Fungerar hypnoterapi? Kort svar
Ja, för vissa saker – men inte för allt. Hypnoterapi har starkast stöd vid smärta och irritabel tarm (IBS). Som tillägg till KBT kan den hjälpa vid ångest, men den fungerar sämre som ensam behandling.
För rökavvänjning har Cochranes senaste sammanställning inte funnit säkert stöd, och för bortträngda minnen och "tidigare liv" saknas vetenskapligt stöd. Nedan går vi igenom vad hypnoterapi är, hur en session går till, vilka risker som finns och hur du väljer utövare i Sverige.
Hypnoterapi i korthet
- Terapeutisk hypnos - kontrollerat tillstånd av fokuserad uppmärksamhet[1]
- Suggestibilitet - en normal psykologisk process[2]
- Varierande evidensläge - starkast stöd för smärta och IBS[3][4]
- Effektivt - dokumenterad effekt vid smärta, som tillägg vid ångest, mer blandat stöd för vanor[3][2][5]
Vad är hypnoterapi?
Hypnoterapi är en behandlingsform som använder hypnotisk trance för att möjliggöra positiv förändring. Det är en samarbetsprocess mellan terapeut och klient, där målet är att använda hypnos som ett verktyg för att påverka undermedvetna mönster och skapa varaktig förändring.[1]
Till skillnad från vad filmer och underhållning framställer, är klinisk hypnos en väletablerad psykologisk teknik. American Medical Associations råd för mental hälsa godkände medicinskt bruk av hypnos redan 1958.[6]
Hypnoterapi är...
Hypnoterapi är
- Ett naturligt tillstånd av fokuserad uppmärksamhet
- Ett verktyg för att komma åt tankar och minnesbilder
- En samarbetsprocess mellan terapeut och klient
- Beforskat, men med ojämnt fördelad evidensstyrka
Hypnoterapi är INTE
- En trollshow eller underhållning
- Att förlora kontroll eller medvetande
- Svag vilja eller skadad
- Att bli tvingad att göra något mot sin vilja
Hypnotisk trance - vad händer?
Hypnotisk trance är ett naturligt tillstånd som vi alla upplever dagligen. Tänk på när du körde bil och inte riktigt mindes delen av vägen, eller när du blev helt försjunken i en spännande film. Sådana tillstånd av djup, ofrivillig fokusering ligger nära det som sker i formell hypnos.[1]
Kännetecken för hypnotisk trance
Fokuserad uppmärksamhet
Du blir mer fokuserad och uppmärksamheten riktad inåt, bort från omvärlden. Du är vaken och medveten, inte medvetslös.
Minskad kritisk granskning
Din naturliga skepsis och ditt logiska tänkande blir mindre aktiva. Du är öppen för nya idéer och perspektiv.
Ökad suggestibilitet
Du blir mer mottaglig för positiva förslag och terapeutiska instruktioner. Det är en normal psykologisk process.[2]
Ökad minnesframplockning – med en viktig brasklapp
Minnesbilder och associationer kan kännas mer tillgängliga i trance. Det betyder dock inte att de är mer tillförlitliga – hypnos ökar snarare säkerheten i minnen, oavsett om de stämmer eller inte (se avsnittet om hypnos och minnen nedan).
Kroppslig avslappning
Musklerna slappnar av, andningen blir djupare och långsammare, och hjärtfrekvensen sjunker. En mindre pilotstudie har även visat sänkta nivåer av stresshormonet kortisol.[7]
Bibehållen kontroll
Du behåller full kontroll. Du kan öppna ögonen när som helst, välja att acceptera eller förkasta suggestioner.
Suggestibilitet - en normal färdighet
Suggestibilitet är inte ett tecken på svaghet. Det är faktiskt en normal psykologisk förmåga som alla människor har i olika grad, och den är kopplad till förmågan att bli fokuserat uppslukad och föreställa sig saker levande - inte till intelligens.[2]
I hypnotisk trance kan suggestibilitet användas på ett konstruktivt sätt. En terapeutisk suggestion är en idé som erbjuds av terapeuten för att uppmuntra positiv förändring. Det skiljer sig från manipulation - det är ett samarbete där klienten accepterar bara det som passar för honom eller henne.
