Vad en RPU ska besvara
En rättspsykiatrisk undersökning besvarar två frågor som domstolen behöver svar på för att kunna bestämma påföljd. Den första: led personen av en allvarlig psykisk störning vid gärningstillfället? Den andra: föreligger en sådan störning fortfarande, och behöver personen i så fall rättspsykiatrisk vård?
Det är en juridisk fråga med medicinskt underlag, inte tvärtom. "Allvarlig psykisk störning" är ett rättsligt begrepp som inte motsvarar någon enskild diagnos — samma diagnos kan uppfylla kriteriet i ett fall och inte i ett annat, beroende på tillståndets djup vid just den tidpunkten.[2]
Undersökningen bedömer däremot inte skuld. Frågan om personen begått gärningen är avgjord innan undersökningen beslutas. Den bedömer inte heller farlighet i allmänhet, även om en riskbedömning ingår när frågan om vård med särskild utskrivningsprövning aktualiseras.
Undersökningens gång
En rättspsykiatrisk undersökning är ett teamarbete. I teamet ingår rättspsykiater, psykolog, socialutredare och omvårdnadspersonal, och slutsatsen vilar på att flera oberoende källor pekar åt samma håll.[1]
Beslut och inskrivning
Domstolen beslutar om undersökningen, oftast efter att den funnit att den tilltalade begått gärningen men innan påföljd bestäms. Undersökningen genomförs av Rättsmedicinalverket vid någon av dess undersökningsenheter.[1]
Den som är häktad genomgår undersökningen inskriven på enheten under fyra till sex veckor. Den som är på fri fot kan undersökas polikliniskt. Personen har rätt till offentlig försvarare och ska informeras om att det som sägs kan komma att redovisas för domstolen.
Insamling av information
Journaler, förundersökning, tidigare utredningar och andra handlingar samlas in och granskas.
Klinisk undersökning
Upprepade intervjuer med undersökningspersonen. Observation av beteende, ofta under flera veckors inläggning.
Psykologisk testning
Begåvningstestning, personlighetsbedömning och neuropsykologisk utredning vid behov.
Teamkonferens
Psykiater, psykolog, kurator och vårdpersonal väger samman sina observationer och bedömningar.
Utlåtande
Skriftligt utlåtande till domstolen med bedömning och motivering. Kan kompletteras med muntlig föredragning.
Allvarlig psykisk störning
"Allvarlig psykisk störning" är ett juridiskt begrepp som används i svensk lag för att avgöra om en person kan dömas till fängelse. Det motsvarar ungefär:
- Psykotiska tillstånd (schizofreni, vanföreställningssyndrom)
- Svåra depressioner med psykotiska symtom
- Allvarliga personlighetsstörningar med psykosnära symtom
- Svår demens
- Allvarlig utvecklingsstörning
Bedömningskriterier
För att bedömas ha allvarlig psykisk störning krävs:
- Psykisk störning av viss svårighetsgrad
- Störningen förelåg vid tidpunkten för brottet
- Samband mellan störningen och brottet
Rus och droger
Tillfälligt rus (alkohol/droger) räknas inte som allvarlig psykisk störning, även om det orsakar psykotiska symtom. Dock kan långvarigt missbruk ha orsakat bestående psykisk sjukdom som kan bedömas som allvarlig psykisk störning.
§ 7-undersökning
En § 7-undersökning är en mindre omfattande psykiatrisk bedömning som kan göras som ett första steg:
- Genomförs av en psykiatriker under en till några dagar
- Baseras på intervju och journalgranskning
- Ger en preliminär bedömning
- Kan rekommendera full RPU vid behov
§ 7-undersökningar görs betydligt oftare än fulla RPU:er och fungerar som en sållning för att identifiera fall som behöver mer omfattande utredning.
Rättspsykiatrisk vård
Om domstolen finner att personen begått brottet under påverkan av allvarlig psykisk störning, och det finns behov av psykiatrisk tvångsvård, kan påföljden bli rättspsykiatrisk vård.
Karaktäristika
- Tidsobestämd: Vården pågår tills personen bedöms frisk
- Säkerhetsnivåer: Från sluten högriskmiljö till öppnare former
- Utslussning: Gradvis övergång till samhället
- Särskild utskrivningsprövning: Förvaltningsrätten beslutar om utskrivning
Med eller utan särskild utskrivningsprövning
Vid grövre brott döms ofta till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning, vilket innebär att förvaltningsrätten måste godkänna utskrivning. Detta ger samhället större kontroll över när personen kan skrivas ut.
Tillräknelighet i Sverige
Sverige har ett särskilt system jämfört med många andra länder:
Svenskt system
I Sverige friar inte psykisk störning från straffrättsligt ansvar – personen döms för brottet men påföljden anpassas. Personer med allvarlig psykisk störning kan inte dömas till fängelse men kan överlämnas till rättspsykiatrisk vård.
Internationellt
I många länder kan otillräknelighet (insanity defense) helt fria från ansvar – personen döms inte alls för brottet. Fokus ligger på om personen kunde förstå sina handlingar.
Det svenska systemet har debatterats och det finns förslag om att införa tillräknelighetsregler även här, men ännu har inga sådana ändringar genomförts.[3]
Utlåtandets innehåll
Ett RPU-utlåtande innehåller typiskt:
- Bakgrund: Uppväxt, tidigare sjukhistoria, sociala förhållanden
- Aktuellt: Beskrivning av brottet ur medicinsk synvinkel
- Undersökningsfynd: Resultat av intervjuer och tester
- Diagnostisk bedömning: Vilka diagnoser som föreligger
- Slutsatser: Bedömning av allvarlig psykisk störning och vårdbehov
Domstolens beslut
Utlåtandet är ett expertunderlag, men det är domstolen som fattar det slutgiltiga beslutet om påföljd. Domstolen kan i teorin komma till en annan slutsats än undersökningsteamet, men följer i praktiken oftast rekommendationerna.
Kvalitetssäkring
Rättsmedicinalverket (RMV) ansvarar för rättspsykiatriska undersökningar i Sverige och arbetar med:
- Standardiserade metoder och mallar
- Kvalitetsgranskning av utlåtanden
- Kontinuerlig kompetensutveckling
- Forskning om bedömningsmetoder
Observera: Informationen på denna sida är endast avsedd för utbildning och ersätter inte professionell medicinsk bedömning, diagnos eller behandling. Endast legitimerad vårdpersonal kan ställa diagnoser. Kontakta din vårdcentral eller ring 1177 för rådgivning.
Vetenskapliga referenser
- Rättsmedicinalverket. (2023). Rättspsykiatrisk undersökning: Vägledning och metodbeskrivning. RMV.
- Lidberg, L., & Wiklund, N. (2004). Svensk rättspsykiatri: Psykisk störning, brott och påföljd. Studentlitteratur.
- SOU 2012:17. Psykiatrin och lagen: Tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd. Statens offentliga utredningar.
- Fazel, S., et al. (2012). Severe mental illness and risk of violence. PLOS Medicine, 9(11), e1001251.
- World Health Organization. (2021). Mental Health and the Criminal Justice System. WHO.