat stöd. Maslows hierarki har svagast stöd för sin specifika ordning, trots att den är mest känd.
De äldre teorierna – Maslow, Herzberg, McClelland, Vroom och Alderfer – beskrivs ofta som historiskt viktiga snarare än vetenskapligt aktuella. De formade fältet och ligger fortfarande bakom mycket ledarskapsutbildning, men har till stor del kompletterats av mer precisa modeller i forskningslitteraturen. Målsättningsteori och SDT används båda fortfarande aktivt i pågående forskning.[10]
För den som vill omsätta detta i praktiken finns konkreta, prövade tekniker samlade på sidan om motivationstekniker, och strategier för vardagen på Öka din motivation.
Fördjupning – motivation på CoachOnline.se.
Utforska motivation ur fler vinklar på sajten:
Observera: Informationen på denna sida är endast avsedd för utbildning och ersätter inte professionell medicinsk bedömning, diagnos eller behandling. Endast legitimerad vårdpersonal kan ställa diagnoser. Kontakta din vårdcentral eller ring 1177 för rådgivning.
Referenser
- Maslow, A. H. (1943). A theory of human motivation. Psychological Review, 50(4), 370-396. doi:10.1037/h0054346
- Bridgman, T., Cummings, S., & Ballard, J. (2019). Who built Maslow's pyramid? A history of the creation of management studies' most famous symbol and its implications for management education. Academy of Management Learning & Education, 18(1), 81-98. doi:10.5465/amle.2017.0351
- Wahba, M. A., & Bridwell, L. G. (1976). Maslow reconsidered: A review of research on the need hierarchy theory. Organizational Behavior and Human Performance, 15(2), 212-240. doi:10.1016/0030-5073(76)90038-6
- Tay, L., & Diener, E. (2011). Needs and subjective well-being around the world. Journal of Personality and Social Psychology, 101(2), 354-365. doi:10.1037/a0023779
- Herzberg, F. (1968). One more time: How do you motivate employees? Harvard Business Review, 46(1), 53-62.
- McClelland, D. C. (1961). The Achieving Society. Van Nostrand.
- Vroom, V. H. (1964). Work and Motivation. Wiley.
- Alderfer, C. P. (1969). An empirical test of a new theory of human needs. Organizational Behavior and Human Performance, 4(2), 142-175. doi:10.1016/0030-5073(69)90004-X
- Locke, E. A., & Latham, G. P. (2002). Building a practically useful theory of goal setting and task motivation. American Psychologist, 57(9), 705-717. doi:10.1037/0003-066x.57.9.705
- Ryan, R. M., & Deci, E. L. (2020). Intrinsic and extrinsic motivation from a self-determination theory perspective: Definitions, theory, practices, and future directions. Contemporary Educational Psychology, 61, 101860. doi:10.1016/j.cedpsych.2020.101860