Vad säger forskningen om hypnoterapi?
Hypnoterapi är en av de mer välforskade psykologiska interventionerna, med ett stort antal studier och systematiska översikter av dess effekter för en rad tillstånd - om än med varierande kvalitet och styrka beroende på tillstånd.[2][8]
Huvudsakliga tillämpningsområden
Smärtbehandling
Hypnos har i metaanalyser visat måttlig till stor smärtlindrande effekt vid både kronisk och akut smärta, och hjärnavbildning visar att hypnos påverkar hur hjärnan bearbetar smärtsignaler.[3][8]
Ångestminskning
Hypnoterapi kan som tillägg till annan behandling minska ångestsymtom och hjälpa till att bryta cykeln av överaktivering.[2]
Vanor och beroenden
Hypnos används ibland mot rökning och andra ovanor, men Cochranes senaste sammanställning av forskningen fann inget säkert stöd för att hypnos är mer effektivt än andra metoder för rökavvänjning - underlaget höll för låg kvalitet för säkra slutsatser.[5]
Sömnstörningar
En systematisk översikt av hypnosinterventioner för sömn fann positiva, om än blandade, effekter på sömnkvalitet och insomningstid.[9]
Prestation och fokus
Vissa idrottare och yrkesutövare använder hypnos i sin mentala träning, men det vetenskapliga stödet för prestationseffekter är begränsat och bygger huvudsakligen på mindre studier och fallbeskrivningar.
Psykosomatiska symtom
Vid IBS finns stöd för att hypnos kan minska symtomen (se forskningen nedan). För andra kroppsliga symtom är underlaget svagare.
Vetenskapliga fynd
- Metaanalyser visar en måttlig till stor smärtlindrande effekt av hypnos vid både akut och kronisk smärta[3]
- Hypnos vid IBS har i studier minskat symtom, och effekten tycks kunna hålla i sig[4]
- Hypnos före kirurgiska ingrepp kan minska den preoperativa ångesten[10]
- Hjärnavbildning visar att hypnos påverkar aktiviteten i hjärnregioner kopplade till uppmärksamhet, smärtbearbetning och emotionell reglering[8]
- Hypnos som tillägg till KBT har i vissa studier gett något större effekt än enbart KBT, men evidensen är begränsad
Hypnoterapi mot ångest, IBS och rökning: var är evidensen stark?
Starkast stöd finns för smärta och IBS. Vid ångest fungerar hypnoterapi som tillägg till KBT, inte som ensam behandling. För rökavvänjning har Cochrane inte funnit säkert stöd. Vill du läsa mer om ångest i sig finns Allt om ångest och generaliserat ångestsyndrom.
Hypnos är ett av de mest beforskade verktygen inom psykologisk behandling, men evidensen är ojämnt fördelad mellan användningsområdena. Det är viktigt att skilja på dem, i stället för att behandla "hypnos" som en enda sak med en enda evidensgrad.
Starkast stöd
- Smärta – störst och mest konsekvent stöd finns för hypnos vid akut och kronisk smärta, inklusive som tillägg vid kirurgiska och medicinska ingrepp; ett klassiskt exempel visade minskad smärta vid metastaserad bröstcancer.[3][11]
- Irritabel tarm (IBS) – tarmriktad hypnoterapi har starkt stöd, med effekter som håller i sig flera år efter avslutad behandling.[4]
- Ångest som tillägg till KBT – hypnos kan förstärka effekten av kognitiv beteendeterapi för vissa tillstånd, men fungerar sämre som ensam behandling.
Blandat eller osäkert stöd
- Rökavvänjning – hypnos används ibland som tillägg vid rökavvänjning, men Cochranes senaste sammanställning av forskningen fann inget säkert stöd för att metoden är mer effektiv än andra behandlingsformer. Underlaget höll för låg kvalitet för säkra slutsatser.[5]
Svagt eller obefintligt stöd
- Bortträngda minnen – "hypnotisk regression" för att gräva fram förträngda barndomsminnen saknar vetenskapligt stöd (se nästa avsnitt) och har i flera uppmärksammade fall lett till felaktiga minnen och skadade familjerelationer.
