Vad är en rättspsykiatrisk undersökning (RPU)?
En rättspsykiatrisk undersökning, förkortad RPU, är en medicinsk och psykologisk utredning som en domstol kan begära för att bedöma om en misstänkt person led av allvarlig psykisk störning vid brottstillfället. Utlåtandet är ett underlag för domstolens val av påföljd.
En rättspsykiatrisk undersökning besvarar två frågor som domstolen behöver svar på för att kunna bestämma påföljd. Den första: led personen av en allvarlig psykisk störning vid gärningstillfället? Den andra: föreligger en sådan störning fortfarande, och behöver personen i så fall rättspsykiatrisk vård?
Det är en juridisk fråga med medicinskt underlag, inte tvärtom. "Allvarlig psykisk störning" är ett rättsligt begrepp som inte motsvarar någon enskild diagnos — samma diagnos kan uppfylla kriteriet i ett fall och inte i ett annat, beroende på tillståndets djup vid just den tidpunkten.[2]
Undersökningen bedömer däremot inte skuld. Frågan om personen begått gärningen prövas av domstolen, inte av undersökningen. Den bedömer inte heller farlighet i allmänhet, även om en riskbedömning ingår när frågan om vård med särskild utskrivningsprövning aktualiseras.
RPU är en av flera frågor inom rättspsykologin. Hur psykologisk kunskap används i rättsprocessen i stort beskrivs på sidan Rättspsykologi, och hur riskbedömning går till i Riskbedömning.
Hur går en rättspsykiatrisk undersökning till?
En rättspsykiatrisk undersökning går till som ett teamarbete i sex steg, från domstolens beslut till ett skriftligt utlåtande. Stegen nedan beskriver vad som händer.
En rättspsykiatrisk undersökning är ett teamarbete. I teamet ingår rättspsykiater, psykolog, socialutredare och omvårdnadspersonal, och slutsatsen vilar på att flera oberoende källor pekar åt samma håll.[1]
Beslut och inskrivning
Domstolen beslutar om undersökningen, oftast efter att den funnit att den tilltalade begått gärningen men innan påföljd bestäms. Undersökningen genomförs av Rättsmedicinalverket vid någon av dess undersökningsenheter.[1]
Den som är häktad genomgår undersökningen inskriven på enheten under fyra till sex veckor. Den som är på fri fot kan undersökas polikliniskt. Personen har rätt till offentlig försvarare och ska informeras om att det som sägs kan komma att redovisas för domstolen.
Insamling av information
Journaler, förundersökning, tidigare utredningar och andra handlingar samlas in och granskas.
Klinisk undersökning
Upprepade intervjuer med undersökningspersonen. Observation av beteende, ofta under flera veckors inläggning.
Psykologisk testning
Begåvningstestning, personlighetsbedömning och neuropsykologisk utredning vid behov.
Teamkonferens
Psykiater, psykolog, kurator och vårdpersonal väger samman sina observationer och bedömningar.
Utlåtande
Skriftligt utlåtande till domstolen med bedömning och motivering. Kan kompletteras med muntlig föredragning.
Vem gör en rättspsykiatrisk undersökning?
Rättsmedicinalverket (RMV) ansvarar för rättspsykiatriska undersökningar i Sverige. Arbetet görs av ett team där bland annat en rättspsykiater och en psykolog ingår, och domstolen får resultatet som ett skriftligt utlåtande.
RMV arbetar med:
- Standardiserade metoder och mallar
- Kvalitetsgranskning av utlåtanden
- Kontinuerlig kompetensutveckling
- Forskning om bedömningsmetoder
Vad är en allvarlig psykisk störning?
Allvarlig psykisk störning är ett juridiskt begrepp, inte en diagnos. Det är domstolen som avgör om begreppet är uppfyllt, med undersökningens utlåtande som medicinskt underlag.
"Allvarlig psykisk störning" är ett juridiskt begrepp som används i svensk lag och som påverkar vilken påföljd domstolen väljer. Exempel på tillstånd som kan komma i fråga, beroende på hur allvarliga de var vid gärningstillfället:
- Psykotiska tillstånd (schizofreni, vanföreställningssyndrom)
- Svåra depressioner med psykotiska symtom
- Allvarliga personlighetsstörningar med psykosnära symtom
- Svår demens
- Allvarlig utvecklingsstörning
Hur bedöms det?
Det är domstolen som avgör om begreppet är uppfyllt i det enskilda fallet. Bedömningen rör bland annat:
- Hur allvarlig den psykiska störningen var
- Störningen förelåg vid tidpunkten för brottet
- Om och hur störningen kan ha påverkat brottet
Rus och droger
Tillfälligt rus (alkohol/droger) räknas inte som allvarlig psykisk störning, även om det orsakar psykotiska symtom. Dock kan långvarigt missbruk ha orsakat bestående psykisk sjukdom som kan bedömas som allvarlig psykisk störning.
