Psykisk ohälsa bland äldre är vanligare än många tror - men också mer underdiagnostiserat. Depression och ångest avfärdas ofta som "naturligt" vid åldrande, när de i själva verket är behandlingsbara tillstånd.

15-20%
av personer över 65 uppskattas ha depression eller ångest – och ohälsan är ojämnt fördelad: kvinnor, kortutbildade och de utan ekonomisk marginal drabbas oftare.[3]

Vanliga utmaningar för äldre

Ensamhet och isolering

Ensamhet är en av de största riskfaktorerna för psykisk ohälsa hos äldre. Med pensioneringen försvinner ofta den dagliga kontakten med kollegor. Partner och vänner kan gå bort. Barn och barnbarn har egna liv.

Forskning visar att ensamhet och social isolering är kopplade till ökad risk för tidig död, i en omfattning som är jämförbar med flera andra välkända riskfaktorer.[2] Det handlar inte bara om att vara ensam - utan om att känna sig ensam och sakna meningsfulla relationer.

Förlust av roller och identitet

Att sluta arbeta innebär för många en förlust av identitet. "Vem är jag om jag inte längre är lärare/läkare/snickare?" Denna övergång kan utlösa en existentiell kris, särskilt för dem vars identitet varit starkt kopplad till yrkesrollen.

Förlust av närstående

Med stigande ålder blir förluster vanligare - av partner, syskon, vänner. Sorgen är naturlig, men kan ibland övergå i depression som kräver behandling.

Fysisk hälsa och funktionsnedsättning

Kroppsliga sjukdomar, nedsatt rörlighet och kronisk smärta påverkar det psykiska måendet. Att inte längre kunna göra saker man tidigare kunnat kan leda till frustration, sorg och depression.

Depression hos äldre

Depression är inte en normal del av åldrandet - men den är vanlig.[1] Symtomen kan se annorlunda ut hos äldre än hos yngre:

  • Mindre uttalad nedstämdhet, mer "tomhet"
  • Kroppsliga symtom dominerar ofta (trötthet, smärta, aptitlöshet)
  • Minnesbesvär och koncentrationssvårigheter
  • Tillbakadragenhet och isolering
  • Irritabilitet
  • Ångest och oro

Viktigt att veta

Depression hos äldre är mycket behandlingsbart! Terapi och/eller medicin kan göra stor skillnad. Sök hjälp om du känner igen symtomen - det är inte något du behöver acceptera som "en del av att bli gammal".

Vad hjälper?

Social kontakt

Att upprätthålla sociala kontakter är avgörande. Det kan handla om:

  • Regelbundna träffar med familj och vänner
  • Gå med i föreningar eller grupper
  • Volontärarbete
  • Digitala kontakter (telefon, video, sociala medier)
  • Mötesplatser för äldre

Fysisk aktivitet

Motion har dokumenterad effekt mot depression - även hos äldre. Det behöver inte vara intensivt. En daglig promenad, vattengymnastik, eller lätt styrketräning kan göra stor skillnad.

Meningsfullhet och syfte

Att hitta nya meningsfulla aktiviteter efter pensioneringen är viktigt:

  • Hobbyer - nya eller återupptagna
  • Lärande - kurser, studiecirklar
  • Engagemang - föreningar, volontärarbete
  • Relationer - tid med barnbarn, vänner
  • Kreativitet - skrivande, målning, musik

Professionell hjälp

Tveka inte att söka hjälp om du mår dåligt. Psykoterapi fungerar även för äldre, och medicin kan vara ett viktigt komplement.[4] Din vårdcentral är ett bra första steg.

Behöver du stöd?

Psykisk ohälsa är behandlingsbart i alla åldrar. Du förtjänar att må bra.

För anhöriga

Om du oroar dig för en äldre närstående:

  • Var uppmärksam på förändringar i beteende och mående
  • Håll regelbunden kontakt
  • Erbjud praktisk hjälp med att söka vård
  • Ta den äldres uttryck för hopplöshet eller dödstankar på allvar
Faktagranskat av
Mikael Glännström
Fil. mag. i psykologi
Senast granskat: juli 2026 · Uppdaterad: oktober 2026

Obs: Denna artikel är informativ och ersätter inte professionell vård. Vid psykisk ohälsa, kontakta din vårdcentral eller ring 1177. Vid akut kris: 112 eller krisstöd.

Vetenskapliga referenser

  1. Blazer, D. G. (2003). Depression in late life: Review and commentary. Journal of Gerontology: Medical Sciences, 58A(3), 249-265.
  2. Holt-Lunstad, J., et al. (2015). Loneliness and social isolation as risk factors for mortality: A meta-analytic review. Perspectives on Psychological Science, 10(2), 227-237. doi:10.1177/1745691614568352
  3. Folkhälsomyndigheten. (2019). Skillnader i psykisk ohälsa bland äldre personer (artikelnr 19011). folkhalsomyndigheten.se
  4. Pinquart, M., & Sorensen, S. (2001). How effective are psychotherapeutic and other psychosocial interventions with older adults? Journal of Mental Health and Aging, 7(2), 207-243.

Vill du prata med en coach?

Boka ett kostnadsfritt coachsamtal om det du vill förändra. Mår du dåligt är vården första vägen, via 1177.

Boka kostnadsfritt samtal