Familjeterapi
Systemisk behandling som ser familjen som ett sammankopplat system. Förstå mönster, forbattra kommunikation och skapa hallbar forandring for hela familjen.
Systemisk behandling som ser familjen som ett sammankopplat system. Förstå mönster, forbattra kommunikation och skapa hallbar forandring for hela familjen.
Observera: Informationen på denna sida är endast avsedd för utbildning och ersätter inte professionell medicinsk bedömning, diagnos eller behandling. Endast legitimerad vårdpersonal kan ställa diagnoser. Kontakta din vårdcentral eller ring 1177 för rådgivning.
Familjeterapi ar en terapiform som behandlar familjen som ett sammankopplat system snarare an att fokusera pa enskilda individer.[1] Grundtanken ar att problem hos en familjemedlem påverkar - och paverkas av - hela familjesystemet.
Centrala principer:[2]
Om ett barn "brakar", fragar familjeterapeuten inte bara "Vad är fel pa barnet?" utan "vad händer i familjesystemet som uttrycks genom barnets beteende?" Problemet ses i sin relationella kontext.
Familjeterapi kan hjalpa vid många olika situationer:
Det finns flera familjeterapeutiska skolor, men alla delar det systemiska grundperspektivet:[3]
Fokuserar pa familjens organisation: hierarkier, granser, subsystem. Terapeuten arbetar aktivt med att omstrukturera dysfunktionella mönster.[4]
Problemfokuserad, kortsiktig. Terapeuten ger specifika direktiv och "uppgifter" for att bryta problemcykler.
Fokuserar pa de berattelser familjen skapar om sig själv. Separerar problemet från personen ("externalisering").
Intergenerationellt perspektiv. Arbetar med genogram och mönster som overfors mellan generationer.
Baserad pa anknytningsteori, fokuserar EFFT pa emotionella band mellan familjemedlemmar. Anvands sarskilt vid:[5]
Evidensbaserad metod sarskilt for ungdomar med beteendeproblem eller kriminalitet. Strukturerad, kortsiktig (8-12 sessioner), med dokumenterat goda resultat.[6]
Familjeterapeuten ar inte domare eller tar sida. Terapeuten ar aktiv, kan avbryta destruktiva mönster i stunden, men forblir neutral. Malet ar att hjalpa familjen hitta nya satt att fungera tillsammans.
Idealt deltar hela familjen, men terapi kan starta även om någon vagrar. Forandring hos några medlemmar påverkar hela systemet. Ibland kan den som vagrar valja att delta senare.
Familjeterapi har god forskningsevidens, sarskilt vid:[7]
Metaanalyser visar att familjeterapi har effektstorlek 0.5-0.7 (medelstor till stor effekt) for de flesta indikationer. Effekten ar sarskilt tydlig for beteendeproblem hos barn och ungdomar.[8]
Omkring 35-50% av patienter uppnår inte full förbättring efter behandling. Detta är vanligt och betyder inte att situationen är hopplös - det finns alternativa vägar framåt.
Om en familjemedlem behöver eget stöd.
Fokuserat stöd för föräldrarnas roll.
Om konflikten främst är mellan föräldrarna.
Kontakta din vårdcentral för en ny bedömning eller remiss till specialistpsykiatri.