- Regression till "tidigare liv" – har inget vetenskapligt stöd. Upplevelserna förklaras bättre av fantasi, förväntan och terapeutens ledande frågor än av faktiska minnen.
- Djupgående personlighetsförändring – hypnos kan stödja specifika, avgränsade förändringsmål, men det finns inget stöd för att den "omprogrammerar" personligheten i grunden.
Hypnos och minnen: kan hypnos ta fram bortglömda minnen?
Nej. Hypnos gör inte minnen mer tillförlitliga, den gör bara personen säkrare på dem – oavsett om de stämmer. Därför avråds hypnos för att gräva fram bortträngda minnen. Om hur minnet fungerar i allmänhet, se Minne.
Ett av de mest missförstådda områdena är hypnosens förhållande till minnet. Populärkulturen framställer ofta hypnos som en genväg till bortglömda eller bortträngda minnen – men forskningen visar motsatsen till vad många tror.
Hypnos ökar inte minnets tillförlitlighet. Det den däremot gör är att öka personens självsäkerhet i minnen som återges under hypnos – oavsett om minnena är korrekta eller inte. Ledande frågor under trance, kombinerat med minskad kritisk granskning, gör det lättare att omedvetet fylla i detaljer som aldrig hänt och sedan uppleva dem som lika verkliga som faktiska minnen.
Konsekvenserna är inte bara teoretiska. "Hypnotiskt återkallade" vittnesmål har lett till felaktiga anklagelser och splittrade familjer, och forskning på hypnotiskt påverkade vittnesuppgifter i rättsliga sammanhang visar att de varken blir mer fullständiga eller mer korrekta – bara mer självsäkert framförda.[12] Därför är hypnotiskt framkallade vittnesmål omstridda som bevisning, och av samma skäl avråds det från att använda hypnos för att gräva fram bortträngda trauman – oavsett om syftet är terapeutiskt eller utredande.
Myter vs. verklighet
Mycket av det vi tror om hypnos kommer från underhållning och populärkultur. Här är några vanliga myter och fakta.
Myt: "Man kan fastna i hypnos"
Verklighet: Nej. Du kan när som helst öppna ögonen och lämna det hypnotiska tillståndet. Det är en helt reversibel process. Om en terapeut skulle bli sjuk eller inte kunde väcka dig, skulle du bara segna in i naturlig sömn och vakna upp själv.
Myt: "Man kan bli hypnotiserad mot sin vilja"
Verklighet: Hypnos kräver din aktiva medverkan och samarbete. Om du inte vill bli hypnotiserad, kan ingen terapeut tvinga dig in i en hypnotisk trance. Det är inte ett trick eller magi.
Myt: "Hypnotiserade personer gör saker mot deras vilja"
Verklighet: Hypnos kan inte tvinga någon att göra något de inte vill göra. Du behåller din vilja och dina värderingar under hypnos.
Myt: "Bara svaga eller dumma människor kan hypnotiseras"
Verklighet: Hur mottaglig man är för hypnos säger inget om svaghet eller intelligens. Det handlar om förmågan att bli fokuserat uppslukad och föreställa sig saker levande, och den varierar mellan människor.
Myt: "Hypnos är bara psykologisk - det gör inte något för kroppen"
Verklighet: Hypnos har mätbara fysiologiska effekter, bland annat sänkt hjärtfrekvens och avslappnad muskulatur, och forskning har även undersökt kopplingar mellan hypnos, avslappning och immunfunktion.[13] Hjärnan och kroppen är inte separata.
Myt: "Hypnoterapi löser problem direkt"
Verklighet: Hypnos är ett verktyg för förändring, inte en snabblösning. Det krävs vanligtvis flera sessioner för att skapa varaktig förändring. Det fungerar bäst som en del av en större behandlingsplan.
