De flesta märker att minnet inte är lika skarpt med åren. Det är helt normalt. Men ibland kan minnessvårigheter vara ett tecken på begynnande demens - ett samlingsnamn för sjukdomar som påverkar hjärnans funktion.
Vad är demens?
Demens är inte en specifik sjukdom utan ett samlingsnamn för symtom som orsakas av olika hjärnsjukdomar.[3] Den vanligaste formen är Alzheimers sjukdom (ca 60-70% av alla fall). Andra former inkluderar vaskulär demens, Lewy body-demens och frontallobsdemens.
Normal glömska vs. tidig demens
Det kan vara svårt att avgöra vad som är normal glömska och vad som kan vara tidiga tecken på demens. Här är några exempel på skillnaden:
Normal åldersbetingad glömska
- Glömmer ibland namn men kommer på dem senare
- Lägger ibland bort saker men hittar dem
- Glömmer var man parkerade bilen men hittar den
- Behöver ibland leta efter rätt ord
- Glömmer detaljer från äldre minnen
Möjliga tecken på demens
- Glömmer namn på nära familjemedlemmar
- Lägger saker på konstiga ställen (nycklar i kylen)
- Går vilse i välkända miljöer
- Har svårt att följa samtal eller instruktioner
- Glömmer viktiga händelser helt
10 tidiga varningstecken
Alzheimersföreningen lyfter fram tio tidiga varningstecken som kan tyda på demens.[1] Observera att ett enstaka tecken inte behöver betyda demens - det är mönstret och förändringen över tid som är viktig.
- Minnesförlust som påverkar vardagen - Glömmer nyligen inlärd information, viktiga datum, frågar samma sak upprepade gånger.
- Svårighet att planera eller lösa problem - Problem med att följa recept, hålla koll på räkningar, koncentrera sig.
- Svårt att utföra vardagliga uppgifter - Glömmer regler i ett välkänt spel, hur man tar sig till en bekant plats.
- Förvirring kring tid eller plats - Tappar bort sig i tid, glömmer var man är eller hur man kom dit.
- Svårt att tolka visuell information - Problem med att läsa, bedöma avstånd, känna igen färger.
- Nya problem med tal eller skrift - Svårt att följa med i samtal, stannar mitt i mening, kallar saker för fel namn.
- Lägger saker på fel ställen - Lägger saker på ovanliga platser, kan inte gå tillbaka för att hitta dem.
- Försämrat omdöme - Dåliga ekonomiska beslut, sämre personlig hygien än vanligt.
- Drar sig undan socialt - Slutar med hobbyer, undviker sociala sammanhang, svårt att följa med i sport eller nyheter.
- Förändringar i humör och personlighet - Förvirrad, misstänksam, deprimerad, ångestfylld, lätt upprörd.
Självtest: Är det dags att söka hjälp?
Följande checklista kan hjälpa dig avgöra om det är läge att kontakta vården. Svara ja eller nej på följande frågor om dig själv eller din närstående:
Under det senaste året, har du/personen...
- Upprepade gånger frågat samma sak eller berättat samma historia?
- Haft svårt att komma ihåg avtalade möten?
- Lagt saker på ovanliga platser oftare än förr?
- Haft svårare att hitta rätt ord i samtal?
- Haft svårt att följa med i filmer, TV-program eller böcker?
- Gått vilse i bekanta miljöer?
- Haft svårt att hantera pengar eller räkningar?
- Blivit mer passiv eller tillbakadragen?
- Visat tydliga personlighetsförändringar?
- Blivit märkbart mer förvirrad eller orolig?
Om du svarade ja på flera frågor kan det vara bra att kontakta din vårdcentral.
Andra orsaker till minnessvårigheter
Minnessvårigheter behöver inte betyda demens. Flera andra faktorer kan påverka minnet tillfälligt:
- Depression - vanligt hos äldre och påverkar koncentration och minne
- Stress och ångest
- Sömnbrist
- Medicinbiverkningar - vissa läkemedel påverkar kognition
- B12-brist eller sköldkörtelrubbning
- Infektioner - särskilt urinvägsinfektion hos äldre
- Alkoholbruk
Viktigt!
Många av dessa tillstånd är behandlingsbara. Det är därför viktigt att söka vård vid minnessvårigheter - inte bara för att upptäcka eventuell demens, utan också för att utesluta andra orsaker som kan behandlas.
När och hur ska du söka hjälp?
Kontakta din vårdcentral om:
- Du eller din närstående har märkbara minnessvårigheter som tilltagit
- Glömskan påverkar vardagen
- Du känner oro för minnesförändringar
Vad händer vid utredning?
En demensutredning brukar innefatta:[2]
- Samtal och anamnes (sjukhistoria)
- Kognitiva tester (minnestester)
- Blodprover för att utesluta andra orsaker
- Bildundersökning av hjärnan (CT eller MR)
- Ibland ytterligare specialistundersökningar
Att leva med tidig demens
Om utredningen visar demens finns det hjälp att få. Tidig diagnos gör att man kan:[4]
- Få tillgång till läkemedel som kan bromsa förloppet
- Planera för framtiden medan man fortfarande kan
- Få stöd och anpassningar i vardagen
- Söka hjälp från kommun och region
- Ansluta sig till stödgrupper
Stöd och resurser
Det finns hjälp att få för både dig och dina anhöriga.
- Kontakta din vårdcentral för utredning
- Demensförbundets rådgivning: 010-175 50 56 (mån–fre 10–20, lör 10–12)
- Alzheimer Sverige: 020-73 76 10
- Psykisk hälsa efter 65
Obs: Denna artikel är informativ och ersätter inte professionell vård. Vid psykisk ohälsa, kontakta din vårdcentral eller ring 1177. Vid akut kris: 112 eller krisstöd.
Vetenskapliga referenser
- Alzheimer's Association. (2023). 2023 Alzheimer's disease facts and figures. Alzheimer's & Dementia, 19(4), 1598-1695.
- Socialstyrelsen. (2017). Nationella riktlinjer for vard och omsorg vid demenssjukdom. Stockholm: Socialstyrelsen.
- McKhann, G. M., et al. (2011). The diagnosis of dementia due to Alzheimer's disease. Alzheimer's & Dementia, 7(3), 263-269.
- Livingston, G., et al. (2020). Dementia prevention, intervention, and care: 2020 report of the Lancet Commission. The Lancet, 396(10248), 413-446. doi:10.1016/s0140-6736(20)30367-6
Vill du prata med någon?
Boka ett kostnadsfritt första samtal för att diskutera din situation.
Boka kostnadsfritt samtal