Vad är en §7-undersökning – och hur skiljer den sig från en RPU?
En § 7-undersökning är en mindre omfattande psykiatrisk bedömning, medan en RPU är den fullständiga undersökningen. Namnet kommer från 7 § i lagen om särskild personutredning i brottmål, och den kallas ofta "paragraf 7".
En § 7-undersökning är en mindre omfattande psykiatrisk bedömning som kan göras som ett första steg:
- Genomförs av en psykiatriker under en till några dagar
- Baseras på intervju och journalgranskning
- Ger en preliminär bedömning
- Kan rekommendera full RPU vid behov
§ 7-undersökningar görs betydligt oftare än fulla RPU:er och fungerar som en sållning för att identifiera fall som behöver mer omfattande utredning.
Skillnaden i korthet: en RPU är ett teamarbete som ofta pågår under flera veckors inläggning, medan en § 7-undersökning görs av en läkare, bygger på intervju och journalgranskning och ger en preliminär bedömning. Båda är underlag för domstolen, som fattar beslutet om påföljd.
Vad händer efter undersökningen? Rättspsykiatrisk vård
Efter undersökningen avgör domstolen påföljden, och om personen begått brottet under påverkan av allvarlig psykisk störning kan domstolen döma till rättspsykiatrisk vård. Det är psykiatrisk tvångsvård och inte ett fängelsestraff.
Om domstolen finner att personen begått brottet under påverkan av allvarlig psykisk störning, och det finns behov av psykiatrisk tvångsvård, kan påföljden bli rättspsykiatrisk vård.
Karaktäristika
- Tidsobestämd: Vården pågår tills personen bedöms frisk
- Säkerhetsnivåer: Från sluten högriskmiljö till öppnare former
- Utslussning: Gradvis övergång till samhället
- Särskild utskrivningsprövning: Förvaltningsrätten beslutar om utskrivning
Med eller utan särskild utskrivningsprövning
Vid grövre brott döms ofta till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning, vilket innebär att förvaltningsrätten måste godkänna utskrivning. Detta ger samhället större kontroll över när personen kan skrivas ut.
Friar psykisk störning från straff? Tillräknelighet i Sverige
I Sverige friar psykisk störning inte från straffrättsligt ansvar. Personen döms för brottet, men påföljden anpassas och domstolen kan i stället för fängelse besluta om rättspsykiatrisk vård.
Sverige har ett särskilt system jämfört med många andra länder:
Svenskt system
I Sverige friar inte psykisk störning från straffrättsligt ansvar – personen döms för brottet men påföljden anpassas. Vid allvarlig psykisk störning kan domstolen i stället för fängelse besluta om rättspsykiatrisk vård; vilken påföljd det blir avgörs i det enskilda fallet.
Internationellt
I många länder kan otillräknelighet (insanity defense) helt fria från ansvar – personen döms inte alls för brottet. Fokus ligger på om personen kunde förstå sina handlingar.
Det svenska systemet har debatterats, och förslag om att införa tillräknelighetsregler även här har lagts fram.[3] Vad som gäller i dag bör du kontrollera i gällande lagtext.
Frågor om hur experter ska förhålla sig till sin roll i en rättsprocess behandlas på sidan Rättspsykologisk etik. Behandling av förövare inom Kriminalvården är ett annat spår än rättspsykiatrisk vård och beskrivs i Förövarbehandling.
Vad står i utlåtandet från en RPU?
Utlåtandet är ett skriftligt expertunderlag till domstolen med bedömning och motivering. Det är domstolen som fattar beslutet om påföljd.
Ett RPU-utlåtande innehåller typiskt:
- Bakgrund: Uppväxt, tidigare sjukhistoria, sociala förhållanden
- Aktuellt: Beskrivning av brottet ur medicinsk synvinkel
- Undersökningsfynd: Resultat av intervjuer och tester
- Diagnostisk bedömning: Vilka diagnoser som föreligger
- Slutsatser: Bedömning av allvarlig psykisk störning och vårdbehov
Domstolens beslut
Utlåtandet är ett expertunderlag, men det är domstolen som fattar det slutgiltiga beslutet om påföljd. Domstolen kan i teorin komma till en annan slutsats än undersökningsteamet, men följer i praktiken oftast rekommendationerna.
Observera: Informationen på denna sida är endast avsedd för utbildning och ersätter inte professionell medicinsk bedömning, diagnos eller behandling. Endast legitimerad vårdpersonal kan ställa diagnoser. Kontakta din vårdcentral eller ring 1177 för rådgivning.
Vetenskapliga referenser
- Rättsmedicinalverket. (2023). Rättspsykiatrisk undersökning: Vägledning och metodbeskrivning. RMV.
- Lidberg, L., & Wiklund, N. (2004). Svensk rättspsykiatri: Psykisk störning, brott och påföljd. Studentlitteratur.
- SOU 2012:17. Psykiatrin och lagen: Tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd. Statens offentliga utredningar.