Vad är en attityd?
I socialpsykologisk mening är en attityd en utvärderande hållning till ett objekt – en person, en grupp, en idé, en produkt eller nästan vad som helst. Det handlar om hur mycket du gillar eller ogillar något, på en skala från positivt till negativt. Attityder är ett av social kognitions mest studerade begrepp, delvis för att de länge antogs kunna förutsäga beteende – vilket, som du ska se längre ner, visade sig vara betydligt mer komplicerat än så.
Trekomponentmodellen (ABC)
En vanlig modell delar upp en attityd i tre komponenter som samverkar:
Affekt (A)
Den känslomässiga reaktionen – hur objektet känns. Rädsla, glädje, obehag, tycke.
Beteende (B)
Hur du faktiskt agerar, eller avser att agera, i förhållande till objektet.
Kognition (C)
Dina tankar, övertygelser och kunskap om objektet – det du "vet" eller tror dig veta.
De tre komponenterna stämmer inte alltid överens med varandra – du kan uppleva att något känns bra (affekt) samtidigt som du vet att det är dåligt för dig (kognition). Den bristande samstämmigheten är en del av förklaringen till att attityder inte alltid förutsäger beteende, vilket blir tydligt längre ner på sidan.
Kognitiv dissonans
Leon Festingers teori om kognitiv dissonans är en av socialpsykologins mest inflytelserika.[1] Den beskriver det obehag vi känner när våra attityder, övertygelser eller beteenden inte stämmer överens.
Festingers klassiska experiment (1959)
Deltagare utförde en extremt tråkig uppgift och ombads sedan ljuga för nästa deltagare och säga att den var rolig. De som fick $1 för att ljuga ändrade sedan sin attityd och sa att uppgiften faktiskt var ganska intressant. De som fick $20 gjorde inte det. Varför? $1 var inte tillräcklig motivation – så de behövde ändra sin attityd för att minska dissonansen.[2]
Sätt att minska dissonans
- Ändra beteendet – sluta göra det som strider mot attityden
- Ändra attityden – "det var faktiskt inte så illa"
- Lägg till kognitioner – "men det var för en god sak"
- Trivialisera – "det spelar ingen roll egentligen"
Beteende formar attityd
En kontraintuitiv insikt från dissonansforskningen är att beteende kan förändra attityder, inte bara tvärtom:
- Om jag argumenterar för något jag inte tror på, kan jag börja tro på det
- Om jag hjälper någon, tenderar jag att gilla personen mer (Ben Franklin-effekten)
- Om jag investerar tid/pengar i något, värderar jag det högre
Detta har praktiska tillämpningar: ibland är det lättare att "agera sig in i ett nytt sätt att tänka" än att "tänka sig in i ett nytt sätt att agera".
Övertalning
Hur förändras attityder genom kommunikation? Elaboration Likelihood Model beskriver två vägar till övertalning[3]:
Central väg
- Noggrant övervägande av argument
- Kräver motivation och förmåga
- Starkare, mer bestående förändring
- Mer motståndskraftig mot motargument
Perifer väg
- Ytliga ledtrådar (källa, känslor)
- Används vid lågt engagemang
- Svagare, mer temporär förändring
- Lätt att påverka tillbaka
Cialdinis påverkansprinciper
Robert Cialdini identifierade sex principer som används för att påverka[4]:
- Reciprocitet – vi återgäldar tjänster
- Åtagande/konsistens – vi vill vara konsekventa
- Socialt bevis – vi följer vad andra gör
- Auktoritet – vi litar på experter
- Gillande – vi säger ja till dem vi gillar
- Knapphet – vi värderar det som är begränsat
Principen om socialt bevis hänger nära ihop med konformitet – tendensen att anpassa sina egna åsikter och beteenden efter gruppen.
Attityder och beteende
Attityder och beteende stämmer inte alltid överens – ibland nästan inte alls. Det klassiska beviset är en studie av Richard LaPiere från 1930-talet.[6]
LaPieres studie (1934)
LaPiere reste genom USA tillsammans med ett kinesiskt par och besökte över 250 hotell och restauranger, vid en tid av utbredd fördom mot kinesiska invandrare i landet. Paret nekades service vid bara ett enda ställe. Flera månader senare skickade LaPiere ett brev till samma etablissemang och frågade om de skulle ta emot kinesiska gäster. Av de som svarade sa de allra flesta nej. Den uttalade attityden (fördom mot en grupp) stämde alltså nästan inte alls med det faktiska beteendet (att i praktiken ta emot paret).