Hur går hypnoterapi till? Så ser en session ut
En session består av samtal om ditt mål, en förklaring av hypnos, en induktion, terapeutiska suggestioner, visualisering och en försiktig väckning. En typisk session varar 45-60 minuter.
En typisk hypnoterapisession följer ett specifikt mönster designat för att maximera terapeutisk effekt och din komfort.
Konsultation och målformulering
Du diskuterar dina mål och vad du vill förändra. Terapeuten samlar information om ditt problem, dina tidigare erfarenheter och dina förväntningar.
Utbildning om hypnos
Terapeuten förklarar vad hypnos är, hur det fungerar och vad du kan förvänta dig. Detta minskar rädsla och ökar din öppenhet för processen.
Induktion
Terapeuten guidar dig in i ett djupare avslappnat tillstånd genom att använda ett fokuserat narrativ, kanske fokuserat på din andning eller en mental bild. Detta tar vanligtvis bara en stund.
Terapeutiska suggestioner
En gång i hypnotisk trance ger terapeuten fokuserade, positiva suggestioner relaterade till ditt mål. Dessa är designade för att påverka ditt undermedvetna sinne.
Konsolidering och visualisering
Du kan guidas genom att visualisera framgångsrika resultat eller att öva på nya beteenden i din fantasi. Detta konsoliderar lärandet.
Väckning
Terapeuten guidar dig försiktigt tillbaka till fullständigt vaket tillstånd, ofta med en känsla av uppfriskad energi och välbefinnande.
En typisk session varar 45-60 minuter. Antalet sessioner varierar med problemets komplexitet och dina individuella reaktioner.
Risker med hypnos och hur du väljer hypnoterapeut i Sverige
De risker som beskrivs här är felaktiga minnen och att hypnos kan förvärra symtom vid psykos eller allvarlig dissociation. Hypnoterapeut är inte en skyddad titel i Sverige, så utbildningen varierar.
Hypnos är inte lämpligt för alla. Vid psykos eller pågående allvarlig dissociation bör hypnos undvikas eller endast användas av en kliniker med specifik utbildning i dessa tillstånd, eftersom det avslappnade, mindre kritiska tillståndet kan förvärra symtom som redan innebär bristande verklighetsförankring. Även vid svår personlighetsstörning eller pågående kris bör hypnos föregås av en bedömning av legitimerad vårdpersonal.
Hypnoterapeut är inte en skyddad yrkestitel i Sverige. Vem som helst kan i dag kalla sig hypnoterapeut oavsett utbildningslängd. Innan du bokar en session, kontrollera:
- Om personen har en legitimerad grundutbildning inom vården (psykolog, läkare, psykoterapeut eller tandläkare för dentala tillämpningar) – då gäller Socialstyrelsens tillsyn och du kan anmäla vid missförhållanden.
- Vilken hypnosutbildning personen faktiskt har, och om den innehåller handledd klinisk praktik – inte bara en helgkurs.
- Om utövaren gör anspråk på att kunna framkalla bortträngda minnen eller behandla "tidigare liv" – ett varningstecken snarare än ett kvalitetstecken, givet evidensläget ovan.
CoachOnline.se erbjuder coaching, inte hypnoterapi eller psykologisk behandling. Behöver du bedömning eller behandling för ett psykiatriskt tillstånd, vänd dig till din vårdcentral eller psykiatrin. Skillnaden mellan coaching och terapi förklaras i Coaching eller terapi, och skillnaden mellan titlarna i Psykolog eller psykoterapeut.
När hypnoterapi inte fungerar
Långt ifrån alla uppnår full förbättring efter behandling. Detta är vanligt och betyder inte att situationen är hopplös - det finns alternativa vägar framåt.
Vanliga orsaker till utebliven effekt
- För kort behandlingstid för att se full effekt
- Bristande terapeutisk allians med terapeuten
- Komorbiditet som behöver adresseras parallellt
- Yttre stressfaktorer som motverkar framsteg
Alternativa vägar framåt
Byt terapeut
Terapeutisk allians är avgörande för resultatet.
Prova annan metod
Andra terapiformer kan passa dig bättre.
