Det är snart dags. Ditt lilla barn – som nyss var en bebis, eller hur? – ska börja förskola. Du har blandat känslor: lättnad över att få lite tid, skuld över att lämna bort ditt barn, oro för hur det ska gå. Det är normalt. Allt det där. Här är vad du kan göra för att göra övergången lättare – för er båda.
Förberedelser hemma
Prata om förskolan
Barn mår bra av att veta vad som kommer hända. Prata om förskolan i positiva ordalag – inte överdrivet entusiastiskt (barn genomskådar fejkad entusiasm) men genuint positivt.
"På förskolan finns det andra barn att leka med. Det finns leksaker och utomhuslekplats. Fröknarna kommer ta hand om dig när mamma/pappa är på jobbet."
Besök förskolan i förväg
Om möjligt, besök förskolan innan första dagen. Låt barnet se rummen, lekplatsen, kanske träffa någon pedagog. Det okända blir mer bekant.
Lek "förskola" hemma
Med dockor eller gosedjur, lek igenom en förskoledag. "Björnen ska till förskola. Mamma lämnar björnen, björnen leker med kompisar, sen kommer mamma tillbaka."
Detta ger barnet en mental modell för vad som ska hända.
De första dagarna
Kort och tydlig avsked
Det är frestande att stanna kvar tills barnet slutar gråta. Men det förlänger ofta bara smärtan. Ett kort, kärleksfullt avsked är oftast bättre.
"Nu ska mamma gå till jobbet. Jag kommer tillbaka efter mellanmålet. Jag älskar dig." Puss, kram, gå.
Barn känner av din egen ångest. Om du dröjer, tvekar, verkar orolig – kommer barnet bli mer oroligt.[2] Visa att du litar på att det kommer gå bra.
Ha ett återkopplingsord eller ritual
Vissa familjer har en speciell ritual: tre pussar, en hemlig handskakning, ett ord ni säger till varandra. Det ger barnet något att hålla fast vid.
Kom tillbaka när du sagt
Det viktigaste av allt: håll ditt löfte. Om du sagt att du kommer efter mellanmålet, var där efter mellanmålet. Barn bygger trygghet genom förutsägbarhet.[1]
När det är svårt
Vissa barn anpassar sig snabbt. Andra tar tid. Båda är normala.
Om barnet gråter vid lämning
Det är vanligt och inte nödvändigtvis ett tecken på att något är fel. De flesta barn slutar gråta inom några minuter efter att föräldern gått. Fråga personalen hur det går efteråt.
Om barnet verkar ledset när du hämtar
Paradoxalt kan barn ibland gråta när föräldern kommer tillbaka – efter att ha varit glada hela dagen. Det är för att de äntligen kan släppa ut de känslor de hållit tillbaka. Det är ett tecken på trygghet, inte att dagen varit dålig.[3]
Om det inte blir bättre
Om barnet efter flera veckor fortfarande är olyckligt, prata med personalen och eventuellt BVC. Det finns hjälp att få.
Ta hand om dig själv
Det här handlar inte bara om barnet. Det handlar om dig också.
Det är normalt att känna skuld. Det är normalt att känna sorg. Det är normalt att känna lättnad – och sedan skuld över lättnaden.[5]
Du gör inget fel genom att låta ditt barn gå på förskola. Förskola är bra för barn – de lär sig sociala färdigheter, får stimulans, utvecklas.[4] Och du får möjlighet att jobba, vila, vara en människa utanför föräldrarollen.
Den första dagen är ofta svårast för föräldern. Sitt inte och grubbla hela dagen – gör något som distraherar. Det kommer gå bra.
Det blir bättre
Efter några veckor – ibland dagar – kommer förskolan vara en del av vardagen. Barnet kommer ha kompisar. Kommer prata om fröknarna som om de vore familj. Kommer ibland inte vilja gå hem.
Den här övergången är svår medan den pågår. Men ni klarar den. Och på andra sidan finns en ny vardag som fungerar – för er båda.
"Det är okej att det är svårt. Det är okej att känna allt på en gång. Du gör rätt genom att vara där för ditt barn – och det inkluderar att ta hand om dig själv."