Gapet mellan attityd och handling ledde till decennier av forskning om när attityder faktiskt förutsäger beteende. Sambandet är starkare när:
- Attityden är stark och lättillgänglig
- Attityden baseras på direkt erfarenhet
- Attityden är specifik (inte generell)
- Socialt tryck inte motverkar
- Personen är medveten om sin attityd
Theory of planned behavior
Icek Ajzens theory of planned behavior är den modell som förbättrade förutsägelsen av beteende mest.[5] Den lägger till två faktorer utöver själva attityden:
- Attityd – din utvärdering av beteendet
- Subjektiv norm – vad du tror att viktiga andra tycker att du borde göra
- Upplevd beteendekontroll – hur lätt eller svårt du tror att beteendet är att genomföra
Tillsammans formar de tre faktorerna en intention, som i sin tur förutsäger beteendet – förutsatt att personen faktiskt har kontroll över situationen. Modellen förbättrade prediktionen jämfört med att bara mäta attityd, eftersom den fångar upp att du kan vilja göra något (positiv attityd) men ändå låta bli, om normerna talar emot det eller om du inte tror att du klarar det.
Gapet mellan attityd och handling
Det är lätt att ha en attityd (t.ex. "motion är bra") men svårare att agera på den. För att överbrygga gapet behöver du konkreta planer och rätt förutsättningar – inte bara goda intentioner.
Implicita attityder och IAT
Alla attityder är inte medvetna. En implicit attityd är en automatisk, ofta omedveten utvärdering som kan skilja sig från den attityd du uttrycker när du tillfrågas rakt på sak. Det mest kända försöket att mäta sådana attityder är Implicit Association Test (IAT), som mäter hur snabbt du kopplar samman begrepp (t.ex. en grupp och ord som "bra"/"dåligt") – tanken är att starkare, mer automatiska associationer ger snabbare svar.
IAT är omdiskuterat i forskarvärlden. Testets reliabilitet (hur stabilt resultatet är vid upprepad mätning hos samma person) är förhållandevis låg, och dess prediktiva validitet – hur väl poängen faktiskt förutsäger konkret beteende hos en enskild individ – är omdebatterad. Testet kan vara användbart för att studera grupptendenser i forskning, men det är osäkert att dra långtgående slutsatser om en enskild persons resultat utifrån det.
Praktiska tillämpningar
Börja med beteendet
Vänta inte på att "känna för det". Börja agera så kan attityden följa efter.
Notera dissonans
Obehaget av inkonsistens kan vara en signal. Något i ditt liv behöver förändras.
Var medveten om påverkan
Känna till övertalningstekniker hjälper dig att motstå manipulation.
Gör åtaganden publika
Offentliga åtaganden ökar chansen att du faktiskt följer dina intentioner.
Observera: Informationen på denna sida är endast avsedd för utbildning och ersätter inte professionell medicinsk bedömning, diagnos eller behandling. Endast legitimerad vårdpersonal kan ställa diagnoser. Kontakta din vårdcentral eller ring 1177 för rådgivning.
Vetenskapliga referenser
- Festinger, L. (1957). A Theory of Cognitive Dissonance. Stanford University Press.
- Festinger, L., & Carlsmith, J. M. (1959). Cognitive consequences of forced compliance. Journal of Abnormal and Social Psychology, 58(2), 203-210. doi:10.1037/h0041593
- Petty, R. E., & Cacioppo, J. T. (1986). The Elaboration Likelihood Model of persuasion. Advances in Experimental Social Psychology, 19, 123-205. doi:10.1016/s0065-2601(08)60214-2
- Cialdini, R. B. (2009). Influence: Science and Practice (5th ed.). Pearson.
- Ajzen, I. (1991). The theory of planned behavior. Organizational Behavior and Human Decision Processes, 50(2), 179-211. doi:10.1016/0749-5978(91)90020-t
- LaPiere, R. T. (1934). Attitudes vs. actions. Social Forces, 13(2), 230-237. doi:10.2307/2570339