Rättspsykiatrisk Undersökning (RPU): Process & Bedömning

Insamling av information

Journaler, förundersökning, tidigare utredningar och ändra handlingar samlas in och granskas.

Klinisk undersökning

Upprepade intervjuer med undersökningspersonen. Observation av beteende, ofta under flera veckors inläggning.

Psykologisk testning

Begåvningstestning, personlighetsbedömning och neuropsykologisk utredning vid behov.

Teamkonferens

Psykiater, psykolog, kurator och vårdpersonal väger samman sina observationer och bedömningar.

Utlåtande

Skriftligt utlåtande till domstolen med bedömning och motivering. Kan kompletteras med muntlig föredragning.

Allvarlig psykisk störning

"Allvarlig psykisk störning" är ett juridiskt begrepp som används i svensk lag för att avgöra om en person kan dömas till fängelse. Det motsvarar ungefär:

Psykotiska tillstånd (schizofreni, vanföreställningssyndrom)
Svåra depressioner med psykotiska symtom
Allvarliga personlighetsstörningar med psykosnära symtom
Svår demens
Allvarlig utvecklingsstörning

Bedömningskriterier

För att bedömas ha allvarlig psykisk störning krävs:

Psykisk störning av viss svårighetsgrad
Störningen förelåg vid tidpunkten för brottet
Samband mellan störningen och brottet

Rus och droger

Tillfälligt rus (alkohol/droger) räknas inte som allvarlig psykisk störning, även om det orsakar psykotiska symtom. Dock kan långvarigt missbruk ha orsakat bestående psykisk sjukdom som kan bedömas som allvarlig psykisk störning.

§ 7-undersökning

En § 7-undersökning är en mindre omfattande psykiatrisk bedömning som kan göras som ett första steg:

Genomförs av en psykiatriker under en till några dagar
Baseras på intervju och journalgranskning
Ger en preliminär bedömning
Kan rekommendera full RPU vid behov

§ 7-undersökningar görs betydligt oftare än fulla RPU:er och fungerar som en sållning för att identifiera fall som behöver mer omfattande utredning.

Rättspsykiatrisk vård

Om domstolen finner att personen begått brottet under påverkan av allvarlig psykisk störning, och det finns behov av psykiatrisk tvångsvård, kan påföljden bli rättspsykiatrisk vård.

Karaktäristika

Tidsobestämd: Vården pågår tills personen bedöms frisk
Säkerhetsnivåer: Från sluten högriskmiljö till öppnare former
Utslussning: Gradvis övergång till samhället
Särskild utskrivningsprövning: Förvaltningsrätten beslutar om utskrivning

Med eller utan särskild utskrivningsprövning

Vid grövre brott döms ofta till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning, vilket innebär att förvaltningsrätten måste godkänna utskrivning. Detta ger samhället större kontroll över när personen kan skrivas ut.

Tillräknelighet i Sverige

Sverige har ett särskilt system jämfört med många andra länder:

Svenskt system

I Sverige friar inte psykisk störning från straffrättsligt ansvar – personen döms för brottet men påföljden anpassas. Personer med allvarlig psykisk störning kan inte dömas till fängelse men kan överlämnas till rättspsykiatrisk vård.

Internationellt

I många länder kan otillräknelighet (insanity defense) helt fria från ansvar – personen döms inte alls för brottet. Fokus ligger på om personen kunde förstå sina handlingar.

Det svenska systemet har debatterats och det finns förslag om att införa tillräknelighetsregler även här, men ännu har inga sådana ändringar genomförts.

Utlåtandets innehåll

Ett RPU-utlåtande innehåller typiskt:

Bakgrund: Uppväxt, tidigare sjukhistoria, sociala förhållanden
Aktuellt: Beskrivning av brottet ur medicinsk synvinkel
Undersökningsfynd: Resultat av intervjuer och tester
Diagnostisk bedömning: Vilka diagnoser som föreligger
Slutsatser: Bedömning av allvarlig psykisk störning och vårdbehov

Domstolens beslut

Utlåtandet är ett expertunderlag, men det är domstolen som fattar det slutgiltiga beslutet om påföljd. Domstolen kan i teorin komma till en annan slutsats än undersökningsteamet, men följer i praktiken oftast rekommendationerna.

Kvalitetssäkring

Rättsmedicinalverket (RMV) ansvarar för rättspsykiatriska undersökningar i Sverige och arbetar med:

Standardiserade metoder och mallar
Kvalitetsgranskning av utlåtanden
Kontinuerlig kompetensutveckling
Forskning om bedömningsmetoder

Faktagranskat av

Mikael Glännström

Fil. mag. i psykologi

Senast granskat: april 2026

Observera: Informationen på denna sida är endast avsedd för utbildning och ersätter inte professionell medicinsk bedömning, diagnos eller behandling. Endast legitimerad vårdpersonal kan ställa diagnoser. Kontakta din vårdcentral eller ring 1177 för rådgivning.

Vetenskapliga referenser

Rättsmedicinalverket. (2023). Rättspsykiatrisk undersökning: Vägledning och metodbeskrivning. RMV.
Lidberg, L., & Wiklund, N. (2004). Svensk rättspsykiatri: Psykisk störning, brott och påföljd. Studentlitteratur.
SOU 2012:17. Psykiatrin och lagen: Tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd. Statens offentliga utredningar.
Fazel, S., et al. (2012). Severe mental illness and risk of violence. PLOS Medicine, 9(11), e1001251.
World Health Organization. (2021). Mental Health and the Criminal Justice System. WHO.