Kombinationsbehandling
Ibland behövs läkemedel parallellt.
När du bör söka specialistvård
- Ingen förbättring efter 10-20 sessioner med engagerat deltagande
- Symtomen förvärras trots pågående behandling
- Självskadebeteende eller återkommande suicidtankar
- Svårt att fungera i vardagen
Kontakta din vårdcentral för en ny bedömning eller remiss till specialistpsykiatri.
Observera: Informationen på denna sida är endast avsedd för utbildning och ersätter inte professionell medicinsk bedömning, diagnos eller behandling. Endast legitimerad vårdpersonal kan ställa diagnoser. Kontakta din vårdcentral eller ring 1177 för rådgivning.
Vetenskapliga referenser
- Elkins, G. R., Barabasz, A. F., Council, J. R., & Spiegel, D. (2015). Advancing research and practice: The revised APA Division 30 definition of hypnosis. International Journal of Clinical and Experimental Hypnosis, 63(1), 1-9. doi:10.1080/00207144.2014.961870
- Hammond, D. C. (2010). Hypnosis in the treatment of anxiety- and stress-related disorders. Expert Review of Neurotherapeutics, 10(2), 263-273. doi:10.1586/ern.09.140
- Montgomery, G. H., DuHamel, K. N., & Redd, W. H. (2000). A meta-analysis of hypnotically induced analgesia: How effective is hypnosis? International Journal of Clinical and Experimental Hypnosis, 48(2), 138-153. doi:10.1080/00207140008410045
- Gonsalkorale, W. M., Miller, V., Afzal, A., & Whorwell, P. J. (2003). Long term benefits of hypnotherapy for irritable bowel syndrome. Gut, 52(11), 1623-1629. doi:10.1136/gut.52.11.1623
- Barnes, J., McRobbie, H., Dong, C. Y., Walker, N., & Hartmann-Boyce, J. (2019). Hypnotherapy for smoking cessation. Cochrane Database of Systematic Reviews, 2019(6), CD001008. doi:10.1002/14651858.cd001008.pub3
- American Medical Association, Council on Mental Health. (1958). Medical use of hypnosis. JAMA, 168(2), 186-189. doi:10.1001/jama.1958.03000020048010
- Johansson, B., & Uneståhl, L.-E. (2006). Stress reducing regulative effects of integrated mental training with self-hypnosis on the secretion of dehydroepiandrosterone sulfate (DHEA-S) and cortisol in plasma: A pilot study. Contemporary Hypnosis, 23(3), 101-110. doi:10.1002/ch.314
- Landry, M., Lifshitz, M., & Raz, A. (2017). Brain correlates of hypnosis: A systematic review and meta-analytic exploration. Neuroscience & Biobehavioral Reviews, 81, 75-98. doi:10.1016/j.neubiorev.2017.02.020
- Chamine, I., Atchley, R., & Oken, B. S. (2018). Hypnosis intervention effects on sleep outcomes: A systematic review. Journal of Clinical Sleep Medicine, 14(2), 271-283. doi:10.5664/jcsm.6952
- Saadat, H., Drummond-Lewis, J., Maranets, I., Kaplan, D., Saadat, A., Wang, S. M., & Kain, Z. N. (2006). Hypnosis reduces preoperative anxiety in adult patients. Anesthesia & Analgesia, 102(5), 1394-1396. doi:10.1213/01.ane.0000204355.36015.54
- Spiegel, D., & Bloom, J. R. (1983). Group therapy and hypnosis reduce metastatic breast carcinoma pain. Psychosomatic Medicine, 45(4), 333-339. doi:10.1097/00006842-198308000-00007
- Steblay, N. M., & Bothwell, R. K. (1994). Evidence for hypnotically refreshed testimony: The view from the laboratory. Law and Human Behavior, 18(6), 635-651. doi:10.1007/bf01499329
- Gruzelier, J. H. (2002). A review of the impact of hypnosis, relaxation, guided imagery and individual differences on aspects of immunity and health. Stress, 5(2), 147-163. doi:10.1080/10253890290027877